1515

Experterna: Därför fortsätter bopriserna upp

Inte bara räntorna driver på bostadspriserna. De bostadsköpande hushållen har gynnats också på andra sätt i krisen. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Claes Måhlén i Makrorådet. Båda tror på högre priser om ett år.

 

Bostadspriserna klättrar trots den ekonomiska krisen vidare och steg i oktober för sjätte månaden på raken. Det meddelade Hox Valueguard på onsdagen. Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard säger att det handlar om mer än bara låga räntor.

Kristin Magnusson Bernard
Kristin Magnusson BernardFoto:Jack Mikrut

”Man ska komma ihåg att inte alla hushåll köper bostadsrätter och villor. De som gör det har till stor del faktiskt gynnats av krisen. Jobben för den här gruppen har varit rätt så säkra. Och utöver de låga räntorna har vi också slopade amorteringskrav och en börs som har gått jättebra. Dessutom handlar det om en resursstark grupp som inte har kunnat lägga pengar på resor och semestrar.”

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, frågar sig om den legendariske Federal Reserve-chefen Alan Greenspan möjligen har ett finger med i spelet.

”Det som en gång i tiden kallades 'the Greenspan put', det vill säga att centralbankerna alltid kliver in och sänker räntan om börsen faller, och som sedan bara bytt namn med de amerikanska centralbankscheferna, kanske har smittat av sig även på bostadsköpare? Det vill säga tankegången att man på något sätt alltid är skyddad om man tar risk. Tittar man bakåt på boprisutvecklingen så har varje prisfall blivit mindre än man fruktat.”

Finansinspektionens chef Erik Thedéen sa på tisdagen att amorteringskravet ska återinföras nästa sommar givet att krisen lagt sig. Det kan driva på priserna ytterligare den närmaste tiden, enligt Kristin Magnusson Bernard.

”Vet man att kraven kommer tillbaka så vill man såklart köpa innan de träder i kraft.”

En mer utbredd arbetslöshet skulle kunna stoppa uppgången, men Claes Måhlén ser räntan som viktigast i längden.

”Hushållen kan inte köpa bostäder om de inte har ett jobb så det skulle såklart påverka. Men jag tror att räntebenet är viktigast. Trots höga priser är hushållens räntekostnader låga. Det krävs ganska mycket ränteuppgång tror jag för att bilden ska ändras, men det är i stor utsträckning räntan som styr framtiden.”

Är bostadspriserna högre om ett år?
Claes Måhlén: ”Ja, något.”

Kristin Magnusson Bernard: ”Ja.”


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?