1515
Annons

”Dränerar ekonomin på nytryckta digital pengar”

Neddragningar av centralbankernas obligationsportföljer blir en extra åtstramning ovanpå räntehöjningar. Men de kommer att ske i försiktiga steg, enligt Di-podden Makrorådets expertgäster.

Foto:Roland Magnusson

 

När centralbankernas stödköpsprogram på obligationsmarknaden ska vända från stimulans till åtstramning är nedtrappningen av köpen, ”tapering”, bara första steget.

Nästa steg är att mångmiljardportföljerna av räntepapper ska börja krympa. När obligationer förfaller till betalning utan att pengarna som centralbanken då får in återinvesteras i nya obligationer minskar penningmängden.

”Det innebär att man över tid dränerar ekonomin på de nytryckta digitala pengar som man har skjutit till”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, i Makrorådet.

Federal Reserve har planer på att påbörja nedbantningen i år och Riksbanken går samma väg, bedömer bland andra Swedbank – även om budskapet hittills har varit att det dröjer till 2023.

Fed betonade vid onsdagens räntebesked att räntehöjningar förblir huvudverktyget för att bromsa inflationen, medan så kallad kvantitativ åtstramning kommer att ske med försiktighet. 

”Det första experimentet, att köpa obligationer för att kickstarta ekonomin, det har lyckats. Men del två, att normalisera balansräkningarna, det har inte gjorts förut i någon större skala”, säger Olof Manner.

I den mån stödköpen pressat ned räntor och lyft aktier och bostadspriser kan en minskning av centralbankernas balansräkningar ha motsatt effekt.

”Därför tror jag att centralbankerna kommer att ta lång tid på sig, ha örat mot rälsen och betona att de har full frihet att minska eller öka takten lite som man vill.”

Även Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, understryker att åtgärden kommer att ske i försiktiga steg, och knappast vara avslutad vid nästa konjunkturnedgång. 

”Centralbankerna kommer inte att hinna banta tillgångsportföljerna till något som vi skulle kalla ett historiskt normalläge, innan det blir dags att börja köpa igen”, säger hon.


”Marknaden har haft mer rätt än centralbankerna”

ECB höjer i juli. Hur högt räntan kommer att gå är mer oklart. Anna Hammer pekar i Makrorådet på lågt tillväxtdriv och svagt lönetryck. Men Olof Manner påpekar att marknaden det senaste året har haft mer rätt än centralbankerna själva.

Anna Hammer och Olof Manner gästar Makrorådet.
Anna Hammer och Olof Manner gästar Makrorådet.Foto:Jack Mikrut

 

Efter en hel del velande verkar det mer eller mindre klappat och klart att Europeiska centralbanken, ECB, i juli höjer räntan för första gången sedan 2011. 

”ECB-chefen Christine Lagarde har mer eller mindre konfirmerat att det kommer en höjning i juli”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, i Di-podden Makrorådet. 

De flesta bedömare lutar åt att den numera viktigaste styrräntan, insättningsräntan, höjs med 25 punkter (hundradels procentenheter) till minus 0,25 procent. Men liksom i USA och Sverige är en dubbelhöjning på tapeten.

”Häromdagen var den nederländska centralbankschefen Klaas Knot ute och gläntade på dörren för en opreciserad större höjning, vilket marknaden tolkade som 50 punkter.”

Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, tycker att omsvängningen i kommunikationen redan har varit stor men att 25 punkter räcker i ett första steg. Hon lyfter bland annat fram att lönetrycket i Europa är mycket svagare än i USA. 

”Upp till noll under året tänker jag mig. Det intressanta blir sedan: Hur långt kommer de? Den europeiska ekonomin har strukturella utmaningar och inte samma lönetryck som i USA.” 

Får man tro marknaden travar ECB sedan vidare under 2023.

”Marknadens prissättning – som man i och för sig ska tolka försiktigt eftersom det kan handla om positionering och annat – tyder den på att styrräntan i euroområdet skulle ligga strax under 1,5 procent 2023”, säger Olof Manner.

Anna Hammer tror att den ekonomiska bromsen slår till innan räntan når dit.

”Tillväxten är för svag i grunden. Tittar vi på utvecklingen sedan finanskrisen är utvecklingen inte fantastisk. Det gäller även Tyskland, som ska vara motorn.”

Hon tror att de marknadsaktörer som har prisat in ytterligare höjningar under nästa år kommer att få backa.

”Det finns ingen riktig drivkraft för tillväxten i Europa på samma sätt som i Sverige eller USA. Det tror jag kommer att bli tydligt när ECB börjar höja. Marknaden kommer att behöva dippa ned nästa år och skruva ned förväntningarna om höjningar.”

Olof Manner noterar att styrräntan i dag är minus 0,5 procent och inflationen 7,5 procent.

”Det är bara en av dem som är lätt att ändra.”

Han påminner också om att marknadsprissättningen på sistone har varit en bättre guide än centralbankernas egna prognoser.

”Marknaden har det senaste året haft mer rätt när det gäller vad centralbankerna ska göra än centralbankerna själva.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?