1515
Annons

Makrorådet: Politikerna tar tillbaka makten från centralbankerna

Centralbankerna har blivit mäktigare än finansdepartementen. Så var det inte tänkt och nu kan epoken med självständiga centralbanker gå mot sitt slut. Det säger Johan Javeus i Makrorådet.

Foto:Jesper Frisk

Under 1980- och 1990-talen etablerades i stora delar av världen en ny standard i den ekonomisk-politiska sfären: centralbankerna blev självständiga. 

”Tanken med det var att de på ett bättre sätt än politiker med hjälp av räntan skulle kunna kalibrera ekonomin”, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, i Di-podden Makrorådet.

Under decenniet efter finanskrisen har centralbankerna fått en allt viktigare roll i den ekonomiska politiken.

”I dag har centralbankerna mer makt över ekonomierna än vad politikerna har. Det är tjänstemän, som inga väljare har röstat fram, som tar de här besluten. Och de senaste åren visar att centralbankerna inte är rädda för att använda det här mandatet till max”, säger Johan Javeus. 

”Kvantitativa lättnader är ett exempel. Riksbanken har kunnat köpa 300 miljarder av den svenska statsskulden utan att be vare sig riksdagen eller regeringen om lov. En annan sak som lyfts fram i många länder är att de senaste årens extrema penningpolitik har bidragit till att öka klyftorna i samhället på ett sätt som man från politiskt håll kanske absolut inte tycker är bra.”

”Det var inte det här politikerna skrev under på för ett antal decennier sedan.”

Johan Javeus anar att det börjar röra på sig i politikerleden och att eran med självständiga centralbanker kan vara på väg mot sitt slut.

”Jag tror att allt fler politiker nu börjar bli båda skrämda och oroliga och kanske också lite irriterade över att centralbankerna har tagit över så mycket av den makt som det offentliga har över ekonomin.”

”Vi börjar se tecken på att de förbereder sig för att ta tillbaka en del av makten. Det tror jag vi kommer att få se mer av de kommande åren. Exempelvis har Magdalena Andersson öppnat för att det behövs bättre samordning mellan Riksbanken och finanspolitiken och jag tror inte att hon tänker att det är hon som ska anpassa sig.”

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Makrorådet: Inte säkert att vi märker av en recession

Sverige kan mycket väl befinna sig i recession. Men det känns knappast så eftersom arbetsmarknaden är glödhet. I Makrorådet reder Claes Måhlén ut vad det alltmer omtalade begreppet egentligen betyder.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.
Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.Foto:Amanda Lindgren

 

Allt fler bedömare talar om risken för recession. Men trots att det är ett vanligt begrepp på finansmarknaden i och med den ekonomiska debatten är innebörden inte självklar.

”En definition är två på varandra följande kvartal med sjunkande BNP. Den används av många på marknaden”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i Di-podden Makrorådet.

Historiskt har andra definitioner använts. 

”I Sverige brukade vi en gång i tiden definiera det som två kvartal på rad med sjunkande industriproduktion, när industrin var en viktigare del av ekonomin.”

I USA är det National Bureau of Economic Research som officiellt avgör när ekonomin har varit i recession. Definitionen lyder ”en signifikant nedgång i ekonomisk aktivitet i stora delar av ekonomin som håller i sig mer än några månader”. Exakt hur olika faktorer vägs är inte uppenbart.

”NBER:s metod är lite mer hemlig och bygger mer på bedömningsfaktorer. Ofta stämmer det inte med två kvartal på raken med krympande BNP”, säger Claes Måhlén.

I nuläget blir det ännu bökigare.

”Vi pratar oftast om BNP i reala termer. Då kan vi i dagens läge med hög inflation ha en real recession parallellt med en ganska snabb uppgång i nominell BNP. Tänk en restaurang som tack vare högre priser ökar omsättningen även om gästerna blir färre. Den kan fortfarande ha personal som tidigare vilket innebär att arbetslösheten inte stiger.”

Faktum är at Sverige enligt definitionen ”två kvartal på raken med krympande BNP”, mycket väl kan befinna sig i recession just nu.

”BNP krympte det första kvartalet och kan mycket väl göra det nu i det andra. Men det är ganska osannolikt att det kommer att synas på arbetsmarknaden, som ju är glödhet. Oftast när man pratar konjunktur tycker jag det är bäst att tänka på arbetsmarknaden. Om man är arbetslös eller inte är den stora skillnaden.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera