Tillfällig dollarstyrka
Den amerikanska dollarn har varit på väg ned under i stort sett hela sommaren men vände upp igen i början när riskaptiten retirerade igen. I slutet av veckan parkerade sig dollarn runt 9,1 kronor – den högsta nivån sedan mitten av juli.
Hur mycket styrka som egentligen finns bakom uppgången är svårt att sia om. Men dollarn gynnas i tider av oro, bland annat tack vare sin höga likviditet och sin status som reservvaluta. Mot det står centralbanken Federal Reserves mycket expansiva penningpolitik och löften om att hålla räntan låg under mycket lång tid
Hoppet falnar om räddning från kongressen
Det amerikanska valet ger inte bara högre osäkerhet under hösten. Fönstret för en uppgörelse om ett nytt stimulanspaket håller också på att stängas.
I veckan kapade de amerikanska storbankerna JP Morgan och Goldman Sachs sina tillväxtprognoser för i år med hänvisning till att sannolikheten för nya finanspolitiska åtgärder nu är mycket låg. Det betyder bland annat att den tillfälliga höjningen av utbetalningar till arbetslösa som nu löper ut ser ut att bli den sista för året vilket kan slå mot hushållskonsumtionen.
Doldis med klimatstämpel på väg från börsen
Fem och ett halvt år efter att Munksjö gjorde comeback som börsbolag och tre och ett halvt år efter fusionen med finska Ahlstrom ser pappers- och fiberkoncernen Ahlstrom-Munksjö ut att vara på väg från börsen. I veckan lade ett konsortium som inkluderade flera storägare ett rekommenderat bud på bolaget. Aktien har sedan dess parkerat sig strax söder om budnivån på 18,1 euro eller drygt 192 kronor.
Alla är inte nöjda. Storägaren Odin Fonder har motsatt sig budet och analytiker har flaggat för att nivån är för låg med tanke på att många av bolagets nischer är både klimatvänliga och har tillväxtpotential. Ändå har bolaget inte lyckats dra till sig särskilt mycket uppmärksamhet under sina år på börsen.
Tuff vecka efter bankläcka
Veckan kunde ha börjat muntrare för den globala banksektorn. Nya uppgifter om misstänkta transaktioner för 17.000 miljarder kronor i en färsk penningtvättsläcka via det internationella journalistnätverket ICIJ presenterades och satte press på aktiekurserna.
Både SEB och Nordea pekades ut i läckan som bestod av anmälningar till den amerikanska finanspolisen Fincen. I veckan skickade den danska motsvarigheten till Finansinspektionen också ut direktiv till Handelsbankens danska filial med åtgärder i syfte att förhindra penningtvätt, även det en påminnelse om det arbete bankerna fortfarande har att göra för att stoppa tvivelaktiga transaktioner.
Alla de svenska storbankerna föll cirka 2-6 procent men klarade sig ändå lindrigare undan än den europeiska banksektorn som backade närmare 8 procent under veckan.