1515
Annons

Nu är utdelningsklassikern köpvärd

Efter att ha ”ryckt plåstret” är bjässen på rätt väg med sin nya strategi och renodlingen av verksamheten borgar för både stabilitet och högre värdering.

Det gör den klassiska utdelningsaktien väl värd ett köp – inte minst i dessa oroliga börstider.

Foto:Colourbox

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från InyettAnnons

Brister inom internkontrollen ökar risken för bedrägeriförsök

För att identifiera fel, misstag och i värsta fall bedrägerier behöver ett företag kontrollera varje faktura. Problemet är att tiden ofta inte räcker till.

– Mycket går på slentrian när man godkänner leverantörsbetalningar, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

En faktura godkänns av någon i organisationen, som kanske inte alls har det som primär uppgift, och sedan ska den attesteras av ekonomiavdelningen där man inte ser någon anledning att ifrågasätta en godkänd faktura. Betalningen skickas iväg – och förhoppningsvis är allt i sin ordning. Men tyvärr är så inte alltid fallet.

– Betalar man in många fakturor per dag är det omöjligt att till exempel kolla upp om leverantören är ett aktivt bluffbolag eller precis har blivit av med sin F-skatt. Det tar alldeles för lång tid, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett, som har en plattform inom säkra betalningar.

Magnus Månsson, vd på Inyett.
Magnus Månsson, vd på Inyett.

Kollar upp leverantören i realtid

Enligt en undersökning från Inyett, som varje år läser av 60 miljoner transaktioner, ligger kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Då handlar det om allt från betalningar till bluffbolag och gironummer som inte längre är aktiva till betalningar med avvikande betalmönster och leverantörer som har gått i konkurs.

– Hela idén med vår automatiserade lösning är att se till att våra kunder undviker misstag, risker och bedrägerier i samband med leverantörsbetalningar. Vårt system får tillgång till all viktig information på bara någon sekund.

”Det knöt sig i magen”

Magnus Månsson lyfter ett exempel med en kund som hade klickat iväg en betalning på över 30 000 kronor till fejkat annonsbolag, men som tack vare en varning från Inyetts tjänst lyckades stoppa transaktionen innan den gick igenom.

– Kunden berättade hur det knöt sig i magen när systemet varnande för bolaget med en röd flagga. Det är ingen som vill behöva stå till svars för att man har slösat bort tusentals kronor.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Miljarder rullade in för ägarduon

Höstmörka konjunkturutsikter ligger som en våt (och kall) filt över börsen just nu. Då piggar det upp med en oväntad – och välförtjänt – kursrusning. 

Här är några av veckans viktigaste händelser.

Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.
Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.

Minnesvärd kursrusning
Det svenska forskningsbolaget Bioarctic överraskade både forskningsvärlden och aktiemarknaden i veckan. De första resultaten i en fas 3-studie för potentiella alzheimerläkemedlet lecanemab var nämligen goda och nu hägrar en potentiell mångmiljardmarknad i USA för Bioarctic och dess partnerbolag Eisai. Det är därför inte märkligt att Bioarctics kurs drygt trefaldigats under veckan och börsvärdet svällt från cirka 8 miljarder kronor till drygt 25 miljarder. Vinnarna är i först hand personer som drabbats av Alzheimers sjukdom men grundarna och storägarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors har också ökat sina förmögenheter med ett antal miljarder – och det framstår som rimligt. Hatten av.

Hmmmm H&M
H&M:s rapport gjorde ingen glad, med undantag för dem som blankat aktien. Resultatet var svagare än väntat, avvecklingen i Ryssland kostar på och den dyra dollarn höjer inköpspriserna. Dessutom sväller varulagret trots att modejätten har höjt sina priser klart mindre än konkurrenten Inditex och enligt vd Helena Helmersson även mindre än vad kostnadsökningarna motiverar. Lageruppbyggnaden bäddar för framtida reor när kläderna ska bort från hyllan. Aktien tappade nästa 6 procent på rapportdagen men steg något under fredagen.

Kallare konjunktur, men ljus i räntemörkret
Septemberbarometern från Konjunkturinstitutet KI noterade en ytterligare försämring av hushållens redan svartsynta pessimism i nivå med 1990-talskrisen. Även i näringslivet sjönk framtidstron på bred front inklusive den tidigare envist optimistiska industrin. Företagen vittnar om tunnare orderingång och anställningsplanerna vacklar. Till på köpet rapporterade SCB fortsatta försäljningstapp i detaljhandeln. Minus 5,1 procent i årstakt är även det den värsta noteringen på nära 30 år. Däremot spår KI i sin nya prognos att Riksbanken börjar sänka räntan redan nästa höst, när både konjunkturen och inflationsbrasan mattas snabbt.

Plusvecka för kronan
Kronan har en tuff höst. I veckan lades sten på börda när Riksgäldskontoret meddelade att skulden i utländsk valuta ska avvecklas. Det innebär att köp av andra valutor för motsvarande 100 miljarder kronor över fyra år. Med andra ord försäljning av 25 miljarder kronor per år. Sett till omsättningen på valutamarknaden är det småpengar men signalvärdet är negativt. Det gäller särskilt som även Riksbanken är i färd med att sälja kronor som ett led i egenfinansieringen av valutareserven. Trots det stärktes kronan, mätt med KIX-index, under veckan. Men orsakerna till det får nog letas på annat håll.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera