1515

Hitta nya investeringsmöjligheter med Di:s unika utsläppstabeller

Bolag som agerar hållbart har större chans att överleva och frodas även på lång sikt. Med Di:s nya, unika utsläppstabeller blir det enkelt att skapa sig en bild av bolagens koldioxidavtryck och hitta nya investeringsmöjligheter.

Foto:TT

I Indien, Kina och Thailand beaktar runt 80 procent av alla investerare hållbarhet när de gör en investering. Globalt vill 32 procent investera hållbart, men bara 16 procent gör det i praktiken. 

Det visar en undersökning från Schroder Investment Management som har frågat 25.000 investerare i 32 länder. 

Bara en knapp fjärdedel av proffsen och cirka en tiondel av dem som säger sig vara nybörjare eller hyggligt erfarna på aktiemarknaden investerar hållbart. Det är inte konstigt, för ämnet är komplext. 

I dag är det premiär i Di för tabeller som visar hur mycket koldioxid som några av de svenska börsbolagen släpper ut per år. Tabellen, som du hittar i papperstidningen en gång per kvartal och på börssidorna här på di.se, är inte komplett men växer förhoppningsvis över tid. Tanken är att inspirera och visa skillnader mellan bolag och sektorer. 

Att ha koll på utsläppen är viktigt. Inte minst för bolag som är noterade på Londonbörsen, då ska dessa data finnas med i årsredovisningen. Men att välja aktier bara utifrån utsläppen är ingen bra idé. 

SSAB är värstingen bland storbolagen, eftersom det krävs stora mängder kol för att skilja malmens järn från syre. Samtidigt jobbar SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall med att ta fram världens första fossilfria ståltillverkning. Om det lyckas kan Sveriges totala koldioxidutsläpp minska med 10 procent. 

Det finns alltså andra faktorer att ta med i bedömningen än de aktuella utsläppen. En bra början är att läsa bolagens hållbarhetsrapporter. 

SEB har till exempel gjort hållbarhetsrapporter sedan 2007 men först 2017 blev det en obligatorisk del av årsredovisningen. Kravet finns med i årsredovisningslagen och gäller alla börsnoterade bolag. 

Lagen säger att bolaget ska ge en rättvisande bild av hur verksamheten påverkar miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Även hållbarhetsaspekter hos leverantörer, kunder och andra intressenter ska beaktas. 

Dessutom ska det finnas en beskrivning av affärsmodellen, aktuell hållbarhetspolicy, samt beskrivning och hantering av risker. Det handlar alltså att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna för det enskilda bolaget och tala om hur de hanteras. 

Bankerna har en särskild roll. Det handlar inte bara om egna koldioxidavtryck, som ofta är låga, utan också om hur de påverkar sina kunder genom investeringar och krediter. De blir lite som spindeln i nätet – genom att styra kapitalet mot hållbara företag och projekt kan de på sikt påverka utvecklingen i andra sektorer. 

I Nordeas hållbarhetsrapport står bland annat: ”Enligt tankesmedjan 2 Degree Investing Initiative står mer koldioxidintensiva branscher för 20–30 procent av företagsutlåningen hos de flesta banker och Nordeas andel ligger inom detta intervall”. 

Egna affärsresor står för den största delen av den direkta miljöpåverkan hos Nordea, 71 procent av utsläppen. Här finns det potential i att ha fler digitala möten, något som Nordea också tagit fasta på. Jämfört med året innan minskade affärsresorna i fjol med 21 procent. 

Men hållbarhet i bankerna handlar om mer än att minska utsläppen, till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet och trakasserier. Här minns vi metoo-skandalen i Handelsbanken härom året. Och inte minst arbetet för att förhindra finansiering av terrorism och penningtvätt. 

Effekterna av tveksamheter inom sistnämnda är något som aktieägarna i Danske Bank och Swedbank har fått erfara den hårda vägen.  

Som investerare, både privatpersoner och institutioner, är det bra att se företagens hållbarhetsarbete både som möjligheter och som ett sätt att hantera risk – helt enkelt ett sätt att anpassa verksamheten efter framtida utmaningar och därmed säkerställa långsiktiga värden. 

Kort sagt: bolag som gör rätt saker har större chans att överleva och frodas, oavsett om det gäller hållbarhet, tekniksprång eller hantera en växande e-handel. 

Finansanalytikernas förening skriver i sina rekommendationer att förutsättningarna är goda för att en analytiker ska kunna ställa upp en kostnads- och intäktskalkyl för ett företags investeringar i hållbarhet och därmed på ett systematiskt sätt föra in ytterligare en dimension i företagsanalys och värdering.

Ett sätt att få med hållbarhet i investeringsprocessen och aktievärderingen är att göra som Enter Fonder. Förutom att välja bort bolag som inte platsar i portföljerna av etiska eller andra skäl – som oljebolag, porr och vapen – används ESG-faktorer som i indata förvaltarnas analysmodell. Bolag där risken är hög får en högre riskpremie och därmed en lägre teoretisk värdering. 

Precis som Di:s undersökning fokuserar Enter Fonder särskilt på utsläpp av koldioxid. Men inte bara genom att titta på vilka som släpper ut minst och på så sätt undvika de största miljöbovarna, utan också genom att hitta de bolag som kan minska sina utsläpp mest, är innovativa och utvecklar nya lösningar. 

Sandvik är enligt Enter Fonder ett bra exempel på ett industribolag som har lyckats integrera hållbarhet i sin affärsmodell. Genom att utveckla eldriven gruvutrustning och automationslösningar kan utsläppen minska globalt. Plus att Sandvik jobbar med cirkulära kretslopp för sina produkter, målet är att 90 procent ska återanvändas 2030. 

Industrin är för övrigt en sektor där den gröna omställningen ger störst avtryck. Volvos hållbarhetsarbete får också godkänt. Här kommer 95 procent av den miljömässiga påverkan från användningen av lastbilarna, inte själva tillverkningen. Stora resurser läggs därför på att minska bränsleförbrukning och utsläpp.  

För institutionella investerare som Enter Fonder är det vanligt att ha en löpande dialog med företagen och på så sätt påverka deras agerande i hållbarhetsfrågor. 

För privatpersoner finns bara alternativet att rösta med fötterna. Rådet blir därför att välja bolag som är bra både ur ett hållbarhets- och värderingsperspektiv. Båda behövs för att det ska bli en bra investering på lång sikt. 

 


Innehåll från EKNAnnons

Blev miljardbolag på sex år – så här växte Polarium

Smarta batterier gjorde att svenska Polarium utsågs till Nordens mest snabbväxande tillväxtbolag av Financial Times tidigare i år. Bolaget är just nu på en tillväxtresa som många företagare drömmer om.

– Vi hade inte klarat det här utan EKN, säger Polariums grundare och vd Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Polarium tillverkar smarta uppkopplade litiumjonbatterier som driver mobilmaster, och kan ersätta många av de dieselaggregatorer och blybatterier som ofta driver masterna i dag.

– En av våra kunder sparar sju miljoner liter diesel i månaden på att använda våra produkter. Ser man till mobilmasternas hela livslängd innebär det över en miljard liter mindre diesel – för en kund, säger Stefan Jansson.

Tillväxt som kostar

Polarium har sedan starten 2015 installerat över 250 000 batterier i mer än 60 länder. I år förväntas omsättningen landa på 1,25 miljarder kronor. Efter sex år har företaget tre kontor i Sverige, fabriker i Mexiko och Vietnam, säljkontor i USA samt säljare och teknisk support i England, Nya Zeeland, Indonesien och flera afrikanska länder. Det är en otrolig tillväxtresa – och den har kostat en hel del.

– Vi har ett enormt kassaflöde och snabb tillväxt – lägg samman de två parametrarna så får du en uppfattning av vårt behov av rörelsekrediter. Det här var en riktig utmaning för oss i början när vi inte hade en historik att visa upp för kreditgivare, och dessutom gör många affärer på riskmarknader Därför vände vi oss till EKN.

Kombinera olika garantier

Statliga EKN finns nämligen till för att hjälpa svenska exportföretag och deras underleverantörer, genom olika typer av garantier. Polarium har använt tre finansieringslösningar från EKN:

För allmänna expansionssatsningar har de använt EKN:s rörelsekreditgaranti, vilket innebär att EKN har täckt 50 procent av bankens kreditrisk. Det har gjort det enklare för banken att våga säga ja till Polariums kreditbehov.

För affärer på riskmarknader har Polariums bank använt EKN:s rembursgaranti. Rembursgarantin kan banken ansöka om när man har en så kallad remburs, det vill säga att köparens lokala bank garanterar säljaren betalning vid leverans. Rembursgarantin täcker upp för risken att den lokala banken inte kan betala.

Polarium har också använt sig av EKN:s garanti för kundfordringar för specifika affärer, som täcker risken att köparen inte kan betala fakturan. Med hjälp av garantin kan Polarium dessutom gå till sin bank och få fakturan betald i förväg, vilket innebär att de kan erbjuda kunden kredit utan att själva behöva vänta på att få betalt.

Minskat risken och frigjort kapital

– Vi gör många affärer på riskmarknader och då är det betryggande att kunna räkna bort både politiska risker och valutarisker. Dessutom har vi kunnat frigöra kapital med hjälp av de här garantierna. Samarbetet med EKN har gjort att vi kan fokusera på vår grundverksamhet, det har varit otroligt värdefullt för oss, säger Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?