Prisad vare den milda lågkonjunkturen. Allt fler lovsjunger den. Senast världsekonomins överpräst IMF, som höjde sina tillväxtprognoser. Inte till skyarna men att par tiondelar så att världens reala BNP-tillväxt bottnar på 2,9 procent i år.
Står det verkligen så i konjunkturbibeln? Ska inte inflationschock, krig, branta räntehöjningar, negativa inköpschefer, rekordpessimistiska hushåll och nu också lägre orderingång än försäljning för bolag som Atlas Copco ATCO A +2,21% Dagens utveckling , Sandvik SAND +0,95% Dagens utveckling , Epiroc EPI B +1,75% Dagens utveckling och Volvo förebåda missöde även för verkstadsindustrin? Ska inte bilförsäljningen snart ge vika, vägvisare som försäljningen av SKF SKF B +1,41% Dagens utveckling :s lager och Sandviks skärverktyg börja krympa och skraja åkare och byggare dra tillbaka sin order på lastbilar och anläggningsmaskiner?
Tydligen har det adderats några kapitel. Den svaga kronan som en hjälpande hand är ett. De feta orderböckerna som överbryggare ett annat. Och så har vi det tredje – det uppdämda behovet.
Suget efter personbilar, lastbilar, anläggningsmaskiner och flyg samt investeringskonjunkturen för halvledare, gruvor och olja och gas hör till de viktigaste för verkstans efterfrågan. För de sju kundsegmenten har Di jämfört utvecklingen de senaste tre udda åren med pandemi, återhämtning, inflation, krig, stökiga leveranskedjor, brist på delar i allmänhet och halvledare i synnerhet med den mer normala treårsperioden dessförinnan 2017-2019. Skillnaden kallar vi förenklat för ”uppdämt behov” om utvecklingen varit sämre de senaste tre åren och ”överhäng” om den varit bättre. Ställd mot fjolårets utveckling och uppräknat i årstakt ger det oss hur lång tid de skulle ta att jobba bort differensen.
Här är segmenten med störst uppdämt behov:
*Flyg. Duopolet, Airbus och Boeing, är inte verkstans viktigaste kunder. Men de har haft värst leveranskedje- och produktstrul och har minst underliggande efterfrågeproblem. De tre senaste åren levererade de drygt 1.500 färre plan än 2017-2019. Att hämta igen det skulle ta 16 månader i samma leveranstakt som i fjol. Någon återhämtning i överljudsfart lär det ändå inte bli. Bristen på delar och arbetskraft bromsar.
Boeing tömmer visserligen sitt stora flygplanslager efter de två dödliga krascherna med 737 MAX och kvalitetsproblem för 787:an som innebar säljstopp 2019-2020 och 2021-2022. Men att få plan leveransklara som varit parkerade i 3-4 år tar tid. Aktieanalytikerna kalkylerar trots allt med 15-20 procent fler leveranser i år.
Mer finns att ta av. Airbus har order på över 7.300 plan och Boeing på över 4.500. En välsignelse för Sandviks skär, SKF:s lager och Trelleborgs TREL B +1,54% Dagens utveckling gummi.
*Personbilar. Industrins hjärta pumpade de senaste tre åren ut 45 miljoner färre bilar i världen än 2017-2019. Först vågade inte tillverkarna under pandemin och sedan har kablage- och halvledarbristen hindrat dem. Underskottet motsvarar sju månaders produktion, näst mest i vår genomgång. Långa väntetider på nya bilar och höga priser på gamla signalerar att bilbristen ännu väger tyngre än den svagare efterfrågan. Och när även Kina öppnar upp och halvledarbristen lättar spår prognosinstitutet S&P Global en ökad bilproduktion 2023. Verkstan med Volvo Cars och Autoliv i spetsen bugar.
*Olja och gas. 2022 innebar krig, energikris och elände för vissa, men över olje- och gasbolagen regnade det manna som aldrig förr när deras priser rusade. Aldrig har de 45 jättarna som ingår i världsindexet Stoxx Global 1800 tjänat så mycket pengar, över 400 miljarder dollar efter skatt. Aldrig har de heller använt lika lite av vinsten till investeringar. Totalt för 2020-2022 investerade de mindre än de tre åren dessförinnan men uppbackad av fortsatt vinstfest spås investeringarna öka 2023. På sikt spiller det över på Alfa Laval ALFA +2,66% Dagens utveckling med flera.
*Lastbilar, tunga. Volvos vd Martin Lundstedt och konkurrenten Paccars vd Preston Feight lät som Bill och Bull vid boksluten. ”Uppdämt behov”, sa Bill. ”Uppdämt behov efter tre år av underproduktion och kunder som måste ersätta åldrande flottor”, sa Bull. ”Vi hör det från kunder… reparationer och underhåll”, sa Bill. ”Vi har utomordentlig visibilitet över året…”, sa Bull. ”Fullbokade till tredje kvartalet… mer säkra på de prognoser vi ger”, sa Bill. ”Det ser ut som ett mycket bra år”, sa Bull.
Bägge spådde ändå bara samma lastbilsvolymer 2023 som under 2022. Snålt kan tyckas eftersom det i Europa och Nordamerika kommit ut 228.000 färre tunga lastbilar de tre senaste åren än de dessförinnan. Men 2017-2019 var den bästa treårsperioden i Europas historia och en av de bästa i Nordamerikas.
Och här är segmenten med störst överhäng:
*Halvledare. 2021 och 2022 en av världens hetaste branscher och tillverkarnas investeringar – halleluja för Atlas Copcos vakuumpumpar – har slagit nya rekord. Men nu signalerar den enkla treårsmodellen ett investeringsöverhäng på tio månader. Minns att investeringarna under it-bubblan och finanskrisen halverades. Såväl Atlas Copcos vd Mats Rahmström och prognosmakaren Statista som aktieanalytikerna tror på investeringspaus i år. Men bara en liten. Och tillfällig. Sedan förväntas chipshungriga applikationer inom AI, 5g, IoT, spel och elbilar dra igång dem igen samtidigt som spadarna sätts i marken för de Chip Act-stödda projekten som ska göra USA och Europa mer självförsörjande.
*Anläggningsmaskiner. De gula maskinerna som hjullastare, grävmaskiner och dumprar lever i en berg-och-dalbane-miljö i Kina där marknaden tvärnitade i fjol efter två rekordår och i en stabil utanför som steg något enligt Volvos prognoser. Vår treårsformel indikerar att det finns ett rejält överhäng kvar i Kina och ett litet i resten av världen. Så ser också Volvos prognoser ut inför 2023. Caterpillar, ettan i branschen, är positivare och tror allmänt på bättre efterfrågan.
*Gruvbolagens investeringar. Har varit goda, framför allt 2021 och 2022 och även treårshistoriken tyder på att det överinvesterats. Aktieanalytikerna tror ändå att börsbolagens investeringar ska öka i år hjälpta av tillräckligt höga metallpriser. Prognosinstitutet S&P Global gör det inte. I år för att flera stora projekt trappas ned. Framöver på grund av gruvbolagens svårigheter att hitta nya fyndigheter, sjunkande malmhalter och ångesten efter att de slängde kapital efter olönsamma projekt under supercykeln 2005-2012 och blev plågsamt högt skuldsatta på kuppen.
Säkrare då att förvärva och jobba med de gruvor de har än att dra igång nya osäkra projekt. Investeringsdisciplinen är dåliga bulletiner för Epiroc och Sandvik som får förlita sig på att ersätta utslitna maskiner och serva gamla och katastrofala för en värld i stort behov av framför allt mer koppar för att klara omställningen till sol- och vindenergi och elbilar.
Sammantaget ger det fyra stora segment med tydliga uppdämda behov. Tre har överhäng, men halvledarna förväntas bara pausa och åsikterna om de två andra går isär. Analytikerna har kvartal för kvartal fått skjuta fram början på lågkonjunkturen för verkstadsindustrin. Det kan de få fortsätta göra.
