1515

Makrorådet: Då blir det svettigt för börserna

Når den amerikanska tioårsräntan 2 procent blir det troligen svettigt för börserna. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström i Makrorådet. Och i euroområdet har ECB svårt att få ihop budskapet inför torsdagens räntebesked.

Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Di:s poddsstudio 2019.
Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Di:s poddsstudio 2019.Foto:Patrik Olsson, Hanna Franzén

 

Inflations- och därmed ränteoro har präglat finansmarknaderna den senaste tiden. Men med den amerikanska tioårsräntan kring 1,60 procent och den tyska på minus 0,30 procent är ännu inte nivåerna särskilt skrämmande. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström noterar också att uppgången än så länge bara rör just statsräntorna.

”Ränteuppgången har därmed inte äventyrat den realekonomiska återhämtningen och inte heller inflationsutsikterna. Så länge det fortsätter så tror jag att både Fed och ECB kommer att ta det lugnt och låta räntorna fortsätta stiga”, säger han i Di-podden Makrorådet.

”Men går det för snabbt och stiger för mycket så kommer de att vara där och manipulera med obligationsköp.”

Var gränsen går är det ingen som vet. Men Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, säger att 2 procent har börjat nämnas som en kritisk nivå.

”Vissa siffror blir ofta fokuspunkter i marknaden. Nu hör man väldigt ofta att '2 procent, då blir det jobbigt för aktiemarknaden'. Oavsett om det stämmer så blir det något som alla håller ögonen på och som driver dynamiken.”

Andreas Wallström delar i stort den bilden.

”Jag tror absolut att 2 procent är fullt görbart utan att det får några jättestora konsekvenser på ekonomin men därutöver kan det börja bli lite svettigt. Men återigen, det beror på hur snabbt det går och vilka spridningseffekterna är på andra marknader.”

Kristin Magnusson Bernard påpekar samtidigt att det är skillnad på börsen och realekonomin.

”För vissa bolag blir det kanske jobbigt med en ränteuppgång men är det något som äventyrar återhämtningen? Men det finns en psykologi i det så jag tror att vid 2 procent kan vi nog förvänta oss att det kommer att hända en del.”

Hur ECB ser på saken är lite oklart. Flera ledamöter har uttryckt oro för en ränteuppgång men samtidigt har obligationsköpen inom ramen för pandemiprogrammet PEPP faktiskt minskat två veckor på raken. Kristin Magnusson Bernard, som tidigare jobbade på ECB, tror att Christine Lagardes ledarstil kan vara en orsak.

”Hon vill gärna att alla ska stå bakom besluten, på ett helt annat sätt än Mario Draghi gjorde. Det gör att det kan bli lite förvirrat och många som är ute och pratar. Bryr sig ECB i första hand om hur snabbt statsräntorna stiger, tittar de på andra krediter eller är det ränteskillnader mellan medlemsländer som är viktigast? Det här gör att marknaden undrar exakt vad det är ECB tittar på.”

Kristin Magnusson Bernard tror att det blir svårt för ECB att göra alla nöjda vid torsdagens räntebesked.

”Det blir en kommunikativ balansgång för Christine Lagarde när hon vill välkomna en sund återhämtning men samtidigt säga att räntemarknaden inte får springa iväg för snabbt. Jag tror att det kan bli en liten besvikelse.”


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är branschen där jurister tjänar bäst

Är du affärsjurist inom telekom? Då har du dragit en lönemässig vinstlott i jämförelse med dina juristkollegor i andra branscher. Andra sätt att få hög lön är att ha en beslutsfattande roll eller att bli partner på en större affärsjuridisk byrå, menar Caroline Lindeberg, löneexpert på fackförbundet Akavia.

Det är många faktorer som styr våra löner. Inte bara var i landet vi arbetar utan även bransch, sektor, befattning och vilket ansvar vi har. 

– Bland juristerna finns allt från handläggare till chefsjurister och chefsrådmän, så det finns stora lönespridningar. Om du har en beslutsfattande roll får du självklart högre lön än om du bereder juridiska ärenden, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia, fackförbundet för akademiker. 

Jurister som jobbar i telekomföretag har högst lön, medianen ligger på 77 400 kronor. 

– Det kan jämföras med min bransch, alltså arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, där medianlönen är 59 800 kronor.

Åklagare och jurister inom försäkring har cirka 60 000 kronor i månaden, medan bank och finans ger en månadslön på 64 000 kronor. 

– Alla sektorer där du kan ta bra betalt av kunden ger större möjlighet till högre lön. Är du dessutom partner på en större affärsjuridisk byrå kan du nå riktigt höga lönenivåer. Men självklart kan det innebära krävande arbetstider och leveransförväntningar. 

Även var i landet du arbetar har betydelse. En jurist i Stockholm tjänar cirka 7 000 kronor mer än kollegan i Malmö/Lund – 51 000 kronor i månaden jämfört med 43 800. 

Expertens 10 bästa tips för högre lön  

Våga ta chansen

Akavia bildades i januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.  

–  Med vår statistik får du en uppfattning om löneläget för chefer och ett bra riktmärke inför ditt lönesamtal. Men det är först när du finfördelar den som den blir riktigt spännande och användbar. Då blir den ett vasst verktyg som hjälper dig i lönesamtalet, säger Lee Wermelin, ordförande i Akavia.

Lee Wermelin, ordförande i Akavia
Lee Wermelin, ordförande i Akavia

Du kan med hjälp av lönestatistiken jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel och även bryta ned statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. 

– Så läs på, tänk efter och ta hjälp av våra rådgivare. Du har ju samma jobb och krav på dig oavsett om du gör en bra förhandling eller inte. Så varför missa chansen att våga lite mer? 

Ta förhandlingen på allvar 

Tänk också på att de största möjligheterna att göra ordentliga lönekliv finns när du byter tjänst. 

– Störst chans har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya arbetsuppgifter och mer ansvar, säger Caroline Lindeberg.

– I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet, missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella, årliga lönerevisionen har du sämre möjligheter att höja din lön med stora påslag, avslutar hon.  

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?