ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Debatt

Gröna städer: Ökad samverkan är en förutsättning för minskad stadstrafik

  • Hammarby Sjöstad. Foto: Hasse Holmberg

REPLIK. Svante Axelsson tar i sin artikel ”Låt städerna slippa bilen” upp en rad skäl till att minska, eller helt utesluta biltrafiken i våra städer.

Lägger man ihop biltrafikens negativa effekter på folkhälsan, miljön, städernas underhållskostnader, förlorade intäkter på grund av brist på framkomlighet, dåligt utnyttjande av gaturummet med mera, är det lätt att förstå att vi borde kunna hitta bättre lösningar för att transportera människor, varor och avfall. Men för att åstadkomma detta behövs en samverkan mellan politik, offentlig och privat sektor.

Tekniska lösningar för att väsentligen minska transporternas negativa påverkan på våra städer finns, och många gånger är dessa betydligt lönsammare än dagens lösningar, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men det stora hindret är inte tekniken eller ekonomin utan avsaknaden av organisatoriska förutsättningar för implementeringen. Och ju fler offentliga och privata aktörer som berörs desto påtagligare blir hindren och svårare genomförandet.

Hammarby Sjöstad har beundrats av tiotusentals besökare från hela världen sedan början av 2000-talet. Till skillnad från vad många tror är det inte primärt nya tekniska lösningar som skapat miljövinsterna i projektet, utan det har varit samordningen av de olika aktörerna och inte minst en tydlig styrning mot gemensamma miljömål som har varit helt avgörande. Detta projekt, tillsammans med Västra Hamnen i Malmö är helt unika ur ett internationellt perspektiv. Till stor del tack vare den lyckade samordningen mot gemensamma miljövinster mellan ofta helt motstridig intressen.

Vissa miljöförbättrande nya tekniska lösningar kan realiseras utan samordning, men många behöver både nytänkande och förändring av våra städers organisatoriska strukturer. De senaste åren har vi till exempel sett hur svårt det är att få till stånd investeringar i laddstolpar i våra städer. Vem skall ta investeringen? Helst en privat entreprenör. Men vem är beredd att göra en investering i infrastruktur innan det finns tillräckligt med användare för att få investeringen lönsam? Och utan infrastruktur – inga elbilar.

Ett annat exempel är avfallstransporter. I dag finns teknik att transportera hushålls- och verksamhetsavfall under jord i rör, i stället för med tunga lastbilar som måste köras fram till varje enskild fastighet för att manuellt hämta avfallet. Flera nationella internationella undersökningar visar att underjordiska avfallstransportsystem minskar tunga soptransporter i våra innerstäder med över 90 procent. Därigenom förbättras framkomligheten, minskas buller, avgaser och koldioxidpåverkan (genom övergång till elektricitet). I de fall denna typ av lösningar implementerats (som i Bergen eller i Barcelona) har inte bara den tunga trafiken minskat, utan även frigöra värdefulla ytor inne eller runt fastigheterna har frigjorts i och med att avfallsinkastens placering på offentlig mark.

För Stockholms del har bland annat en Vinnovafinansierad undersökning visat att cirka 120.000 kvadratmeter bottenplansyta skulle kunna frigöras för användande som bostäder, lager, butiker. Inte bara miljömässigt, utan även rent samhällsekonomiskt överväger argumenten. Men ändå dröjer genomförandet. Utmaningen ligger i att lösningen omfattar flera aktörer, både på den offentliga sidan och framför allt på den privata – många enskilda fastighetsägare och hushåll. Vem skall ta investeringen? Hur fördelas kostnader och vinster? Staden roll är helt väsentlig. Utan tydlig politisk vilja kommer denna typ av lösningar inte att kunna realiseras – oavsett miljö- och samhällsvinster.

Ett annat exempel är system för samtransporter av varor. Vid större nybyggnationsprojekt använder man sig idag ofta av logistikcentra, vilket inte bara avsevärt minskar transporterna in i området utan även förbättrar säkerheten och minskar risk för stöld och påverkan från väder och vind. Denna lösning som i dag förefaller helt naturlig blev först realiserad i Hammarby Sjöstad där Stockholms stad var drivande i kraft av den mycket ambitiösa miljöagendan.

Den i dagarna grundade näringslivsorganisationen Gröna Städer ser betydelsen av samarbete mellan offentliga beslutsfattare, privata företag och akademin som essentiell för att skapa hållbarare städer. Att skapa en förståelse för detta samarbete, utveckla nya affärsmodeller genom att lyfta fram samhällsnyttan med ny teknik är de mest prioriterade verksamhetsområdena för Gröna Städer.

 

Leif Saletti, vd, Urban Green, ordförande Gröna Städer
Pernilla Alfredsson, vd, Lightab, ledamot Gröna Städer
Per Järnebrink, vd, EWF Eco, ledamot Gröna Städer
Mia Nordström, ledamot, Gröna Städer
Jonas Törnblom, marknadschef, Envac Group, ledamot Gröna Städer
Leif Zetterberg, Senior Advisor, Övergrans Jordbruk, ledamot Gröna Städer
Sebastian Navab, generalsekreterare, Gröna Städer

 

Läs Svante Axelssons artikel här.

Läs Svante Axelssons svar på denna replik här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Tyck till