ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Veckan som gick

Handelskriget tvärnitar Tyskland

Svaga makrosiffror och recessionssignaler i räntorna. Konjunkturoron har satt sina klor i marknaden. Di:s experter guidar dig genom de viktigaste ekonominyheterna från veckan som gick.   

I väntan på styrning

  • Björn Rosengren blir ny vd för ABB. Foto: Amanda Lindgren

I veckan bekräftades att Sandviks populäre vd Björn Rosengren planerar att lämna verkstadsbolaget för att ta över rodret på industrijätten ABB. Det gör Sandvik till det senaste i raden av svenska börsbolag som flaggar för vd-byte 2020 utan att ha en efterträdare klar. De övriga är Nordea, där Casper von Koskull ska gå i pension, samt Telia och Saab med vd:arna Johan Dennelind respektive Håkan Buskhe. En anledning till att bolagens iver att berätta att vd är på väg är EU:s nya regelverk kring insiderregler, vilket onekligen ökar pressen på styrelser att planera sin successionsordning bättre. På börsen gynnades ABB hursomhelst av beskedet om att Björn Rosengren är på väg. ABB-aktien steg 3,9 procent, medan Sandviks aktie föll 1,7 procent på måndagen när nyheten bekräftades.

Handelskriget ger tvärnit

  • Foto:

Konjunkturoro har präglat veckan där en rad svaga statistikutfall spädde på dysterheten. Den tyska ekonomin som länge varit en motor för de nitton euroländerna bromsade in ordentligt under andra kvartalet då BNP sjönk med 0,1 procent jämfört med det första. Inbromsningen var väntad - handelskonflikten samt svårigheter att ställa om mot mer miljövänliga transporter har slagit hårt mot Tysklands viktiga bilindustri - men tvärnitar euroområdets största ekonomi är det likväl oroväckande. I veckan fick marknaden också tugga i sig svaga makrosignaler från Kina. I juli växte industriproduktionen med den långsammaste takten på 17 år och även detaljhandeln tappade fart.

Betalt för att låna...

  • Börserna fick räntefrossa i veckan. På bilden syns mäklare på New York-börsen. Foto: Richard Drew

Riksgälden sålde i veckan svenska statsobligationer till minusränta för första gången i modern tid. Snitträntan vid auktionen var 0,295 procent - till och med lägre än Riksbankens reporänta. Det visar att investerare antingen helt saknar placeringsalternativ eller att de räknar med att den svenska centralbanken ska tvingas hålla en lägre ränta än i dag på några års sikt. Lägre långa än korta räntor - en invertering av avkastningskurvan - skedde även i USA och Storbritannien i veckan. En sådan invertering har föregått samtliga amerikanska recessioner de senaste femtio åren plus en recession som aldrig blev av. Det återstår att se vad som blir facit av den pågående räntefrossan.   

... trots mer inflation 

  • Foto: Jason Alden/Bloomberg

De allt lägre räntorna innebär att cirka en fjärdedel av världens utestående obligationer nu handlas till negativ ränta. Marknadsräntorna har också fortsatt ned trots att en rad inflationsutfall faktiskt har kommit in högre än väntat. I USA landade inflationen exklusive volatila energi- och matpriser på 2,2 procent i juli. Det var högre än i juni och högre än vad analytikerna hade räknat med. Även i Sverige ökade priserna något snabbare än väntat i juli. KPIF-inflationen som rensar bort ränteförändringar var 1,5 procent - högre än både Riksbankens och marknadens prognos. Många fortsätter dock att räkna med att en svagare konjunktur kommer pressa ned inflationsutfallen senare i höst. Om inte lär räntorna vända upp igen.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer