Annons

Miljarder rullade in för ägarduon

Höstmörka konjunkturutsikter ligger som en våt (och kall) filt över börsen just nu. Då piggar det upp med en oväntad – och välförtjänt – kursrusning. 

Här är några av veckans viktigaste händelser.

Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.
Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.

Minnesvärd kursrusning
Det svenska forskningsbolaget Bioarctic överraskade både forskningsvärlden och aktiemarknaden i veckan. De första resultaten i en fas 3-studie för potentiella alzheimerläkemedlet lecanemab var nämligen goda och nu hägrar en potentiell mångmiljardmarknad i USA för Bioarctic och dess partnerbolag Eisai. Det är därför inte märkligt att Bioarctics kurs drygt trefaldigats under veckan och börsvärdet svällt från cirka 8 miljarder kronor till drygt 25 miljarder. Vinnarna är i först hand personer som drabbats av Alzheimers sjukdom men grundarna och storägarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors har också ökat sina förmögenheter med ett antal miljarder – och det framstår som rimligt. Hatten av.

Hmmmm H&M
H&M:s rapport gjorde ingen glad, med undantag för dem som blankat aktien. Resultatet var svagare än väntat, avvecklingen i Ryssland kostar på och den dyra dollarn höjer inköpspriserna. Dessutom sväller varulagret trots att modejätten har höjt sina priser klart mindre än konkurrenten Inditex och enligt vd Helena Helmersson även mindre än vad kostnadsökningarna motiverar. Lageruppbyggnaden bäddar för framtida reor när kläderna ska bort från hyllan. Aktien tappade nästa 6 procent på rapportdagen men steg något under fredagen.

Kallare konjunktur, men ljus i räntemörkret
Septemberbarometern från Konjunkturinstitutet KI noterade en ytterligare försämring av hushållens redan svartsynta pessimism i nivå med 1990-talskrisen. Även i näringslivet sjönk framtidstron på bred front inklusive den tidigare envist optimistiska industrin. Företagen vittnar om tunnare orderingång och anställningsplanerna vacklar. Till på köpet rapporterade SCB fortsatta försäljningstapp i detaljhandeln. Minus 5,1 procent i årstakt är även det den värsta noteringen på nära 30 år. Däremot spår KI i sin nya prognos att Riksbanken börjar sänka räntan redan nästa höst, när både konjunkturen och inflationsbrasan mattas snabbt.

Plusvecka för kronan
Kronan har en tuff höst. I veckan lades sten på börda när Riksgäldskontoret meddelade att skulden i utländsk valuta ska avvecklas. Det innebär att köp av andra valutor för motsvarande 100 miljarder kronor över fyra år. Med andra ord försäljning av 25 miljarder kronor per år. Sett till omsättningen på valutamarknaden är det småpengar men signalvärdet är negativt. Det gäller särskilt som även Riksbanken är i färd med att sälja kronor som ett led i egenfinansieringen av valutareserven. Trots det stärktes kronan, mätt med KIX-index, under veckan. Men orsakerna till det får nog letas på annat håll.

Innehåll från EKNAnnons

Ny EKN-undersökning om exporten: ”Trenden har vänt för små och medelstora företag”

Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.
Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Sedan svackan i början av pandemin har små och medelstora företag kraftigt ökat sin export.

Nu visar Exportkreditnämndens senaste undersökning att trenden vänder tillsammans med framtidsförväntningarna.

Läs mer om hur du kan säkra exportfinansiering i tuffa tider

Under tiden som följt efter Covid 19-pandemin har svensk export studsat tillbaka med råge. I EKN:s återkommande Demoskopundersökning om små och medelstora exportföretags utveckling och framtidsförväntningar såg man i februari 2022 att hela 45 procent av bolagen hade ökat sin export jämfört med samma kvartal året innan.

I den senaste undersökningen har trenden dock vänt och motsvarande andel har sjunkit till 34 procent. Samtidigt har 19 procent minskat sin export jämfört med samma period förra år – i februari var motsvarande andel bara nio procent.

– Efter pandemin var exportökningen brant för små och medelstora företag, men nu ser vi en försiktighet från företagen. De här bolagen är enormt duktiga på att känna av marknaden. De har hela tiden örat mot marknaden och kan nästa lukta sig till en marknadsförändring. Nu är de avvaktande, säger Carl-Johan Karlsson, EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Högre kostnader påverkar

En bidragande faktor till exportbolagens ökade försiktighet är högre kostnader. Priset på insatsvaror har ökat med 20 procent och fyra av tio tillfrågade bolag anser att de höga energipriserna påverkar verksamheten i mycket eller ganska hög grad.

Även bolagens framtidsförväntningar på exporten har vänt nedåt i EKN:s senaste undersökning. 29 procent förväntar sig nu att deras export kommer att öka det närmaste kvartalet och 44 procent väntar sig en ökning de kommande 12 månaderna. Motsvarande andelar i februari var 47 respektive 63 procent.

Trots den nedåtgående kurvan vill dock Carl-Johan Karlsson inte dra på för stora växlar.

– Vi verkar befinna oss i lejonets gap och än vet vi inte om lejonet ska svälja oss hela eller spotta ut oss, säger han och fortsätter:

– Visst kan det gå fort när det väl går nedför, men undersökningen visar tydligt att vi inte är där nu. Som jämförelse kan vi titta på februari 2020 – då var bolagens förväntningar på exportökningar lägre än förväntningarna på exportminskningar. Vi är långt därifrån idag.

Dollarn som stötdämpare

Något annat som blir tydligt i den senaste undersökningen är enligt Carl-Johan Karlsson att små och medelstora exportföretag i större utsträckning har kunnat kompensera för sina ökade kostnader än bolag som inte exporterar.

– Sedan årsskiftet har värdet på dollarn stigit med 25 procent. Med en sådan valutautveckling kan du sälja mindre men ändå öka dina exportintäkter – bara det visar vikten av att finnas på exportmarknaden.

Så här kan EKN stötta din satsning som direkt eller indirekt är kopplad till export 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera