1515
Annons

Hitta nya investeringsmöjligheter med Di:s unika utsläppstabeller

Bolag som agerar hållbart har större chans att överleva och frodas även på lång sikt. Med Di:s nya, unika utsläppstabeller blir det enkelt att skapa sig en bild av bolagens koldioxidavtryck och hitta nya investeringsmöjligheter.

Foto:TT

I Indien, Kina och Thailand beaktar runt 80 procent av alla investerare hållbarhet när de gör en investering. Globalt vill 32 procent investera hållbart, men bara 16 procent gör det i praktiken. 

Det visar en undersökning från Schroder Investment Management som har frågat 25.000 investerare i 32 länder. 

Bara en knapp fjärdedel av proffsen och cirka en tiondel av dem som säger sig vara nybörjare eller hyggligt erfarna på aktiemarknaden investerar hållbart. Det är inte konstigt, för ämnet är komplext. 

I dag är det premiär i Di för tabeller som visar hur mycket koldioxid som några av de svenska börsbolagen släpper ut per år. Tabellen, som du hittar i papperstidningen en gång per kvartal och på börssidorna här på di.se, är inte komplett men växer förhoppningsvis över tid. Tanken är att inspirera och visa skillnader mellan bolag och sektorer. 

Att ha koll på utsläppen är viktigt. Inte minst för bolag som är noterade på Londonbörsen, då ska dessa data finnas med i årsredovisningen. Men att välja aktier bara utifrån utsläppen är ingen bra idé. 

SSAB är värstingen bland storbolagen, eftersom det krävs stora mängder kol för att skilja malmens järn från syre. Samtidigt jobbar SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall med att ta fram världens första fossilfria ståltillverkning. Om det lyckas kan Sveriges totala koldioxidutsläpp minska med 10 procent. 

Det finns alltså andra faktorer att ta med i bedömningen än de aktuella utsläppen. En bra början är att läsa bolagens hållbarhetsrapporter. 

SEB har till exempel gjort hållbarhetsrapporter sedan 2007 men först 2017 blev det en obligatorisk del av årsredovisningen. Kravet finns med i årsredovisningslagen och gäller alla börsnoterade bolag. 

Lagen säger att bolaget ska ge en rättvisande bild av hur verksamheten påverkar miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Även hållbarhetsaspekter hos leverantörer, kunder och andra intressenter ska beaktas. 

Dessutom ska det finnas en beskrivning av affärsmodellen, aktuell hållbarhetspolicy, samt beskrivning och hantering av risker. Det handlar alltså att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna för det enskilda bolaget och tala om hur de hanteras. 

Bankerna har en särskild roll. Det handlar inte bara om egna koldioxidavtryck, som ofta är låga, utan också om hur de påverkar sina kunder genom investeringar och krediter. De blir lite som spindeln i nätet – genom att styra kapitalet mot hållbara företag och projekt kan de på sikt påverka utvecklingen i andra sektorer. 

I Nordeas hållbarhetsrapport står bland annat: ”Enligt tankesmedjan 2 Degree Investing Initiative står mer koldioxidintensiva branscher för 20–30 procent av företagsutlåningen hos de flesta banker och Nordeas andel ligger inom detta intervall”. 

Egna affärsresor står för den största delen av den direkta miljöpåverkan hos Nordea, 71 procent av utsläppen. Här finns det potential i att ha fler digitala möten, något som Nordea också tagit fasta på. Jämfört med året innan minskade affärsresorna i fjol med 21 procent. 

Men hållbarhet i bankerna handlar om mer än att minska utsläppen, till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet och trakasserier. Här minns vi metoo-skandalen i Handelsbanken härom året. Och inte minst arbetet för att förhindra finansiering av terrorism och penningtvätt. 

Effekterna av tveksamheter inom sistnämnda är något som aktieägarna i Danske Bank och Swedbank har fått erfara den hårda vägen.  

Som investerare, både privatpersoner och institutioner, är det bra att se företagens hållbarhetsarbete både som möjligheter och som ett sätt att hantera risk – helt enkelt ett sätt att anpassa verksamheten efter framtida utmaningar och därmed säkerställa långsiktiga värden. 

Kort sagt: bolag som gör rätt saker har större chans att överleva och frodas, oavsett om det gäller hållbarhet, tekniksprång eller hantera en växande e-handel. 

Finansanalytikernas förening skriver i sina rekommendationer att förutsättningarna är goda för att en analytiker ska kunna ställa upp en kostnads- och intäktskalkyl för ett företags investeringar i hållbarhet och därmed på ett systematiskt sätt föra in ytterligare en dimension i företagsanalys och värdering.

Ett sätt att få med hållbarhet i investeringsprocessen och aktievärderingen är att göra som Enter Fonder. Förutom att välja bort bolag som inte platsar i portföljerna av etiska eller andra skäl – som oljebolag, porr och vapen – används ESG-faktorer som i indata förvaltarnas analysmodell. Bolag där risken är hög får en högre riskpremie och därmed en lägre teoretisk värdering. 

Precis som Di:s undersökning fokuserar Enter Fonder särskilt på utsläpp av koldioxid. Men inte bara genom att titta på vilka som släpper ut minst och på så sätt undvika de största miljöbovarna, utan också genom att hitta de bolag som kan minska sina utsläpp mest, är innovativa och utvecklar nya lösningar. 

Sandvik är enligt Enter Fonder ett bra exempel på ett industribolag som har lyckats integrera hållbarhet i sin affärsmodell. Genom att utveckla eldriven gruvutrustning och automationslösningar kan utsläppen minska globalt. Plus att Sandvik jobbar med cirkulära kretslopp för sina produkter, målet är att 90 procent ska återanvändas 2030. 

Industrin är för övrigt en sektor där den gröna omställningen ger störst avtryck. Volvos hållbarhetsarbete får också godkänt. Här kommer 95 procent av den miljömässiga påverkan från användningen av lastbilarna, inte själva tillverkningen. Stora resurser läggs därför på att minska bränsleförbrukning och utsläpp.  

För institutionella investerare som Enter Fonder är det vanligt att ha en löpande dialog med företagen och på så sätt påverka deras agerande i hållbarhetsfrågor. 

För privatpersoner finns bara alternativet att rösta med fötterna. Rådet blir därför att välja bolag som är bra både ur ett hållbarhets- och värderingsperspektiv. Båda behövs för att det ska bli en bra investering på lång sikt. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera