ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Torbjörn Isaksson: KPI måste ta hänsyn till kvalitetsförändringar

  • Torbjörn Isaksson.

REPLIK. På Di Debatt diskuterar Peter Malmqvist konsumentprisindex (KPI) och Riksbankens penningpolitik. Även om jag delar uppfattningen att det penningpolitiska perspektivet bör breddas är Peter Malmqvists kritik av KPI och beskrivning av Riksbankens mandat felaktigt.

Peter Malmqvist framhåller flera områden där ”problemen med att beräkna och tolka konsumentprisindex är stora”: boende, energi, inhemska tjänster, importeffekter och teknikutveckling nämns. Malmqvist konkretiserar kritiken endast när det gäller teknikprodukter för vilka Malmqvist anser prisfallet överdrivs.

Priserna på enskilda teknikprodukter, till exempel på mobiltelefoner som Malmqvist nämner, faller många gånger kraftigt över tid. Det är naturligtvis korrekt att det reflekteras i KPI och är huvudskälet till den prisnedgång som noteras i KPI.

Livscyklerna för många tekniska varor är ofta korta. Ur en ekonomisk-teoretisk synvinkel är det centralt att ta hänsyn till eventuella kvalitetsförändringar när nya varor ersätter gamla. Att inte beakta kvalitet vore problematiskt. Det skulle vända upp och ner på hur man betraktar ekonomisk utveckling då den välfärdsökning som teknik- och produktivitetsförbättringar medför skulle underskattas.

Kritiken mot den ekonomiska statistiken är istället ofta den motsatta, dvs. att de fulla effekterna av tekniksprången inte fångas upp.

Kronans växelkurs är inte ett tecken på att förtroendet för det svenska KPI har urholkats, vilket Malmqvist hävdar. Under de senaste åren har det funnits ett apprecieringstryck på kronans växelkurs, och det består alltjämt. Detta har Riksbanken med all tillgänglig kraft motarbetat, en strategi som också har fått genomslag på växelkursen.

Svenska KPI följer internationella rekommendationer, håller god kvalitet och är metodmässigt i flera avseenden i framkant vid internationella jämförelser.

Självklart finns stora utmaningar för statistikproducenterna. Inflationsutfall ska tolkas med försiktighet och debatt om metoder etc är viktigt, men att svartmåla statistiken leder fel och försvårar den ekonomisk-politiska debatten.

Riksbanken ”tvingas” heller inte styra efter KPI, vilket Malmqvist skriver. Riksbankens uppdrag är prisstabilitet. Riksbanken har själv definierat det som en inflation på 2 procent enligt KPI som långsiktig målsättning och med KPIF (med oförändrad boränta) som operativt mått.

I Riksbankens mandat finns utrymme att ta hänsyn till såväl andra inflationsmått som andra företeelser i ekonomin, till exempel konjunktur och finansiell stabilitet. De frihetsgraderna borde Riksbanken utnyttja mer enligt min mening. Att istället skala av KPI till ett fåtal varor och tjänster, som Malmqvist är inne på, är i det sammanhanget ett steg i fel riktning.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea

 

Läs Peter Malmqvists artikel här.

Läs svar från SCB här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till