Glädjebesked för Qviberg och baisse för Batljan

Mats Qvibergs Öresund fick en liten revansch i veckan, när det kom bud på ett av investmentbolagets innehav. Ilija Batljans SBB hade det tyngre – aktien föll till årslägsta efter en säljrekommendation. Di guidar dig genom veckan som gick.

Mats Qviberg, huvudägare och styrelseordförande för Öresund, och Ilija Batljan, vd för SBB.
Mats Qviberg, huvudägare och styrelseordförande för Öresund, och Ilija Batljan, vd för SBB.

Volvos principlösa principer

Foto:Jack Mikrut

Svenska staten tryckte in 1,7 miljarder kronor i permitteringsstöd till Volvo under förra året och Riksbanken har följt upp med att plöja ner åtskilliga miljarder kronor i lastbilstillverkarens obligationer. I en ekonomi som åtminstone påstår sig vara marknadsorienterad får det betraktas som något fullständigt extraordinärt.

Mot bakgrund av detta har Di:s avslöjande av hur Volvos styrelse förra våren ändrade sina bonusvillkor för att kunna betala rörlig ersättning - trots att ordförande Carl-Henric Svanberg sagt att det inte skulle bli någon bonus för ledningen för 2020 - tagit skruv. Hanteringen har mött kritik från allt från leverantörer till ägare och regeringen överväger nu lagstiftning kring bonusbetalningar i samband med krisstöd.

 

Sell the news

Oncopeptides vd Marty J Duvall
Oncopeptides vd Marty J DuvallFoto:Oncopeptides

Cancerläkemedelbolaget Oncopeptides handlades som mest upp 19 procent i måndags, efter att under helgen fått godkänt av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för sin behandling av multipelt myelom. Godkännande gäller vuxna patienter som genomgått åtminstone fyra behandlingslinjer och är resistenta mot flera behandlingsformer. Allt annat än ett godkännande hade varit ett dråpslag och glädjeyran blev kortvarit på börsen. Under fredagen handlades aktien lägre än innan godkännandet. Den stora potentialen i aktien är kopplad till Ocean-studien där Oncopeptides behandling ställs direkt mot storsäljaren Pomalidomid.

 

DNB sänker Batljans bygge

Ilija Batljan, vd för och grundare av SBB.
Ilija Batljan, vd för och grundare av SBB.Foto:Amanda Lindgren

Fastighetsbolaget SBB har pressats ned till årslägsta efter att DNB:s analytiker säljstämplat aktien med en riktkurs på 22 kronor. Analysen tar fasta på att delar av marknaden överskattar stamaktieägarnas kassaflöde, eftersom den inte förstår effekterna av bolagets intrikata kapitalstruktur och att ren goodwill bör exkluderas och utspädningen från konvertiblerna bör inkluderas i substansvärdesberäkningen. Det är något Di tidigare argumenterat för

Temat med brantare räntekurva och stigande långräntor är extra kännbart för fastighetssektorn. Sedan årsskiftet har en 10 årig swap gått från 0,38 till 0,84 procent. 

 

Mats Qvibergs aktienäsa

Mats Qviberg, huvudägare och styrelseordförande för Öresund.
Mats Qviberg, huvudägare och styrelseordförande för Öresund.Foto:Joey Abrait

Öresund har inte stått att känna igen senaste åren när floppar varvats med mindre vältajmade investeringar i bolag som MQ, Attendo och Catena Media. Efter att ha blivit utklassad av börsen 2019 och 2020 är substansvärdet upp 2,6 efter årets två första månader, på en börs som avkastat 5,6 procent. I veckan som gick kom ett litet glädjebesked när fastighetsbolaget Stenhus lade bud på Maxfastigheter, där Öresund är största ägare. 

 


Innehåll från NordeaAnnons

Nordea siktar på nettonollutsläpp

Redan 2023 vill Nordea att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent.
Redan 2023 vill Nordea att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent.

Storbankernas roll i samhällets klimatomställning är stor. För att ta detta ansvar har Nordea nu satt upp ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp senast år 2050. Redan 2030 ska koldioxidutsläppen från utlånings- och investeringsportföljerna ha reducerats med 40–50 procent och även de interna utsläppen ska ned med 50 procent.

– Det kommer att krävas stora insatser för att nå dit, men detta är insatser som vi måste ta oss an. Vi har skapat en ny affärsstrategi för att bli en hållbar bank. Det är alltså inte en hållbarhetsstrategi vid sidan av, utan en grundpelare för hela verksamheten, berättar Anders Langworth, hållbarhetschef på Nordea.

2023 vill Nordea kunna uppnå flera delmål. Här handlar det bland annat om att 25 procent av allt nytt sparande ska vara i Nordeas utbud med hållbarhetsfokus och att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent. Banken vill också arbeta tillsammans med stora företagskunder för att tillsammans sätta långsiktiga planer som styr mot Parisavtalet, nationella mål och FN:s 17 hållbarhetsmål. 

Utbildar rådgivare i hållbarhet

– Vi ser ökade förväntningar på att flera branscher ska ställa om och minska utsläppen. Företagen måste därför skapa lösningar som går i linje med dessa förväntningar. Vår plan här är att jobba med våra kunder för att hitta dessa hållbara lösningar och på så sätt driva utvecklingen åt rätt håll. Vi gör verkligen denna resa tillsammans med våra kunder, säger Anders Langworth.

Sedan i fjol arbetar Nordea aktivt med att utbilda sina rådgivare inom hållbarhetsfrågor för att kunna ha en ännu bättre kunddialog kring hållbarhet och vilka möjligheter som finns – något som gav resultat direkt. Under 2020 ökade efterfrågan betydligt, både på sparande och lån. 

– Dels handlar den kraftiga ökningen om att våra kunder blir allt mer medvetna och värdesätter möjligheten att välja sparande med hållbarhetsfokus, gröna bolån eller grön finansiering. Men sedan ser vi också att ju mer vi ökar kunskapen kring hållbarhet hos våra rådgivare, desto mer intresse ser vi från kunderna, säger Anders Langworth. 

Jobbar aktivt mot etappmål för att nå 2050-målet

2050 kan tyckas vara långt bort, men bakom det långsiktiga målet finns en struktur för hur omställningen ska gå till. Det fungerar inte i praktiken att göra en totalomvändning över en dag, även här måste bankernas stora samhällspåverkan tas i beaktning menar Anders Langworth.

– Eftersom samhället står inför en enorm omställning måste den ske i ordnad takt, så att verksamheter har en möjlighet att följa med i förändringen och att såväl sociala, miljömässiga och samhällsnödvändiga aspekter tas med i beräkningen. Vi måste hela tiden tänka på effekterna av vårt handlande, säger han och fortsätter:

– Men sedan tror jag att alla är överens om att vi inte har tid för något bakåtlutat hållbarhetsarbete. 2030-målen är det som är viktigast nu. Det och 2023-delmålen är det vi styr emot för att landa i nettonollutsläpp senast 2050. Bakom våra 2023-mål har vi årsplaner med tydliga initiativ.

Läs mer om Nordeas hållbarhetsarbete här.

Om Nordea

Nordea är en fullservicebank som finns i 20 länder med hemmamarknader i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Nordea integrerar hållbarhetsperspektivet i alla delar av verksamheten och har en ledande roll i att ta fram kunderbjudanden med hållbarhetsfokus, samt har varit med och skapat flera av de mest omfattande globala branschsamarbetena kring hållbarhet, tillsammans med FN:s miljöprograms finansinitiativ.

Mer från Nordea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nordea och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?