1515

Noteringsflopp och dansk kris – här är veckans viktigaste händelser

Nytt vaccinrekord, beslut om Bromma flygplats och ny kris för Danske Bank. Di guidar dig genom de viktigaste nyheterna från veckan som gick. 

Oscar Berglund, vd Trustly och Bromma flygplats.
Oscar Berglund, vd Trustly och Bromma flygplats.Foto:Jesper Frisk, Stina Stjernkvist/TT

Notering med förhinder

Oscar Berglund, vd för Trustly.
Oscar Berglund, vd för Trustly.Foto:Amanda Lindgren

Dagens industri kunde i veckan avslöja att börsnoteringen av betalbolaget Trustly, som ägs av riskkapitalbolaget Nordic Capital, har stött på hinder hos Finansinspektionen. Noteringen, som skulle bli den största sedan Telia, är nu skjuten på framtiden. Enligt vad Di erfar handlar Fi:s synpunkter om att Trustly inte har tillräckligt god kännedom om kunderna, vilka framför allt återfinns bland spel och kasinobolag. Kundkännedom är en fråga som är högaktuell efter de senaste årens penningtvättsskandaler. Om och när börsnoteringen av Trustly blir av och hur mycket denna försening påverkar börsvärdet återstår att se. Bolaget ska innan FI satte ned foten ha hoppats på en värdering på runt 80 miljarder kronor. 

Bromma läggs ned?

Foto:Pontus Lundahl/TT

Nuförtiden startar och landar det inte särskilt många flygplan på Bromma flygplats och kanske blir det helt stopp inom några år. Regeringens besked i veckan var att flygplatsen, som har varit ett nav för svensk inrikesflyg, ska läggas ned. Upprördheten över beslutet är betydligt större ute i landet än i Stockholm där exempelvis näringslivsföreträdare som Stockholms Handelskammare numera accepterar en nedläggning – förutsatt att Arlanda först byggs ut. Saken ska utredas och sista ordet lär inte vara sagt med tanke på att det bara är 17 månader kvar till nästa riksdagsval. 

Dansk kris i repris

Chris Vogelzang.
Chris Vogelzang.Foto: Stian Lysberg Solum/Bryan van der Beek

Danske Bank DANSKE +0,65% Dagens utveckling försök att putsa upp sitt skamfilade rykte gick på en ny mina i början av veckan när bankens nederländske vd Chris Vogelzang hastigt lämnade sitt uppdrag. Skälet var att nederländska myndigheter pekat ut honom som misstänkt för inblandning i en penningtvättsutredning som pågår mot hans tidigare arbetsgivare ABN Amro. Det är förstås extra pikant med tanke på att det var just en penningtvättsskandal som 2018 ledde till förre Danske-chefen Thomas Borgens fall. Då hade en intern granskning funnit misstänkta transaktioner i bankens estniska verksamhet för omkring 2.000 miljarder kronor. Åren därefter har nya anklagelser tillkommit, bland annat om penningtvätt åt knarkbaroner och maffiabossar. Placerarna var inte sena på att kasta sig på säljknappen och Danskes aktie har fallit med 6 procent under veckan.

Ja, vi elsker disse sprøytene!

Foto:Johan Nilsson/TT

Den oväntat starka återhämtningen till trots så är det i stor utsträckning smittan som styr ekonomins öde. Och även om både antal insjuknade och inlagda ligger kvar på förfärande nivåer så bjöd veckan på en viss ljusning. Fredagens notering över antalet vaccinerade visade på en ökning med 85.000 under det föregående dygnet. Det är nytt rekord. Och den senaste veckan har närmare en halv miljon stick delats ut (480.000 för att vara exakt), också det ett rekord. I veckan förlängdes samtidigt de gällande restriktionerna till 17 maj. Med lite flyt skulle vi kunna få ett firande av Norges nationaldag som matchar det på andra sidan Kölen – kyl ölen.

 


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?