ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Ledare

Lotta Engzell-Larsson: Kry borde bli bäst, inte bara snabbast

  • DISTANSKONTAKT. Många människor känner trygghet när de får kontakt med en läkare. Videosamtal ökar tillgängligheten och är en bra sluss, men kan aldrig ersätta möten med fysiska undersökningar. Foto: Kry

LEDARE. Den senaste tiden har digitala vårdcentraler som Kry och Min doktor hamnat i fokus.

Det rör bland annat sänkta ersättningar från landstinget, kritik mot receptförskrivning, att ställa fel diagnoser och bolagens roll inom vården.

Sverige har förutsättningar att ligga långt fram när det gäller digital vård. Av framför allt två skäl gör vi inte det: befintliga konservativa strukturer har hållit emot, och digitaliseringen av patientjournaler har bromsats av integritetsskäl.

I dag sker felbehandlingar frekvent på grund av bristande information, som beror på att landstingens it-system inte är kompatibla och datalagen hindrar full transparens. Enligt Inspektionen för vård och omsorg beror 15–20 procent av alla sjukhusinläggningar på läkemedelsrelaterade problem och informationsmissar. Det innebär att akutvården skulle avlastas dramatiskt om man kom till rätta med detta.

Frågan om journalerna borde vara enkel att åtgärda. Alla som kommer i kontakt med vården bör registreras automatiskt i en nationell läkemedelsdatabas, såvida man inte säger nej, vilket kan ske med ett klick i telefonen i samband med besöket. Den som inte vill vara med tar då risken att felbehandlas, därför att läkarna inte har all information.

Vården har en enorm potential för förbättring om man utnyttjar datastöd fullt ut. Vad gäller aktörer som Kry och Min doktor så har de knappast revolutionerat vården, men de har gjort något som borde ha skett för länge sedan, nämligen öppnat en ny, billig kanal genom att låta läkarna ha videosamtal med patienterna.

Fördelarna är uppenbara: ökad tillgänglighet, och, rätt skött, en första sortering av patienter som kan minska trycket på sjukhusen, vilket är ett viktigt mål. Nackdelarna är risken att nätläkarna ställer diagnoser utan tillräckligt underlag, eller blir mer benägna att skriva ut läkemedel, exempelvis antibiotika som bidrar till att antalet antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det är ett högst närvarande nationellt och globalt hälsohot.

En annan oro är att efterfrågan driver antalet läkarbesök och därmed kostnader. Det finns redan tecken på det i bland annat Jönköpings län. Den viktigaste slutsatsen av det är att det finns ett uppdämt behov av läkarkontakt. Svenska läkare träffar färre patienter, både jämfört med tidigare och andra länder, mellan två och tre per dag, jämfört med nio 1975.

Vårdens uppgift är att hjälpa människor att må bättre och bli friskare. Det första är mer ett mentalt tillstånd, det andra rent medicinskt. Men det första är vad som påverkar känslan av välbefinnande och trygghet. Väldigt många människor känner trygghet när de får kontakt med en läkare.

Alla samhällen där välståndet stiger ser ökad vårdkonsumtion. Det kostar, men om medborgarna är nöjda accepterar de det. Samtidigt måste effektiviteten hela tiden värnas, så att kostnaderna inte rusar utan att patienterna är nöjdare och mår bättre.

Ett försök där den privata brittiska Hurley group, som har avtal med den statliga nationella NHS, ingått visar på potentialen. De skapade en vårdsluss på nätet. 18 procent av patienterna valde att med hjälp av råden där ställa egen diagnos i stället för att uppsöka vård. Samtidigt hamnade många rätt snabbare, och skambelagda sjukdomar som depression och sexuella smittor upptäcktes och behandlades snabbare än de annars skulle ha gjort. Däremot kräver exempelvis halsfluss provtagning och därmed en fysisk kontakt.

Skypemötena fyller ett behov som hittills har ignorerats av vården. Om bolag som Min doktor, som nyss gjorde en nyemission på drygt 200 miljoner och där EQT Ventures är delägare, lyckas tänka ett steg till och utveckla tjänsten kan de bli stora och viktiga aktörer.

De borde satsa på att utveckla datastödet så att deras läkare ställer bättre diagnoser, inte bara fler och snabbare. Diagnostik är ett komplext område som växer exponentiellt ju mer vetenskapen utvecklas, och att ha tillgång till rätt data är helt avgörande.

Digitala uppstickare kan välja att hålla sig till de digitala tjänsterna, eller på sikt även ta över och integrera fysiska vårdcentraler och bygga nya vårdkoncerner. Oavsett vilket måste de satsa på att utveckla sin nisch, och bygga trovärdighet, inte bara snabb lönsamhet.

Tyck till