1515
Annons

”Marknaden har haft mer rätt än centralbankerna”

ECB höjer i juli. Hur högt räntan kommer att gå är mer oklart. Anna Hammer pekar i Makrorådet på lågt tillväxtdriv och svagt lönetryck. Men Olof Manner påpekar att marknaden det senaste året har haft mer rätt än centralbankerna själva.

Anna Hammer och Olof Manner gästar Makrorådet.
Anna Hammer och Olof Manner gästar Makrorådet.Foto:Jack Mikrut

 

Efter en hel del velande verkar det mer eller mindre klappat och klart att Europeiska centralbanken, ECB, i juli höjer räntan för första gången sedan 2011. 

”ECB-chefen Christine Lagarde har mer eller mindre konfirmerat att det kommer en höjning i juli”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, i Di-podden Makrorådet. 

De flesta bedömare lutar åt att den numera viktigaste styrräntan, insättningsräntan, höjs med 25 punkter (hundradels procentenheter) till minus 0,25 procent. Men liksom i USA och Sverige är en dubbelhöjning på tapeten.

”Häromdagen var den nederländska centralbankschefen Klaas Knot ute och gläntade på dörren för en opreciserad större höjning, vilket marknaden tolkade som 50 punkter.”

Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, tycker att omsvängningen i kommunikationen redan har varit stor men att 25 punkter räcker i ett första steg. Hon lyfter bland annat fram att lönetrycket i Europa är mycket svagare än i USA. 

”Upp till noll under året tänker jag mig. Det intressanta blir sedan: Hur långt kommer de? Den europeiska ekonomin har strukturella utmaningar och inte samma lönetryck som i USA.” 

Får man tro marknaden travar ECB sedan vidare under 2023.

”Marknadens prissättning – som man i och för sig ska tolka försiktigt eftersom det kan handla om positionering och annat – tyder den på att styrräntan i euroområdet skulle ligga strax under 1,5 procent 2023”, säger Olof Manner.

Anna Hammer tror att den ekonomiska bromsen slår till innan räntan når dit.

”Tillväxten är för svag i grunden. Tittar vi på utvecklingen sedan finanskrisen är utvecklingen inte fantastisk. Det gäller även Tyskland, som ska vara motorn.”

Hon tror att de marknadsaktörer som har prisat in ytterligare höjningar under nästa år kommer att få backa.

”Det finns ingen riktig drivkraft för tillväxten i Europa på samma sätt som i Sverige eller USA. Det tror jag kommer att bli tydligt när ECB börjar höja. Marknaden kommer att behöva dippa ned nästa år och skruva ned förväntningarna om höjningar.”

Olof Manner noterar att styrräntan i dag är minus 0,5 procent och inflationen 7,5 procent.

”Det är bara en av dem som är lätt att ändra.”

Han påminner också om att marknadsprissättningen på sistone har varit en bättre guide än centralbankernas egna prognoser.

”Marknaden har det senaste året haft mer rätt när det gäller vad centralbankerna ska göra än centralbankerna själva.”


Makrorådet: Inte säkert att vi märker av en recession

Sverige kan mycket väl befinna sig i recession. Men det känns knappast så eftersom arbetsmarknaden är glödhet. I Makrorådet reder Claes Måhlén ut vad det alltmer omtalade begreppet egentligen betyder.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.
Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.Foto:Amanda Lindgren

 

Allt fler bedömare talar om risken för recession. Men trots att det är ett vanligt begrepp på finansmarknaden i och med den ekonomiska debatten är innebörden inte självklar.

”En definition är två på varandra följande kvartal med sjunkande BNP. Den används av många på marknaden”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i Di-podden Makrorådet.

Historiskt har andra definitioner använts. 

”I Sverige brukade vi en gång i tiden definiera det som två kvartal på rad med sjunkande industriproduktion, när industrin var en viktigare del av ekonomin.”

I USA är det National Bureau of Economic Research som officiellt avgör när ekonomin har varit i recession. Definitionen lyder ”en signifikant nedgång i ekonomisk aktivitet i stora delar av ekonomin som håller i sig mer än några månader”. Exakt hur olika faktorer vägs är inte uppenbart.

”NBER:s metod är lite mer hemlig och bygger mer på bedömningsfaktorer. Ofta stämmer det inte med två kvartal på raken med krympande BNP”, säger Claes Måhlén.

I nuläget blir det ännu bökigare.

”Vi pratar oftast om BNP i reala termer. Då kan vi i dagens läge med hög inflation ha en real recession parallellt med en ganska snabb uppgång i nominell BNP. Tänk en restaurang som tack vare högre priser ökar omsättningen även om gästerna blir färre. Den kan fortfarande ha personal som tidigare vilket innebär att arbetslösheten inte stiger.”

Faktum är at Sverige enligt definitionen ”två kvartal på raken med krympande BNP”, mycket väl kan befinna sig i recession just nu.

”BNP krympte det första kvartalet och kan mycket väl göra det nu i det andra. Men det är ganska osannolikt att det kommer att synas på arbetsmarknaden, som ju är glödhet. Oftast när man pratar konjunktur tycker jag det är bäst att tänka på arbetsmarknaden. Om man är arbetslös eller inte är den stora skillnaden.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?