1515
Annons

Krigets fasor grep tag i börsen – här är veckans viktigaste nyheter

Börsraset eskalerade efter Rysslands invasion av Ukraina samtidigt som Ericsson tagit stryk på rädslan över höga böter. 

Di guidar dig genom veckans viktigaste händelser.

Foto:Efrem Lukatsky

 

Foto:Andrey Rudakov

Krigsras på börsen

Stockholmsbörsen har fortsatt att rasa i veckan efter Rysslands anfall på Ukraina och börsens breda index är nu ned cirka 21 procent sedan årsskiftet. På ett år är index nu i stort sett oförändrat. Om några veckor startar utdelningsfloden på Stockholmsbörsen. Även om många bolag höll tillbaka utdelningarna var det ändå en kraftig förbättring mot fjolåret och vi såg även flera förslag till stora extrautdelningar. 

Kursnedgångarna har gjort att direktavkastningen på börsen höjts rejält i år. Vid årets början låg genomsnittet strax under 3 procent, vilket nu har höjts till 3,7 procent. Det är klart över genomsnittet det senaste året på 3,1 procent men nu faktiskt exakt på femårssnittet 3,7 procent. Både på 10 och 15 år är genomsnittet 3,9 procent så dit är det en liten bit kvar. 

 

Foto:Pontus Höök

Ensiffrigt p/e-tal i Ericsson

Raset för Ericsson har fortsatt i veckan och aktien än nu ned 20 procent sedan årsskiftet, trots ett bokslut i slutet av januari som var betydligt bättre än väntat. Marknaden oroar sig nu för nya mångmiljardböter från amerikanska justitiedepartementet efter att bolaget inte lämnat tillräckligt med information om Irak-utredningen. 

Vinstprognoserna i Ericsson har kontinuerligt justerats upp det senaste året så värderingen för bolaget har nu rasat till historiskt låga nivåer. P/e-talet på nästa års vinstprognos är nu ensiffrigt, eller 9,7 för att vara exakt. Ev/ebit, det skuldjusterade börsvärdet genom det väntade rörelseresultatet, är nu på 6,4 i år vilket är den lägsta värderingen på sex år enligt databasen Factset. P/e-talet har bara varit nere och nosat på nuvarande nivåer tre gånger på 20 år – 2007, 2008 och 2011. 

 

Foto:Linus Svensson @Saab

Saab rusar på upprustning

De flesta aktier på Stockholmsbörsen har rasat i veckan, men det finns undantag. Lundin Energy har till exempel gått starkt efter det rusande oljepriset. Men även ett par andra aktier som ses som säkra hamnar som Swedish Match, Axfood och Lifco har stärkts. Även flera fastighetsbolag har gått bra. Bäst, med god marginal, är dock Saab med en uppgång på 35 procent. 

Tyskland flaggade i veckan för att landet ska lägga ytterligare 100 miljarder euro på försvaret de kommande åren. Även Sveriges försvarsmakt, som är Saabs klart största kund, väntas få stora tillskott de kommande åren. Orderstocken är redan nu 105 miljarder kronor men bolagets problem har aldrig varit att ta in order utan att tjäna ordentligt med pengar på sin försäljning. 

 

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Skvalpvalutan gynnar exportbolagen

Kronan har fortsatt att tappa i veckan mot de viktigaste handelsvalutorna euro och dollar. Med kriget i Ukraina söker sig placerare bort från kronan och in i säkrare valutor. Mätt med det handelsvägda Kix-indexet har kronan nu fallit 5,3 procent sedan årsskiftet och med nästan 8 procent på ett år. Mot dollarn har kronan tappat 8,5 procent sedan årsskiftet och vår valuta är nu nära 10-kronorsstrecket mot dollarn. 

För alla som planerar en efterlängtad semester i USA eller Europa är det negativa nyheter, men för Sveriges exportbolag är det goda nyheter. Många av storbolagen hedgar sina valutaflöden och många har också flyttat ut tillverkning som gjort dem mindre valutakänsliga, men på det hela taget är ändå kronfallet positivt för exportbolagen. 

 


Innehåll från FortumAnnons

Vattenkraftens förmåga till lagring och flexibilitet avgörande för klimatmålen

Under 2021 stod vattenkraften för drygt 40 procent av Sveriges totala elproduktion, fast det är just dess förmåga till storskalig lagring och flexibilitet som står i fokus för både politik och företag när vattenkraftens roll i det framtida kraftsystemet lyfts fram av både politik och bransch. Så då kan väl samhället räkna med vattenkraften i framtiden, eller?

Vattenkraften har tillsammans med dagens kärnkraft viktiga men delvis olika egenskaper som alla behövs i elsystemet. I takt med att samhället bygger ut vindkraften behöver förmågan att möta variationer i den väderberoende produktionen hänga med. I praktiken innebär det att mängden planerbar och reglerbar produktion måste öka i motsvarande takt, menar Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter på Fortum.

– Konsekvenserna när systemet haltar är högre och mer volatila priser samt ökad risk för effektbrist. Det ser vi redan idag i södra Sverige där stora volymer planerbar kraft lagts ned det senaste decenniet. 

Oklara konsekvenser

Enligt regeringen ska vattenkraftens potential för lagring och flexibilitet tas tillvara och i energiöverenskommelsen från 2016 var målet också att värna vattenkraften. När de drygt 2 000 svenska vattenkraftverken nu ska få nya miljötillstånd verkar utvecklingen istället gå åt andra hållet, anser Anton. 

– I grunden är det väldigt positivt att vattenkraften i ett samlat grepp prövas mot dagens krav och ges moderna tillstånd. Men den politiska avvägningen mellan miljönytta och elproduktion som skett verkar helt enkelt inte följa med i arbetet med de faktiska tillståndsprövningarna. Att bara fyra procent av de dryga 1 300 vattendrag som hittills klassats undantagits och därmed lämnar till miljödomstolen att i varje enskilt fall göra den avvägningen är ett tydligt exempel på detta. 

Han betonar att konsekvenserna av de åtgärdsplaner och normer som vattenmyndigheterna tagit fram fortfarande är oklara utifrån ett energisystemperspektiv trots att prövningarna redan börjat. 

– Risken är alltså uppenbar att både vattenkraftens produktion och reglerförmåga blir mycket mindre än vad politiken räknar med. Det kommer påverka möjligheterna att nå målet om netto noll utsläpp till 2045 och omställningsförmågan inom industrin och transportsektorn. Det är därför nödvändigt att stoppa arbetet med nya miljötillstånd för att säkerställa att mål och tillståndsprocesser hänger ihop. 

Stor outnyttjad potential

Att bygga ny vattenkraft, och modernisera den befintliga för att göra den mer flexibel är i dagsläget både kontroversiellt och osannolikt då processen med att förse vattenkraften med moderna miljötillstånd styr mot lägre produktion och minskad reglerbarhet. Men vattenkraften kan utvecklas, säger Anton, för även om det finns utmaningar är det inte någon självklar motsättning mellan effektivt utnyttjande av vattenkraft och miljö i form av biologisk mångfald. 

– Det finns även en stor outnyttjad potential i de älvar som redan har vattenkraftverk, men att realisera den kräver ett annat sätt att se på vattenkraften. Redan för ett antal år sedan lät vi analysera den potentialen och i de kraftproducerade älvarna finns det 3 400 MW effekt vi idag inte tar tillvara, men som regeringen refererar till i sin elektrifieringsstrategi. Har vi råd att avstå från att realisera åtminstone delar av den här potentialen?

Läs mer hos Fortum

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?