ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Debatt

Miljöpartiet: Så kan vi låna till tågen

  • SKYNDA PÅ BYGGET. Miljöminister Karolina Skog och två MP-kolleger vill att staten ska kunna låna till höghastighetsbanan. Ett statligt bolag för bygget skulle underlätta detta, precis som i fallet med Öresundsbron. På bilden det japanska Shinkansen-tåget. Foto: Janerik Henriksson

DEBATT. Bygget av en framtida höghastighetsbana bör skötas i ett separat statligt bolag. Det skulle underlätta olika finansieringslösningar. Då blir det möjligt att lånefinansiera nya stambanor, vilket annars förhindras av budgetreglerna, anser miljöpartisterna Karolina Skog, Karin Svensson Smith och Janine Alm Ericson.

Denna vecka fick Stockholmsregionens invånare en rejäl förbättring av kollektivtrafiken när Citybanan började trafikeras. Det blir fler avgångar, kortare restid och mindre risk för stopp i tågtrafiken. Citybanan är också ett lyft för hela Sverige. När Citybanan löser upp flaskhalsen för tågtrafiken genom Stockholm blir det mer plats för alla tåg som passerar där.

På samma sätt kan nya stambanor, för höghastighetståg och storregional pendling mellan Sveriges tre största städer, bli ett lyft för hela Sveriges tågtrafik. Sveriges befolkning växer.

Samtidigt måste utsläppen från trafiken minska med 70 procent till 2030. En utbyggnad av ett höghastighetsnät i Sverige är en absolut nödvändighet om vi ska tillgodose den ökande efterfrågan på tågtrafik, se till att tågen går i tid, få utrymme för underhåll av spåren och samtidigt klara klimatmålen.

Sverige var pionjär när stambanorna anlades på 1800-talet. Det var ett av de största besluten den svenska riksdagen tagit i fredstid; två till tre gånger statens årliga intäkter. Staten lånefinansierade utbyggnaden av stambanorna för att få färdigt hela järnvägssystemet så snabbt som möjligt. Det omfattande järnvägsbygget blev en injektion för hela ekonomin. I hägnet av stambaneinvesteringen kunde företag växa och bli exportindustrier med många anställda.

Nu är tiden inne för en lika stor investering. Svensk ekonomi är stark och räntenivån gör investeringar lägligare än någonsin. Aldrig har förutsättningarna för ett nytt järnvägslyft varit bättre.

Trots att svensk ekonomi är så stark är det ändå en utmaning att genomföra ett infrastrukturprojekt i denna skala. Det kan behövas nytänkande för att ro projektet i land.

Att bilda ett särskilt statligt bolag för byggandet av en ny stambana för höghastighetståg och storregional pendling kan vara ett effektivt sätt att få projektet att ta fart, hålla budgetramarna och möjliggöra för nya finansieringslösningar. När Öresundsbron byggdes användes just en sådan lösning med framgång.

Med ett nytt bolag för byggandet av höghastighetsbanan kan Trafikverket fortsatt ägna sig åt att sköta och utveckla den befintliga järnvägen. Om de nya stambanorna tilldelas en särskild budget och egen organisation minskar risken att det tränger undan andra viktiga järnvägsinvesteringar som behöver göras.

Ett nytt bolag kan också underlätta användandet av nya sätt att finansiera höghastighetsbanan. Dessa fyra finansieringsmöjligheter tycker vi är värda att undersöka, för att minska kostnaden för staten och få in mer pengar så att höghastighetstågen kan sättas i trafik så snabbt som möjligt:

Pensioner och gröna obligationer.
Ett förslag är att möjliggöra för våra pensionspengar att investeras i järnväg. Gröna obligationer kan också möjliggöra för både privatpersoner och stora investerare som vill avinvestera i fossil verksamhet att bidra till finansieringen.

Värdeökning från fastigheter.
I början av 2017 ställde sig riksdagen bakom förslaget om ”värdeåterföring” från Sverigeförhandlingen. Det innebär att en del av värdeökningar på fastigheter som blivit möjliga tack vare ny järnväg ska tas ut som skatt och täcka delar av investeringskostnaden.

Söka EU-pengar.
Sverige bör bli mer aktivt i att ansöka om medel från EU. En stor del av de nya järnvägssträckorna kan beviljas medfinansiering från TEN-T-fonderna samt fonden för sammankopplat Europa.

Låna.
I regeringsställning har Miljöpartiet tagit ett stort ansvar för att återställa balansen i Sveriges ekonomi och statens finanser har gått från stora underskott till stora överskott. Den svenska statsskulden är bland de lägsta i EU och svensk ekonomi är stark. Precis som det ofta är ekonomiskt rationellt för en familj med stabil ekonomisk situation att låna till ett nytt hus, kan det vara en god idé för staten att låna när det gäller investeringar i ny infrastruktur som kommer vara till nytta för samhället i upp till 100 år. En del av lösningen för höghastighetsbanorna kan därför vara ökad belåning, med hänsyn tagen till befintliga regelverk.

Genom att skapa ett eget bolag med en heltäckande och långsiktig finansieringslösning kan en höghastighetsbana byggas på kortare tid och på ett mer effektivt sätt i ett svep och inte styckevis. Detta skulle vara en stor fördel eftersom behoven av snabbare och mer pålitliga transporter, fler bostäder och större och effektivare arbetsmarknadsregioner behöver tillgodoses så snabbt som möjligt. Genom serieproduktion och standardiserad utformning kan också kostnaderna pressas utan att kvaliteten på det byggda minskar.

Den infrastruktur som byggs i dag ska finnas i 50–100 år. Det transportsystem politiken prioriterar här och nu blir avgörande för vilket samhälle som överlämnas åt kommande generationer. En höghastighetsbana är av största vikt för att utveckla järnvägen i vårt land. Ett nytt statligt bolag för byggandet samt en heltäckande och långsiktig finansieringslösning kan bli viktiga pusselbitar för att ro projektet i land.

 

Karolina Skog, miljöminister (MP)
Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (MP) och ordförande i trafikutskottet
Janine Alm Ericson, riksdagsledamot (MP) och ekonomisk-politisk talesperson

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till