Di:s analytiker: Urstark rapport – men nu börjar nätbanken bli som alla andra
Nätbanken Avanza levererade en urstark rapport i veckan. Frågan är om de fortfarande kan kalla sig kundernas bästa vän.
”Man skulle kunna hårdra det och säga att de har blivit en storbank”, säger Di:s analytiker Johan Wendel i senaste avsnittet av Analyspodden.
Di
Foto:Henrik Montgomery/TT
Rapportperioden på Stockholmsbörsen är igång och under den gångna veckan levererade AvanzaAZA -1,82%Dagens utveckling en stark rapport, även om nätbanken redan hade gett en fingervisning om detta då bolaget publicerade en omvänd vinstvarning inför rapporten.
Noterbart är att Avanzas intäktsben ”övriga intäkter”, som främst utgörs av valutaintäkter, växte med 156 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol och utgjorde drygt 30 procent av totala intäkterna.
”Det är många som har börjat handla med utländska aktier och det gynnar Avanza eftersom de tar ut en valutaväxlingsavgift då”, säger Di:s analytiker Agnetha Jönsson.
Avanza har varit skickligt på att att möjliggöra handel med utländska aktier för sina kunder, konstaterar Di:s Johan Wendel. Samtidigt blir det allt svårare att få ihop exempelvis de lönsamma valutaväxlingsavgifterna med Avanzas traditionella image som prispressande uppstickare.
”Man skulle kunna hårdra det och säga att de har blivit en storbank”, säger Johan Wendel.
Samtidigt behöver inte Avanza vara prisledande när det gäller exempelvis courtage eftersom storbankernas aktietjänster ofta är mycket sämre. Det är HandelsbankensSHB A +3,04%Dagens utveckling rapport från den gångna veckan ett exempel på då bankens courtageintäkter föll med 7 procent under årets första tre månader, trots ett stekhett börsklimat.
”Men Handelsbankens låga kreditförluster imponerar återigen”, konstaterar Agnetha Jönsson och pekar på att de netto landade på plus 8 miljoner kronor under första kvartalet jämfört med minus 97 Mkr motsvarande kvartal i fjol.
Nästa vecka kommer kvartalsrapporter från resten av storbankerna och Agnetha Jönsson påpekar att aktiemässigt har SEB samt Nordea gått starkt i år medan Swedbank inte riktigt hängt med.
Di
Innehåll från IFSAnnons
Smart teknik driver lönsam tillväxt i kölvattnet av pandemin
Martin Gunnarsson är utvecklingschef vid IFS.
Covid-19 driver företag att byta till en digital affärsmodell. Martin Gunnarsson, utvecklingschef vid IFS, ser ökad efterfrågan på flexibla systemstöd som hjälper till att effektivisera, sänka kostnaderna samt utveckla nya tjänster och anpassa sig efter ändrade förutsättningar på marknaden.
När coronapandemin slog till skapades stor osäkerhet på marknaden. Många företag tvingades att snabbt få full kontroll över sina kostnader och dra nytta av ny teknik för att kunna svara på förändringar i efterfrågan och fortsätta sin verksamhet trots strikta begränsningar gällande fysisk kontakt. En undersökning som IFS gjorde i april förra året visar att hela 70 procent av alla 3 000 respondenter planerar att öka sina utgifter kring digitala affärslösningar.
– Vi ser att de som gjort betydande investeringar och planer för digitalisering innan pandemin inträffade har kommit igenom tunneln starkare än sina konkurrenter. Rätt verktyg för att kunna hantera snabbt föränderliga affärskriterier är en nyckelfaktor i företagens återhämtning och framtida tillväxt, säger Martin Gunnarsson, som leder ett globalt team med närmare 600 personer som har utvecklat en ny molnbaserad och mobilt tillgänglig version av affärssystemet IFS Cloud.
En bubblande trend
Pandemin har lyft fram vikten av att snabbt lyckas anpassa sig till förändringar på marknaden, vilket har gett drivkraft att accelerera både digitaliseringen och den tjänstefiering som varit en bubblande trend bland tillverkande företag i flera år.
– Att förändra sin affärsmodell till att leverera en produkt som tjänst handlar i grunden om att förenkla vardagen och maximera nyttan för slutkunden. Ett exempel är vår kund Jotun, en global färgtillverkare, som bland annat levererar lösningar till fartygsindustrin. Traditionellt har de producerat och sålt färg för att måla fartygsskrov. Men med teknikens hjälp kan de numera istället kombinera produkter och tjänster för att deras kunder ska uppnå en mer kostnadseffektiv fartygsdrift, säger Martin Gunnarsson.
Han förklarar att Jotun i realtid via sensorer på kundernas fartyg, som körs över hela världen, kan mäta hur effektivt de tar sig genom vattnet. Därmed kan de tala om för sina kunder när det är dags för underhåll och målning av fartygsskrovet.
Resultatet är sänkta drivmedelskostnader för Jotuns kunder och mindre påverkan på miljön.
– IFS lösning är ryggraden i deras verksamhet, inte bara för att producera och leverera färg, utan också för att ständigt vara beredd att göra förändringar i såväl arbetssätt som produkter. Idag krävs hög flexibilitet för att hantera kunders önskemål att välja till, välja bort, justera och anpassa enstaka produkter till komplexa lösningar efter varierande behov. Det gäller oavsett om man producerar färg, flygplan, skidliftar eller byggnader, poängterar Martin Gunnarsson.
Automatiserar vardagliga rutiner
Utan rätt teknologi blir det väldigt kostsamt att hålla koll på både sin egen och sina kunders komplexa verksamheter. Det hjälper IFS till med genom att hålla samman ett företags information och kommunikation kring kunder, anläggningar och medarbetare i en gemensam lösning.
– Med inbyggda funktioner för maskininlärning, förstärkt verklighet, resursoptimering och liknande smart teknik automatiserar vi de vardagliga rutinerna för våra kunder – så att de kan fokusera på sina styrkor och utveckla sitt erbjudande för att vara bäst när det gäller i leveransen till sina kunder, säger Martin Gunnarsson.
Precis som många av sina kunder har IFS också anammat tjänstefieringstrenden, vilket innebär en övergång från engångsförsäljning av produkt till en mer förutsägbar avtalsmodell baserad på återkommande intäkter via abonnemang.
– Majoriteten av våra kunder väljer nu att köra sitt affärssystem i molnet och att betala som tjänst, med månadsfakturering. Det är en trygghet för båda parter, då det blir lättare att prognostisera både intäkter och utgifter, säger Martin Gunnarsson.
