1515
Annons

Experterna: Tina och Fomo driver upp värderingen

Börsens styrka kontra de ekonomiska utsikterna har överraskat de flesta. Nyckelbegreppen är Tina och Fomo, säger Olof Manner och Anna Öster i Makrorådet.

Anna Öster och Olof Manner.
Anna Öster och Olof Manner.Foto:Jack Mikrut

 

V är bokstaven som gäller för att beskriva börsernas utveckling de senaste tre månaderna. När det gäller den reala ekonomin lutar de flesta bedömare snarare åt ett U. Frågan är om börserna har sprungit ifrån verkligheten.

”Det här brottas vi med i handlarrummet varje dag. Under den numera ganska långa tid jag har rört mig i den här miljön är det sällan som uppfattningarna om huruvida börsen är rätt värderad har varit så olika”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, i Di-podden Makrorådet.

Stigande aktiekurser i kombination med sjunkande vinstförväntningar betyder högre värderingar. 

”De bygger på de enorma insatserna från centralbanker och regeringar. Sedan finns det två nyckelbegrepp man måste ha klart för sig: Tina, there is no alternative, och Fomo, fear of missing out.”

Med centralbanker som trycker ned räntorna i de flesta hörn av kreditmarknaderna är börsen det enda stället som bjuder på någon form av avkastning. Och de som flyttade till tryggare hamnar i mars har sedan blivit oroliga för att missa tåget.

”Vill man ha någon form av avkastning så får man ge sig ut i mer riskfyllda placeringar”, säger Olof Manner.

Länsförsäkringars investeringschef Anna Öster är också överraskad över börsens uppgång och lyfter ytterligare en möjlig förklaring.

”Utöver det som Olof har sagt om centralbankerna så tror jag också det beror på den här krisens specifika egenskaper. Den kom omedelbart, vi hann knappt med. Det gick på någon vecka. Nu öppnar ekonomierna upp och den realekonomiska botten är nog bakom oss. Allt har gått väldigt fort och då är det inte konstigt att går fort både ned och upp på börsen också.”

”Även om smittan skulle komma i en andravåg så tror jag inte att reaktionen då kommer att bli likadan i de länder som har haft en total nedstängning.”

Olof Manner är ändå fundersam.

”Med tanke på hur vi makroekonomer ser på den ekonomiska verklighet vi möter kan till och med jag tycka att det är svårt att rättfärdiga den senaste tidens rörelser.”

”Börsen behöver inte gå många procent till för att vara tillbaka på toppen från februari. Då signalerar börsen att det ska se lika bra ut som det var innan krisen och det måste jag säga att jag är osäker på. Jag vill bara höja ett varningens finger för att allt inte blir likadant post-corona. Men visst, accepterar man p/e-tal på 30-40, så är det inga problem.”

Makrorådet: Inte säkert att vi märker av en recession

Sverige kan mycket väl befinna sig i recession. Men det känns knappast så eftersom arbetsmarknaden är glödhet. I Makrorådet reder Claes Måhlén ut vad det alltmer omtalade begreppet egentligen betyder.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.
Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.Foto:Amanda Lindgren

 

Allt fler bedömare talar om risken för recession. Men trots att det är ett vanligt begrepp på finansmarknaden i och med den ekonomiska debatten är innebörden inte självklar.

”En definition är två på varandra följande kvartal med sjunkande BNP. Den används av många på marknaden”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i Di-podden Makrorådet.

Historiskt har andra definitioner använts. 

”I Sverige brukade vi en gång i tiden definiera det som två kvartal på rad med sjunkande industriproduktion, när industrin var en viktigare del av ekonomin.”

I USA är det National Bureau of Economic Research som officiellt avgör när ekonomin har varit i recession. Definitionen lyder ”en signifikant nedgång i ekonomisk aktivitet i stora delar av ekonomin som håller i sig mer än några månader”. Exakt hur olika faktorer vägs är inte uppenbart.

”NBER:s metod är lite mer hemlig och bygger mer på bedömningsfaktorer. Ofta stämmer det inte med två kvartal på raken med krympande BNP”, säger Claes Måhlén.

I nuläget blir det ännu bökigare.

”Vi pratar oftast om BNP i reala termer. Då kan vi i dagens läge med hög inflation ha en real recession parallellt med en ganska snabb uppgång i nominell BNP. Tänk en restaurang som tack vare högre priser ökar omsättningen även om gästerna blir färre. Den kan fortfarande ha personal som tidigare vilket innebär att arbetslösheten inte stiger.”

Faktum är at Sverige enligt definitionen ”två kvartal på raken med krympande BNP”, mycket väl kan befinna sig i recession just nu.

”BNP krympte det första kvartalet och kan mycket väl göra det nu i det andra. Men det är ganska osannolikt att det kommer att synas på arbetsmarknaden, som ju är glödhet. Oftast när man pratar konjunktur tycker jag det är bäst att tänka på arbetsmarknaden. Om man är arbetslös eller inte är den stora skillnaden.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera