ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Ledare

Tobias Wikström: Stoppa fusk men värna rätt till anständigt liv

  • RÄTT TONART. Åsa Regnér ansvarar för Lagen om stöd och service till funktionshindrade, LSS. Hon bör stävja fusk och stå upp för assistansreformen. Foto: Jonas Ekströmer

LEDARE. Nästan 4 miljarder kronor har hunnit betalas ut till oseriösa assistansbolag innan Försäkringskassan till slut satte stopp, rapporterade SvD på onsdagen. Finansinspektionen har konstaterat att en del av pengarna har använts till att finansiera terrorresor.

Det är inte första gången myndigheter som hanterar stora skattepengar har visat sig dåliga på att i tid stoppa allvarlig och organiserad brottslighet med skattepengar. Det handlar både om att slå larm och stoppa utbetalningar. Och om myndigheter, som Försäkringskassan eller Skatteverket, anser sig sakna befogenheter att ingripa måste de givetvis slå larm till riksdag och regering genast.

En statlig utredning, ledd av tidigare S-statsrådet Lars-Erik Lövdén, visade i våras att bidragsbrottsligheten uppgår till 10–20 miljarder kronor årligen. Ett centralt redskap för organiserad brottslighet, är identitets- och adressfusk. I dag är det inte brottsligt att folkbokföra sig på fel adress och Skattemyndigheten får inte kontrollera genom hembesök. Skatteverket får inte registrera passnummer i folkbokföringsdatabasen och kan därmed inte alltid upptäcka dubbelregistreringar. Körkort lämnas ut lite hur som helst, exempelvis kan ett utländskt körkort bytas mot ett svenskt utan ny identitetskontroll. Id-fusk är ofta första steget för att komma undan med bidragsbedrägeri.

Lars-Erik Lövdén listade många system där stora belopp betalas ut: assistansersättning, anställningsstöd, lönegaranti, a-kassorna, CSN, garantipension, efterlevandestöd, stödsystem som hanteras av Migrationsverket samt skattereduktion för rut och rot. Här finns överallt stora möjligheter till brottslighet, på individuell eller organiserad nivå.

Regeringen har valt att på ett politiskt plan fokusera på assistansersättningen, vars kostnader visserligen har stigit påtagligt, från 14 till 30 miljarder kronor på tio år.

Här måste Försäkringskassan bli ännu bättre på att upptäcka bedrägerier, eftersom sådana snabbt kan uppgå till stora belopp. Men åtgärderna har mest kommit att handla om andra aspekter. Regeringen har pekat på att antalet ersatta timmar har ökat. Detta ledde till en omtalad skrivning i regleringsbrevet för 2016 till Försäkringskassan om att myndigheten skulle ”bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar”. Denna formulering kritiserades och fanns inte med i regleringsbrevet för 2017.

Det finns flera förklaringar till ökningen. Exempelvis kan personer som har fyllt 65 sedan några år få assistansersättning. Och om man tar hänsyn till den standardhöjning som även funktionsnedsatta har rätt till är ökningen inte lika stor.

De som söker assistans upplever inte just nu någon skenande generositet från assistanssystemet. Snarare har Försäkringskassan blivit mer restriktiv på sistone. Det handlar om att kassan flera år efteråt har börjat tillämpa vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är illavarslande att den ansvariga ministern Åsa Regnér (S) i några års tid har haft ett så högt tonläge om kostnadsökningen i assistansersättningen, utan att alltid vara tydlig med om det är fusket man syftar på eller ej. En stor utredning har tillsatts för att minska kostnaderna.

Det har lett till en tvekan om regeringen står upp för en reform som gav personer med omfattande funktionsnedsättning ett anständigt liv. Det handlar inte bara om att dessa allra svagaste medborgare skulle få rätt att leva i sin egen hemmiljö och inte riskera att hamna på institution, utan också om att de själva skulle få avgöra hur deras assistans skulle organiseras.

De assistansberättade kan välja vem de vill ha hjälp av. De kan direktanställa eller använda sig av en assistanssamordnare, som kan vara ett privat eller kooperativt bolag eller kommunen.

Detta är inte bara en frihetsreform för personer med funktionsnedsättning. Det har dessutom utvecklat en viktig sektor på arbetsmarknaden. Hundratusentals har eller har haft detta yrke. Det är ett arbete som inte kräver en hög utbildning, även om det är mycket ansvarskrävande. Om alla dessa omsorgsuppgifter hade utförts i offentlig regi skulle det vara en övermäktig arbetsuppgift som lades på kommunerna. Assistansreformen har visat vilken utvecklingskraft som uppstår när människors egna val och fri företagsamhet får samverka.

Regeringens retorik om personlig assistans har gjort att fel personer har blivit oroliga – de funktionsnedsatta och deras familjer. Snarare än de kriminella som missbrukar systemet.

Tyck till