Fjärde sura börsveckan …
Stockholmsbörsen inledde veckan i panik och OMXSPI-indexet rasade med 4,5 procent, den värsta nedgången på ett och ett halvt år. Trots en återhämtning blev det ändå en ny röd veckonotering, den fjärde på raken. Historien visar att det kan fortsätta ned. Längst sura veckosvit för börsen sedan 1987 är nio veckor, sommaren 1992 då den svenska kostnads-, finans- och valutakrisen härjade. Men den här gången har nedgångarna varit större än 2 procent per vecka. Så stora fall i rad har det bara varit i som längst i fem veckor, sommaren 2002 när det sista av luften gick ur millenniets it- och tillväxtballong.
... trots starka rapporter
Bokslutsfloden har hamnat lite i skuggan av turbulensen på börsen. Det är synd. För efter två veckors rapporterande från 28 storbolag har majoriteten av bolaget visat styrka. Det är inget fel på efterfrågan för Atlas Copco, Epiroc, Sandvik, HMS och Volvo som redovisar orderingången. I miljön med flaskhalsar har ungefär hälften av bolagen ändå överträffat analytikernas intäktsförväntningar med minst 2 procent. Men det stora utropstecknet hittills är att bolagen tycks ha lyckats parera kostnadsinflationen och hela två av tre har slagit marknadens resultatprognoser med minst 2 procent. Lite över hälften har också bjudit på större utdelningar än prognoserna inför. Starkt jobbat.
Slut på Feds kutter
Den amerikanska centralbanken och Fed-chefen Jerome Powell, som tappat i förtroende efter att ha låtit inflationen dra iväg till 7 procent, fortsatte att skrämma marknaden vid onsdagens räntemöte. En första räntehöjning och slut för tillgångsköpen i mars var det enda konkreta. Kvar är frågetecknen om antal räntehöjningar, höjningstakt och balansräkningens bantningstempo. Skrämde gjorde också Jerome Powells höjningsledtråd att tillväxten och inflationen är starkare nu än när Fed började höja räntan 2016 och 2018. Att han inte tycker att tillgångspriserna hotar den finansiella stabiliteten, läs att han inte skulle tveka att punktera börsen om inflationen bet sig fast, var ytterligare lök på laxen för placerare vana att bli Fed-curlade.
Makromotvind
IMF högg i sina makroprognoser i veckan. För i år drog Internationella valutafondens ekonomer ned den reala globala tillväxten med en halv procentenhet till 4,4 procent. För USA, Kina och euroområdet sänkte IMF dem med 1,2, 0,8 och 0,4 procent till 4,0, 4,8 respektive 3,9 procent. Listan på tillväxtmotvind är diger. Det är stigande energipriser, leveransstörningar, oväntat stark inflation, räntehöjande centralbanker, skakig kinesisk fastighetsmarknad och att USA:s president Biden inte får igenom sin välfärdssatsning Build Back Better. Sannolikheten är också större att det blir värre snarare än bättre. Det ser illa ut, men var bara en anpassning till vad de flesta redan räknade med.
