Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Tobias Wikström: Ändra reglerna om företrädaransvar

  • OKUNSKAP. Alltför få vet att man måste sätta ett företag i konkurs eller i rekonstruktion senast på förfallodagen om man inte kan göra en skatteinbetalning. Annars kan Skatteverket jaga styrelseledamöterna. Vem som helst av dem. Foto: Christine Olsson

LEDARE. Aktiebolag, form för företagande i vilken delägarna är fria från personligt ansvar för företagets skulder. Så står det i uppslagsverken.

Det är därför aktiebolagets betydelse för tillväxten inte går att överskatta. Kapitalbildning, risktagande och innovation hade inte kunnat fungera utan detta arrangemang. Om aktiebolaget inte fanns, vem skulle då våga pröva affärsidéer, testa uppfinningar, ta steg för att växa och anställa?

Det är bara det att den ursprungliga innebörden av aktiebolaget inte längre stämmer. I en rad situationer kan en styrelseledamot eller en vd bli personligt betalningsansvarig, och detta även om man inte har pantsatt sin villa för företagets krediter.

I Dagens industri i dag berättar företagaren Johan Ottosson om hur han blev personligen betalningsskyldig för skatter. Han satt i styrelsen för ett bolag som utsattes för ett bedrägeri som han inte själv kunde känna till. Men eftersom ägaren inte hade några utmätningsbara tillgångar fick Johan betala.

De olika historierna kan skilja sig åt, men det är många som har drabbats av det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret. Det innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låter bli att göra en skatteinbetalning kan bli personligt betalningsansvarig.

Det kanske inte ser ut som en helt orimlig bestämmelse. Men som regeln tillämpas är man grovt oaktsam även om man inte har en aning om vad som pågått i bolaget. Finns det flera företrädare för ett bolag kan Skatteverket väcka talan mot vem som helst av dem.

Man kan alltså som styrelseledamot vara helt ovetande om bolagets betalningsproblem och dessutom ha oturen att vara den som råkar ha pengar att betala skulden med.

När Skatteverket ansöker om att en styrelseledamot ska betala bolagets skatteskulder säger domstolarna ja i 99 procent av fallen, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.

Den bolagsföreträdare som vill göra rätt när verksamheten börjar gå knackigt och skatteskulden inte kan betalas måste senast på förfallodagen göra en allmän betalningsinställelse, inleda en ansökan om rekonstruktion eller sätta bolaget i konkurs.

Den statliga Entreprenörskapsutredningen pekade på att detta stränga krav kan göra att företag avvecklas i ett alltför tidigt skede. Livskraftiga innovationer läggs i byrålådan.
Utredningen konstaterade också att de hårda reglerna innebär en ökad risk att delta i bolagsstyrelser.

Men denna risk känner många inte till. Enligt Svenskt Näringslivs rapport känner fyra av tio bolagsföreträdare inte till att det personliga ansvaret för skatteskulder är strängare än för andra skulder. 60 procent tror att det räcker med att upprätta kontrollbalansräkning för att slippa ansvar, vilket inte stämmer. Endast 16 procent svarade rätt på vad man som företrädare måste göra om en skatt inte går att betala.

Det finns naturligtvis en bakgrund till reglerna. Inget företag ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar genom att använda obetalda skatter som en kreditmöjlighet. Och ska man bekämpa allvarliga ekobrott måste myndigheterna ha användbara verktyg. Men varför ska regelverket vara strängare i Sverige än i andra länder, vilket Entreprenörskapsutredningen visade? Och varför kan det inte räcka med de generella reglerna i Aktiebolagslagen, som likställer Skatteverket med andra fordringsägare och som ger företrädarna en god chans att få veta vad som pågår? De kan sedan ingripa, exempelvis genom att upprätta kontrollbalansräkning och därmed undvika personligt ansvar?

I Sverige finns en bekymmersam historia av övergrepp från skattemyndigheternas sida. Rättsäkerheten på det här området är bedrövlig.

En del har blivit bättre. Högsta Domstolen förstod äntligen för fyra år sedan att systemet med dubbel straffbarhet (skattetillägg och brottmålsprocess) stod i strid med Europadomstolen och reglerna ändrades.

Men fortfarande gäller att den som investerar tid och pengar i sin affärsidé gör något avvikande i Sverige – tar risk. Den ska beskattas hårt. Och den som sätter sig i en bolagsstyrelse måste kalkylera med risken att plötsligt bli personligt betalningsskyldig, och bli behandlad som en simpel målvakt.

Tyck till