1515

Experterna: Pågår ett regimskifte i ekonomiska politiken

Det pågår ett regimskifte i den ekonomiska politiken. Det började innan pandemin men har som mycket annat fått en skjuts det senaste året. Längst har det kommit i USA. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström i Makrorådet.

Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard.
Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard.Foto:Jack Mikrut

 

Mycket har ändrats under pandemin. På det makroekonomiska planet handlar det bland annat om en större roll för finanspolitiken, mindre oro för underskott och skulder och en uppluckring av gränsen mellan penning- och finanspolitik. Frågan är om det handlar om tillfälliga svar på en tillfällig kris eller något mer bestående.

Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard lutar åt det senare.

”Jag tror att det är ett regimskifte. Vi kommer att få en större roll för finanspolitiken framåt, till skillnad från vad som har varit fallet de senaste 20-30 åren. Bakgrunden är en insikt om att det finns en del saker man kan uppnå med finanspolitik som är svåra att uppnå med penningpolitik”, säger hon i Di-podden Makrorådet.

”Under perioden vi kommer ifrån hade vi en ganska stram finanspolitik på många håll och en väldigt expansiv penningpolitik. Resultatet blev en förhållandevis svag tillväxt, milt negativa realräntor och en inflation under målet. Vill man nå fler i ekonomin, vill man åstadkomma större offentliga investeringar får man jobba med andra medel.”

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström påpekar att debatten rörde sig i den riktningen redan före pandemin.

”Att inte förlita sig enbart på penningpolitiken var faktiskt en diskussion som pågick redan innan pandemin, som en följd av de låga räntorna vi har levt med under ganska många år. Man kan nog säga att den här krisen även på den punkten har skyndat på redan pågående trender.”

Han tycker dock att det finns en skillnad mellan USA och Europa.

”I USA är det absolut ett regimskifte vi ser, både i finans- och penningpolitiken. Men i Europa och i synnerhet i Sverige saknas diskussionen helt. Här pågår allt som vanligt. Det tycker jag är problematiskt. Men det är ofta så att det som händer i USA kommer med viss eftersläpning till Europa och även Sverige.”

Nyligen fattades en principöverenskommelse i G7-gruppen om en global minimiskatt på bolagsvinster. I USA ska skatten för höginkomsttagare höjas och här i Sverige har våren bjudit på ett fyrverkeri av mer eller mindre genomtänkta skatteutspel. Kristin Magnusson Bernard ser en koppling mellan den ökade betoningen på finanspolitik och det mer frekventa pratet om höjda skatter.

”Finns det finanspolitiska gratisluncher? Med räntor som är lägre än tillväxttakten finns det lite utrymme innan räntorna sticker iväg. Samtidigt tror jag att utrymmet är begränsat och att den senaste tidens diskussion om kapitalskatter handlar om en insikt att man också måste jobba med finansieringssidan.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?