Experterna: Guldläge för ofinansierade kommunpengar

De nya kommunpengarna är en liten skärva i relation till BNP. Men de så kallade multiplikatorerna är höga. Extra bra blir det om extrapengarna inte finansieras, konstaterar Makrorådet.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen, de offentliga finanserna och det ekonomiska läget i kommunerna under en pressträff förra veckan.
Finansminister Magdalena Andersson presenterade finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen, de offentliga finanserna och det ekonomiska läget i kommunerna under en pressträff förra veckan.Foto:Anders Wiklund/TT

Nyligen meddelade regeringen, med finansminister Magdalena Andersson, att kommunerna och regionerna i vårbudgeten ska få 5 miljarder kronor i extra bidrag. På onsdagen kontrade oppositionen med att föreslå ytterligare 2,5 miljarder kronor i en extrabudget som kan drivas igenom inom kort, vilket inklusive vårbudgeten skulle ge ett tillskott på 7,5 miljarder kronor. 

I relation till BNP, som närmar sig 5.000 miljarder kronor, och kommunernas samlade budget, som ligger kring 1.000 miljarder, är extrapengarna ändå inte mycket.

Men statliga pengar till kommunerna är en typ av åtgärd som ger ovanligt stora ekonomiska ringar på vattnet. Det säger Johanna Jeansson, Norden-analytiker på nyhetsbyrån och dataleverantören Bloomberg.

Johanna Jeansson, Norden-analytiker på nyhetsbyrån och dataleverantören Bloomberg och Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström.
Johanna Jeansson, Norden-analytiker på nyhetsbyrån och dataleverantören Bloomberg och Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström.Foto:Joey Abrait

”Det är en typ av bidrag som får rätt stor effekt. Tittar man på de studier som har gjorts så är multiplikatorerna, som visar hur stora effekterna blir på den samlade ekonomin, stora när det gäller offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Kanske kan det handla om uppåt 1,5 och i så fall en BNP-effekt på 7,5 miljarder”, säger hon med utgångspunkt i de 5 miljarder i tillskott som var kända vid poddens inspelning på onsdagen.

Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström påpekar att det ändå inte räcker för att extrapengarna ska betala sig ur ett kameralt statsfinansiellt perspektiv.

”Vi ska komma ihåg att det är just BNP-effekten. En multiplikator på 1,5 betyder fortfarande inte att det är självfinansierande. Då måste man upp i högre tal, men säg att effekten blir 12 miljarder extra i BNP. Då är det nettopositivt också för statsfinanserna eftersom skatteuttaget blir så pass stort.”

Bäst effekt på ekonomin blir det om kommunpengarna inte finansieras genom neddragningar på annat. Det är vad Andreas Wallström hoppas på.

”Om det ska dras in pengar på andra poster för att finansiera det här så får vi negativa multiplikatoreffekter någon annanstans. Det vi kan hoppas på är att de här åtgärderna blir ofinansierade. Men det får vi se när vårbudgeten kommer.”

Om extrapengarna inte finansieras och om multiplikatoreffekten är för liten för att bidraget ska bli självfinansierande så ökar statsskulden i kronor och ören. Men som andel av BNP, vilket är ett mer relevant mått, kommer den troligen ändå att minska. Orsaken är det mycket låga ränteläget.

”Läget är ultimat för ofinansierade åtgärder. Så länge tillväxten är högre än räntan på statsskulden går det att lånefinansiera utan att statskulden ökar som andel av BNP. Där har regeringen faktiskt en gratislunch”, säger Johanna Jeansson.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?