Aktörerna på finansmarknaden har inlett året på gott humör. Aktier har handlats upp och räntorna ned. Bakgrunden tycks vara en växande tro på att inflationen ska sjunka tillbaka utan att centralbankerna behöver ta knäcken på konjunkturen. Frågan är om detta mjuklandningsscenario är för bra för att vara sant.
”För ett halvår sedan hade nog väldigt många sagt att det låter för bra för att vara sant. Men sedan dess har många saker gått i rätt riktning”, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus i Di-podden Makrorådet.
Exempelvis har inflationen i framför allt USA börjat sjunka, energipriserna har inte blivit det sänke som många befarade och Kina har bytt fot i covidpolitiken.
”Nu väntar vi bara på att även centralbankerna ska börja erkänna att inflationen faktiskt börjar ge med sig och ge ett åtminstone tyst medgivande till att man kan börja prisa in räntesänkningar mer på allvar”, säger han.
Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector är inte lika säker och ser en risk att marknaderna har sprungit lite för snabbt.
”Exempelvis visar inköpschefsindexen att orderingången sjunker och Ifo-index i Tyskland har visserligen stigit men indikerar fortfarande ett BNP-fall på 5 procent. Dessutom har de räntehöjningar som gjorts ännu inte haft full effekt på ekonomierna. När de biter på riktigt kommer vi inte att ha en så stark konjunktur som vi har haft”, säger hon.
Susanne Spector håller med om att det ser bättre ut nu än för några månader sedan men befarar att vi inte är över krönet.
”De största riskerna har inte materialiserats men det kommer nog att bli värre innan det blir bättre. Förmodligen tar det ett till två år innan vi ser den fulla effekten av räntehöjningarna. Och det var under hösten vi fick de riktigt stora och överraskande höjningarna till åtstramande nivåer. Jag är väl den enda som är mer oroad för 2024 än 2023.”
Johan Javeus håller med om att fördröjda effekter av gjorda åtstramningar är ett orosmoln.
”Höjningarna förra året var jättesnabba och jättestora. Om det innebär att ekonomin går in i väggen när effekterna börjar synas vet vi inte. Normalt höjer centralbankerna i steg om en kvarts procentenhet. Då hinner man följa med och se hur ekonomin reagerar. Den möjligheten finns inte den här gången.”