Annons

Nu syns valet i börskurserna – här är veckans tyngsta nyheter

Preem tvärvänder om utbyggnaden i Lysekil och H&M är plötsligt storvinnare på börsen. Samtidigt börjar nu presidentvalet i USA på allvar påverka investerarna. 

Di guidar dig genom veckans viktigaste ekonominyheter. 

Foto:Julio Cortez, Julio Cortez, Julio Cortez

Energisektorn byter färg

Preems anläggning i Lysekil.
Preems anläggning i Lysekil.Foto:Di

Veckans nyhetsflöde har präglats av energisektorns förändring. Den stora nyheten var att Preem återkallade sin raffinaderiansökan för utbyggnaden i Lysekil och därmed förhindrade en potentiell regeringskris eftersom frågan hamnat på regeringens bord.
Preem motiverade sin 180-graderssväng med att energimarknaden har förändrats. Ett tecken på samma tema var också veckans andra stora nyhet om att finansprofilerna Spotifygrundaren Daniel Ek och Kinnevikägaren Cristina Stenbeck tecknar aktier i batteritillverkaren Northvolt i bolagets senaste nyemission som uppgick till 5 miljarder kronor och som värderar Skellefteåföretaget till hela 32 miljarder kronor. Ny, grön energi är het och gammal fossil energi är iskall. 

Omvänd vinstvarning i underkant

H&M:s vd Helena Helmersson,
H&M:s vd Helena Helmersson,Foto:Jesper Frisk

H&M var tillsammans med Autoliv veckans bästa aktie bland OMXS30-bolagen med ett kursrally på 9 procent sedan bolagets omvända vinstvarning inför niomånadersrapporten visat sig vara i underkant. Vinsten före skatt på 2,2 miljarder kronor var 11 procent bättre än förhandsbeskedet. Förutom resultatet bjöd rapporten på två stora nyheter. Den första var att bolaget har fått en sanktionsavgift på cirka 370 miljoner kronor i Tyskland för registrering av känsliga uppgifter om personalen. Den andra var att H&M nu tydligt drar ned på antalet fysiska butiker. Nästa år stängs netto 250 butiker, vilket motsvarar 5 procent av butiksbeståndet.
Bägge nyheterna uppskattades av marknaden eftersom sanktionsavgiften i praktiken innebar att resultatet var ännu bättre än förväntat samtidigt som nedläggning av olönsamma butiker är något som analytiker och placerare har efterfrågan under flera år. 

BNP faller mindre än väntat

Foto:TT

Coronakrisen framstod länge som den värsta ekonomiska krisen i världen sedan 1930-talsdepressionen. Men en snabb återhämtning av ekonomin under sommaren och tidig höst gör att konjunkturanalytikerna nu kraftigt får revidera upp sina BNP-prognoser. I KI:s nya prognos spås årets BNP-fall landa på 3,4 procent, vilket är en stor förbättring från förra prognosen i mitten av augusti då KI räknade med en BNP-nedgång på 4,8 procent. Får KI rätt innebär det att årets recession är mildare än 2009 då BNP föll med 4,3 procent. I slutet av nästa år beräknas hela årets BNP-fall ha återhämtas när ekonomin förväntas växa med 3,6 procent. 

Presidentvalet börjar göra avtryck i börskurserna

Foto:Olivier Douliery

Det amerikanska presidentvalet började på allvar i tisdags natt med första valdebatten mellan Joe Biden och Donald Trump. Efter att bataljen tagit slut började aktieterminerna på finansmarknaderna falla, men återhämtade sig senare under onsdagen och torsdagen och sett över hela veckan slutade börserna på plus, trots nyheten om att president Trump drabbats av corona. Hur det kommer att prägla den månad som återstår till det amerikanska presidentvalet återstår att se. Men valet och valrörelsen har därigenom blivit en ännu mer oviss period för börsen eftersom den stora osäkerhet som redan rådde om möjligt har ökat ytterligare ett snäpp. 

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Deras investering kan energispara en miljon om året

En bostadsrättsförening i Umeå gör just nu en investering som både minskar risken för fuktskador och gör inomhusklimatet behagligare. Samtidigt sparar de stora pengar när det gäller uppvärmningen.

– Vi har konstant jobbat med att sänka energikostnaderna i den mån vi har kunnat tidigare. Men det här blir det stora, säger Stefan Landström som är ordförande i brf Storspoven.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Bostadsrättsföreningen i Umeå består av 170 lägenheter fördelade på åtta olika hus byggda i slutet av 1960-talet. De senaste fem åren har de husen varit drabbade av fuktskador på grund av inträngande fukt utifrån, vilket har kostat föreningen mycket pengar och skapat obehag för dess medlemmar.

– Vi hade kunnat åtgärda fasaderna, men vi hade egentligen inte sparat så mycket pengar på det, konstaterar Stefan Landström.

Isolera från utsidan

Lösningen de fastnade för kallas Smartfront och är ett sätt att isolera husen från utsidan. Innan den utvändiga isoleringen monteras rivs byggnadernas tegel ner till betongen och sedan bygger man på med isolering, med ett resultat som innebär att väggarna endast blir 12 centimeter tjockare. Förutom att väggarna blir täta är en av de stora fördelarna att de även innehåller ett ventilationssystem som bygger på värmeåtervinning.

– I och med att de går med tilluften i fasaderna, som går in i respektive lägenhet från fasaderna, får vi ventilation med värmeåtervinning och det är där den stora besparingen ligger, säger Stefan Landström.

Stefan Landström är ordförande i brf Storspoven.
Stefan Landström är ordförande i brf Storspoven.

Mindre ingrepp

Han berättar att den stora fördelen jämfört med att byta ut ventilationssystemet på ett traditionellt sätt är att det på detta vis kräver ett mycket mindre ingrepp i fastigheten. I stället för att borra upp kanaler i bjälklag och i innerväggarna behöver man bara borra in genom ytterväggen för tilluften. Att man inte kommer att behöva värma ventilationsluften lika mycket innebär dessutom stora energibesparingar.

– Som det är nu tar vi obehandlad tilluft från ytterväggarna. När vi gjort detta kommer tilluften vara tempererad. Det innebär också att det aldrig kommer att bli något drag, säger Stefan Landström och fortsätter:

– Den effekt man kommer att behöva ta ut i radiatorerna kommer att motsvara endast en tiondel av den man har använt tidigare. Det kommer att gå mycket mindre energi till uppvärmning.

Investeringen som Storspoven gör med hjälp av Riksbyggen är stor, men man ser det ändå som något som sakta men säkert betalar tillbaka sig. De räknar med att spara mellan 800 000 och en miljon kronor om året.

– Hade vi bara tilläggsisolerat hade vi inte ens varit i närheten av att spara lika mycket pengar.

Vill ni också bygga om eller energieffektivisera? Läs mer här.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera