ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Makrorådet

”Arbetslösheten har bottnat”

  • Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank.

Arbetslösheten är den högsta sedan juli 2017. Men någon större uppgång ligger inte i korten, enligt Makrorådet. 
Brasklappen är om handelskonflikten förvärras markant.

Arbetslösheten steg i mars till 6,7 procent. För att hitta ett högre utfall får vi gå tillbaka till juli 2017. Också andra indikatorer, som bristtal, konkurser och sökande till exempelvis Trygghetsrådet skvallrar om ett lägre tryck.

Länsförsäkringars investeringschef Anna Öster påpekar dock att vi kommer från en period med extremt hög sysselsättningstillväxt och att dämpningen är naturlig i det mognare konjunkturläget.

”Jag skulle mer säga att arbetslösheten har planat ut. Vi har en god sysselsättningstillväxt men inte lika stark som tidigare. Utvecklingen rimmar ganska väl med det vi har pratat om sedan ett halvår eller ett år: Tillväxten bromsar in och bostadsinvesteringarna sjunker”, säger hon i Di-podden Makrorådet.

”Sett till den stora bilden är läget ungefär som vi hade väntat oss.”

Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, delar den bilden.

”Arbetslösheten har bottnat men det är inte så att den sticker iväg uppåt. Samma gäller sysselsättningstillväxten, som har toppat.”

Det som kan ändra bilden är om handelskonflikterna förvärras.

”När det gäller det rent konjunkturella är det mycket handelskonflikten mellan USA och Kina och kanske även Europa som blir väldigt viktig. Det kan gå både bättre och sämre än vi ser framför oss”, säger Olof Manner

Utöver det ser Anna Öster få skäl till att arbetslösheten ska stiga den närmaste tiden.

”Det är svårt att se någon större uppgång i arbetslösheten om vi blickar något år framåt. Men det hänger ihop med det som Olof var inne på. Skulle handelskonflikten eskalera till något betydligt värre än det vi ser i dag så kommer företagen att agera genom att inte anställa i den utsträckning man har tänkt sig eller ta i mer med hårdhandskarna än så.”

Olof Manner ser däremot strukturella faktorer att bekymra sig över.

”Blickar vi framåt finns en del orosmoln. Vi har stora pensionsavgångar och det är kanske snarast brist på arbetskraft som oroar. Och tittar man på en sak som gymnasiebehörighet, inte minst hos utrikes födda, så ligger den på låga nivåer. Den här processen behöver gå snabbare.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies