1515
Annons

Chefsekonomen: ”Räntebotten är passerad”

Även i Sverige och Europa har marknadsräntorna nu börjat klättra. Låga räntor för alltid kan vi glömma säger Annika Winsth i Makrorådet. Johan Javeus frågar sig när det kommer att börja bli jobbigt för börserna.

Foto:Jack Mikrut

 

Ränteuppgången i USA har varit ett hett tema sedan i höstas. Den senaste tiden har räntorna klättrat också på vår sida Atlanten. Den svenska tioårsräntan, exempelvis, är nu på de högsta nivåerna sedan 2019 efter att ha stigit med 0,3 procentenheter till 0,2 procent sedan årsskiftet.

”Det är absolut en snabb uppgång och den blir kännbar eftersom vi kommer från så låga nivåer. Jag tror att man ska tänka att finansmarknaden mer eller mindre har lagt pandemin bakom sig. Nu är fokus på vaccin och massiva stimulanser, både i ryggen och framför oss. Låga räntor för evigt, det är passerat. Nu är det mer fokus på inflation”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth, i Di-podden Makrorådet.

Hon poängterar vikten av att titta på varför räntorna stiger, där starka tillväxtförutsättningar i USA sticker ut.

”Går räntorna upp för att återhämtningen är starkare, då är det inte lika problematiskt. I Europa kan det vara mer bekymmersamt, bland annat eftersom många stater är väldigt skuldsatta. Sverige ligger någonstans mittemellan.”

SEB:s chefsstrateg Johan Javeus säger att det inte går att bortse från att det delvis handlar om att den amerikanska ränteuppgången smittar av sig, men att grundorsakerna är liknande över hela världen.

”Det är en kombination av massiva ekonomiska stimulanser och ekonomiska indikatorer som pekar på en stark återhämtning. Vi är nära rekordnivåer när det gäller industriförtroende som enligt mig är den bästa mätaren på vart tillväxten är på väg på några kvartals sikt.”

Båda två räknar med fortsatt ränteuppgång.

”Räntebotten är passerad. Frågan är hur mycket centralbankerna tillåter att de går upp. Jag tror att det kommer att bli olika mellan olika länder och regioner. ECB-chefen Christine Lagarde var ju faktiskt ute och markerade häromdagen”, säger Annika Winsth.

Johan Javeus anar att aktörerna på finansmarknaden börjar skruva på sig lite.

”Det finns en oro i dag för att den här ränteuppgången ska få fortsatt bränsle, i och med att stimulanserna och penningtryckandet ångar på och vi samtidigt har bra ekonomisk statistik.” 

”Tittar vi på tidigare återhämtningar efter recessioner så brukar vi få en skillnad mellan korta och långa räntor i USA på upp till 3,5 procentenheter. I så fall blir Tina-argumentet (There Is No Alternative till aktier, Di:s anm.) svårare att räkna hem. Och det har varit det kanske största stödet för börserna i världen.”

Makrorådet: ”Obehagligt för Riksbanken”

Efter inflationsutfallet för augusti talar mycket för att Riksbanken i nästa vecka höjer styrräntan med 100 punkter. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet.

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves.Foto:Henrik Montgomery

 

På onsdagen meddelade SCB att inflationen mätt med KPIF var 9,0 procent i augusti. Rensat för energi var prisökningstakten 6,8 procent. Båda noteringar var långt över Riksbankens senaste prognos, som lades i slutet av juni.

”För Riksbankens del var det här en obehaglig överraskning på uppsidan. Det är en bred uppgång”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank i Di-podden Makrorådet.

Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, tror att sommarens strida ström av dåliga inflationsnyheter, med augustiutfallet som den senaste, gör att Riksbanken väljer att ta ett mycket stor räntekliv i nästa vecka.

”Det blir 100 punkter. Mycket har hänt sedan det senaste mötet. Det finns en förväntan om ett stort steg. Jag tror inte att Riksbanken är främmande för att överraska lite på uppsidan.”

En faktor som spelar in är kronans försvagning. Ju svagare växelkursen är, desto större blir den importerade inflationen. 

”Tittar man på inflationsutfallet så är det en hel del av det som har stigit i pris som påverkas av en svagare krona. Vi vill inte hamna i en situation där en svag valuta ger en ytterligare försämring när vi blickar framåt.” 

Anna Hammer pekar också på avtalsrörelsen som ett skäl till att ”drämma till” nu med förhoppningen att inte behöva göra lika mycket längre fram.

”Det är verkligen här och nu som Riksbanken kan skicka en signal till avtalsrörelsen.”

Olof Manner är inte lika övertygad om att det blir 100 punkter.

”Jag tror att det är 50/50 mellan 75 och 100 punkter. Chansen, eller risken, för att det blir 100 punkter har ökat efter den här siffran.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera