ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Staffan Bohman och Johan Fall: Sänk skatten och bredda momsen

  • Foto: Christine Olsson

DEBATT. Regeringen har genomfört flera förslag som har ökat skattebördan. Det är mindre snedvridande med skatt på konsumtion än på inkomster, skriver Staffan Bohman, ordförande för Näringslivets skattedelegation, och Johan Fall, skattechef på Svenskt Näringsliv.

Inom skattepolitiken behövs många reformer och framför allt rätt reformer för stärkt konkurrenskraft och ökade frihetsgrader för konsumtionsbeskattning. Dagens skattesystem står direkt och indirekt inför ett stort antal yttre och inre hot.

Donald Trump planerar sänkt bolagsskatt från 35 till 15 procent, sänkt högsta marginalskatt från 39 till 33 procent och territoriell beskattning. Sannolikt dras investeringskapital till USA och bort från Europa.

Samtidigt aviserar Storbritannien bolagsskattesänkningar ned under 15 procent. Flera EU-länder har liknande tankar och i Ungern föreslås bolagsskattesats på 9 procent. Sveriges 22 procent skatt är just nu vid EU-snittet, men våra ränteavdragsregler är oförutsägbara och en allvarlig konkurrenskraftsnackdel.

EU:s nya direktivförslag om gemensam bolagsskattebas i EU är också problematiskt. Frivilligheten stryks för stora skattebetalare. Möjligheterna till konsolidering skjuts till en oviss framtid. Fördelningen av skattebas ska även baseras på försäljning, vilket är principiellt fel – och starkt negativt för ett litet land som Sverige.

Hittills har efterfrågan hållits uppe av extremlåga räntor. En normalisering är inte aktuell i närtid, men rycker oundvikligen närmare. Framför omvärldsfaktorer och penningpolitik står därför nu finanspolitiken mer tydligt i fokus än på länge.

Missgrepp har gjort finanspolitiken till ett inre hot. Det mest kraftfulla verktyget i den finanspolitiska verktygslådan – skattepolitiken – har hanterats oförnuftigt. Skatteskärpningar, inte minst på arbete, har skett med breda höjningar av arbetsgivaravgiften samt sämre rut- och rotavdrag. Marginalskatten har höjts till världens högsta och stora grupper har fått ökade marginalskatter genom lägre brytpunkt. Progressiviteten är förvärrad och principen om hälften kvar synes avlägsen.

Nyligen lades mer sten på bördan genom utredningsförslag om ökade skatter på 5 miljarder kronor för småföretagare genom ett batteri av försämringar i det så kallade 3:12-regelverket. Sveriges ägarbeskattning är långt från konkurrenskraftig.

Bara dagar senare föreslogs en ny finansskatt. Om skatten införs kommer den att drabba bankkunder, sysselsättningen och våra framtida pensioner. Innan månaden är slut kan dessutom en ny flygskatt lyfta och ytterligare skatter är på väg på transporter och kemikalier.

Det inger stor oro. Fördömande kommentarer om andra länders ambitioner eller nostalgiska tillbakablickar på gamla inhemska skattereformer blir återvändsgränder.

I stället borde blicken riktas framåt. Sveriges välstånd kan stärkas genom att skattesystemet används som ett konkurrensmedel. Incitamenten till arbete, investeringar och företagande behöver bli bättre genom lägre kapital- och marginalskatter.

Först måste de för tillväxten mest skadliga skatterna åtgärdas. Låga skattesatser och breda baser är att föredra samt ökad transparens och generella åtgärder som undviker snedvridningar.

Offentligfinansiella konsekvenser borde inte analyseras statiskt utan ta hänsyn till hur skattebaserna påverkas. Därtill är stram utgiftspolitik viktigast för grundkravet om sunda offentliga finanser. Bara i andra hand ska skatteförändringar kunna prövas.

Sveriges hårda beskattning på de flesta områden gör möjligheterna starkt begränsade, men det är mindre snedvridande med skatt på konsumtion än på inkomster.

Konsumtionsskatterna domineras helt av momsen, som är extremt komplex. Dold moms och kumulativa effekter orsakas av undantagsregler. De motverkar effektiva tjänsteköp, försvårar lokalförsörjning och skjuter investeringar på framtiden. Undantagen från moms gäller stora områden som bostäder, finans och offentliga tjänster.

EU avgör handlingsutrymmet men kommissionens handlingsplan för moms kan öka medlemsländernas frihetsgrader. Det är angeläget att svenska regeringen höjer sin röst för att detta ska kunna ske. Övergång från inkomstskatt till konsumtionsskatt kan diskuteras på allvar först med ökat utrymme för slopade undantag. Vi behöver diskutera basbreddning mer än enhetlig skattesats. Enligt kommissionens beräkningar nyttjar Sverige i dag ungefär hälften av ideal momsskattebas.

Med början omkring millennieskiftet gjordes många kloka skattereformer. Såväl vänster- som högerregeringar minskade skatterna på arbete, arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter slopades, rut och rot etablerades och småföretagen fick bättre regler.

Ekonomin utvecklades väl och skattetrycket minskade från 49 till 43 procent av BNP, medan skatteintäkterna ökade med 275 miljarder kronor, rensat för inflation. Lärdomen är att successiva skattereformer är vägen framåt. Fokus måste vara på att göra rätt reformer med minskade snedvridningar och ökad konkurrenskraft som ledstjärnor.

Staffan Bohman, ordförande, Näringslivets Skattedelegation
Johan Fall, chef, Svenskt Näringslivs skatteavdelning

Tyck till