Aktien iskall – då hugger insynstopparna

Sedan bokslutsrapporten den 2 februari har Tele2-aktien gått från sval till kylskåpskall. Det har fått tre tunga insynspersoner i bolaget att trycka på köpknappen. 

Tele2:s vd Kjell Johnsen.
Tele2:s vd Kjell Johnsen.Bild:TT/Di

Artikeln du läser är låst. Logga in eller teckna en digital prenumeration för att läsa Nordens största affärstidning.

  • Full tillgång till Di.se med nyheter och analyser
  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

Är du prenumerant? Prova att ladda om sidan och kontrollera att du är inloggad.

Saknar du en prenumeration? Bli prenumerant

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FortumAnnons

Kraften som driver klimatomställningen

Om knappt tjugofem år ska Sverige vara klimatneutrala och faktum är att vi är på rätt väg även om det är en omställning som inte ska underskattas då den omfattar hela samhället. Men vad betyder det egentligen? Inte minst betyder det ett behov av mycket mer el. För den direkta elektrifieringen inom alla sektorer men också för att kunna återanvända resurser och möta efterfrågan på vätgas.

Ett samhälle som går runt i cirklar

Att inte bara använda resurser utan även återanvända dem, igen, igen och igen, är själva grunden i en cirkulärekonomi. Men även om principen är enkel är praktiken mer utmanande. Elbilsbatterier har debatterats länge och idag går att återvinna 95 procent av materialet, tar vi textilier saknas system för att samla in och återvinna. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv och utvecklingen av hållbara tekniker för att skapa textilfibrer av restprodukter från skog och jordbruk går snabbt. 

Tanken på att ett vindruvsskal kan återuppstå som tyget i din nya tröja är spännande, men kanske än mer kittlande är tanken på att använda koldioxid för att skapa produkter som hittills baserats på fossila bränslen. Längre fram är plast gjord av insamlad koldioxid tillsammans med väte möjligt. Redan nu jobbar kemikoncernen Perstorp tillsammans med Fortum och ett antal andra aktörer i ett projekt för att 2025 gå över till råvara gjord av bland annat infångad koldioxid och elektrolys. Det minskar koldioxidutsläppen med en halv miljon ton årligen och är ett exempel på en cirkulärekonomisk lösning som i detta fall även minskar klimatpåverkan. 

För oavsett vilka återvinningstekniker vi kan utveckla är det några saker vi inte kommer undan – sortering och insamling av använt material och behovet av energi. 

Det fossilfria framtidsbränslet

Tänk ett bränsle tillverkat av vatten och el och sedan bara avger vatten när det förbränns. Det är lätt att förstå varför alla pratar om fossilfri vätgas. Perstorp är ett exempel på omställningen inom industrin, men vätgasen gör även fossilfri ståltillverkning, fossilfri cementtillverkning, fossilfritt bränsle till tunga transporter möjlig. För ett land som Sverige med dess fossilfria elproduktion är det dessa sektorer som står för stora delar av dagens koldioxidutsläpp. Längre fram kommer vätgasen även få betydelse som lager och balansering i kraftsystemet.  

Samtidigt leder detta till en kraftigt ökad behov av el då elektrolys är en energikrävande process. Den prognos som går att göra idag handlar om 70 procent ökat elbehov till 2045.

Energisystem som möter samhällets behov?

Även om elen inte kommer att ta slut så betyder en ökande elektrifiering av samhället, förutom de behov som en snabbt växande vätgasproduktion har, ökade krav på energisystemet. Den kraftiga ökningen av elanvändningen på 70 procent behöver mötas med investeringar i ny kraftproduktion kommande decennier, samtidigt som befintliga kraftverk behöver renoveras eller kanske till och med ersättas under ungefär samma tidsperiod. Kraven på stabilitet ökar också när elen är det som driver samhället. 

Nästan dagligen går det samtidigt att läsa om effektunderskott, kapacitetsbrist i näten, prisvariationer drivna av mer väderberoende produktion och inlåsningseffekter som bland annat gjorde att konsumenterna i södra Sverige fick betala nio miljarder mer för sin el förra året. Så ja, det saknas inte utmaningar, för ett väl fungerande energisystem är den kraft som gör vätgasen möjlig och driver alla de processer som vi förknippar med cirkulärekonomin. Klimatomställningen går enkelt uttryckt på el. 

Läs mer på fortum.se 

 

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?