ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Debatt

Svante Axelsson: Städerna kommer att fasa ut avgasbilarna

  • BEGRÄNSNING KAN UPPMUNTRA. Politikerna kan genom förbud uppmuntra framväxten av alternativ. Det var så det gick till när ledlampan fick sin totala dominans. Foto: Henrik Montgomery

DEBATT DEL 3. Flera av världens storstäder vill begränsa både bensin- och dieselbilar. Förbud av gammal teknik brukar gillas av näringslivet – om den nya tekniken finns på plats. Beslut som minskar den ekonomiska risken för investerarna uppskattas alltid, skriver Svante Axelsson i sin avslutande text om vägen till ett fossilfritt Sverige.

Elen och värmeproduktionen är i princip fossilfri. Näst i tur står trafiken som ska minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till 2030. Tekniken är nu mogen för ett skifte inom transportsektorn. Elbilen kommer snabbare än vad många trott men det är inte i första hand klimatfrågan som är katalysatorn i detta teknikskifte. Det är snarare på grund av att katalysatorn själv var för dyr för att begränsa hälsovådliga luftutsläpp. Det ledde till fusk, som ledde till skandal, som nu leder till en snabbare omställning.

Efter Volkswagengate tycks proppen nu gå ur dieselbilsmarknaden. Dieselbilen har gått från att vara ”miljöbil” till en ”miljövärsting” på bara några år. Inte främst ur klimatsynpunkt utan av hälsoskäl. Avgasbilarna orsakar stora lokala luftkvalitetsproblem i städerna, vilket leder till förlorade liv och höga samhällskostnader. Det var därför som Oslo förbjöd dieselbilarna några timmar i januari och nu har nybilsförsäljningen av dieselbilar i Norge sjunkit från 41 till 27 procent av marknaden samtidigt som försäljningen av diesel halverats.

I kinesiska städer är luftproblemen än värre och Peking har tagit ett drastiskt beslut att elektrifiera hela taxiflottan som består av 70.000 bilar. Att det tyska förbundsrådet vill förbjuda bensin- och dieselbilar 2030 ska nog också tolkas som ett sätt att bereda väg för Volkswagens helomvändning under galgen. Volkswagens elbilssatsning måste stärkas genom att andra konkurrenter försvinner. Det var så det gick till när ledlampan fick sin totala dominans. Glödlampan förbjöds helt enkelt. Förbud av gammal teknik uppskattas av näringslivet om den nya tekniken finns på plats. Beslut som minskar den ekonomiska risken för investerarna uppskattas alltid.

Elbilen har många fördelar. Inget avgasrör, inget motorbuller, klimatsmart om den laddas med förnybar el men framför allt är den mer energieffektiv än andra alternativ. Man kan räkna på flera olika sätt, men förbränningsmotorn är enormt ineffektiv eftersom 70 procent av varje liter bränsle som tankas försvinner i spillvärme. Något som brukar få de flesta att förstå elbilens energieffektivitet är att det räcker att täcka garagetaket med solceller för att driva en elbil ett helt år. Det tydliggör också samspelet mellan solceller och en energieffektiv bil. Bara tolv kvadratmeter solceller räcker för att köra en relativt vanlig elbil 1.200 mil.

Elbilens snabba utveckling hänger intimt samman med prisraset på den förnybara elproduktionen, inte minst på solceller. En bild som fångar solcellens prisras är den från Oman där man ser en solcellspark bredvid en rad oljepumpar. Elen från solceller pumpar upp olja i öknen eftersom solcellsel är billigare än den egna oljan. Det kan knappat bli tydligare. 1 kWh solel är redan på många platser i världen billigare än 1 kWh olja. Det blir allt billigare att omvandla energin från solen direkt till el jämfört med att låta den ta omvägen via flytande bränslen.

Även batteripriserna rasar. Priser på bilbatterier har halverats på två år. 100 dollar per kWh battericeller sägs vara den magiska gräns då elbilen blir den billigaste bilen att köpa i jämförelse med det amerikanska bensinpriset. Vi är nästan där nu. Renault ZOE som går 40 mil på en laddning har battericeller som bara kostar 145 dollar per kWh. Opel Ampera-e går 35 riktiga mil på en laddning och kostar 350.000 kronor i dag. Sannolikt kommer Teslas Gigafabrik i Nevada att komma under 100 dollar per kWh när fabriken är i full gång 2019, vilket kommer att skapa en ketchupeffekt på hela bilmarknaden.

De flesta bilmärken kommer inom ett par år ha elbilar med en räckvidd på över 40 mil. Mercedes och Volkswagen har utlovat att deras elbilar inte ska kosta mer än en normal dieselbil redan 2020. Därmed botas också den så kallade räckviddsångesten för den som köper standardbilar. Då är matchen över. De flesta kommer då att välja en elbil, om det bara finns tillräckligt med batterier. Detta kommer att vara flaskhalsen.

Vi vet av erfarenhet att det går oerhört fort när ny teknik blir konkurrenskraftig. Det måste nu byggas kapacitet motsvarande tre gånger Teslas enorma Gigabatterifabrik bara för att klara 10 procent av den europeiska fordonsindustrins behov. Tyska staten är som vanligt alert och har lagt fast en handlingsplan för en stor bilbatterifabrik för att klara konkurrenskraften och jobben i övergången till elektrifiering och självkörande bilar. Trots detta hotar en kommande batteribrist, och inte nog med det, batterierna måste också produceras på ett mer hållbart sätt. Gruvbrytning av kobolt och litium orsakar i dag miljöproblem i flera länder och att bara öppna nya gruvor är inte hållbart.

Den 7 mars tillkännagavs starten av det nya svenska bilbatteriföretaget Northvolt, som nu siktar på att redan under 2018 komma igång med att bygga en gigafabrik någonstans i Sverige som till ytan kommer att vara 40 procent större än Gamla stan i Stockholm och kosta 40 miljarder kronor. Med ett sådant jätteprojekt är det glädjande att företagets vd Peter Carlsson, med bakgrund hos just Tesla, betonar vikten av att bygga upp en fabrik som bygger på cirkulär ekonomi och förnybar energi. Kobolt och litium från gamla batterier ska tillbaka i kretsloppen och användas i nya batterier för att produktion ska bli riktigt hållbar.

Förutsättningarna för en hållbar batterifabrik är unika i Sverige genom att elen i själva fabriken kan vara 100 procent förnybar. Men för att öka möjligheterna för Sverige att ta ledningen i omställningen från förbränningsmotor till batteridrift behövs ett nationellt program för att implementera energilagring och bygga världens första nationella smarta elnät. Därigenom kan Sverige och Norden få till ett systemskifte där det fullt ut går att utnyttja de synergieffekter som uppstår när man gifter ihop den förnybara elen med el-mobilitet.

Trots den snabba utvecklingen kommer inte elbilens intåg att ensamt minska utsläppen från transporterna med 70 procent till 2030. Men tillsammans med ökad användning av biodrivmedel och klimatsmart stadsutveckling är det en pusselbit som gör denna konkreta vision möjlig.

 

Svante Axelsson, regeringens samordnare för ett fossilfritt Sverige

 

Läs Svante Axelssons första artikel här.
Läs Svante Axelssons andra artikel här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till