Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Blunda inte för Irans ekonomiska apartheid

  • VÄRDERINGAR. Irans nuvarande president Hassan Rouhani gick till val på lika rättigheter för alla men hans politiska system fortsätter att diskriminera landets största religiösa minoritet, skriver ledare för Svenska Bahá'ísamfundet. Foto: Ebrahim Noroozi

DEBATT. I dag, onsdag, uppmärksammar riksdagen situationen för bahá’íerna, Irans största och svårast förföljda religiösa minoritet. Bakom kulisserna pågår nämligen en ekonomisk apartheid som det svenska näringslivet inte kan blunda för, skriver företrädare för Svenska Bahá’ísamfundet.

Den iranska revolutionen 1979 följdes av oräkneliga fall av arresteringar, tortyr och avrättningar av bahá’ír samtidigt som tiotusentals berövades sina arbeten och pensioner. FN:s särskilda rapportör för Iran kom år 1993 över ett konfidentiellt dokument som visade att regimens förföljelse av bahá’íerna var systematisk. Detta dokument från 1991, undertecknat av landets högsta ledare Ali Khamenei, skildrade huvuddragen för den islamiska republikens strategi att kväva de iranska bahá’íernas framsteg och utveckling. Instruktioner gavs bland annat att neka bahá’íer anställning i offentlig sektor och att utesluta bahá’ístudenter från landets universitet. 

Under valet 2013 gick nuvarande presidenten Hassan Rouhani till val med kampanjlöften om jämlika medborgerliga rättigheter och möjligheter för alla. De 18 miljoner väljare som säkrade hans seger hoppades säkerligen på förändring. Skulle Iran komma att omfamna mänskliga rättigheter för alla sina medborgare, efter att i årtionden förnekat hela segment av sin egen befolkning möjligheter till utveckling och försörjning?

För bahá’íerna är situationen oförändrad men vad som däremot har hänt är att regimens taktik har förfinats. Medan antalet avrättningar har minskat, riktar regimen istället in sig på attacker som lättare undkommer det internationella samfundets radar: företag pressas att avskeda bahá’íer och verksamhetstillstånd återkallas. Banker uppmanas att frysa konton tillhörande bahá’íer och egendomar konfiskeras. Bahá’íägda affärer tvingas med jämna mellanrum stängas ner, ett förfarande som 132 butiksägare fick utstå under november 2016. Eftersom bahá’íungdomar nekas tillträde till högre utbildning har underjordiska universitet bildats där studenterna i enkla vardagsrum får utbildning av universitetslektorer och professorer världen över via internet – en ”handling av kommunal självbevarelse” som New York Times har beskrivit det. Även dessa utsätts för regelbundna räder och engagerade lärare fängslas. Sedan Rouhani tillträdde 2013 har propaganda mot bahá’í mer än tredubblats och bara under det senaste året har mer än 10.000 sådana artiklar cirkulerat i media. Våldsamma attacker mot bahá’íer och trakasserier mot barn från bahá’ífamiljer förekommer regelbundet utan att någon åtalas.

FN:s förre generalsekreterare Ban Ki Moon har beskrivit bahá’íerna som den ”svårast förföljda minoriteten i Iran” men trots Rouhanis löften fortsätter alltså Iran, som själv nyligen fått tunga sanktioner lyfta, att utesluta en del av sin befolkning från att till fullo bidra till att utveckla samhället.

I Sverige höjs nu röster för hur vår dialog med Iran bör se ut och i en interpellationsdebatt i riksdagen den 17/1 pressades utrikesminister Margot Wallström hårt då bland annat situationen för bahá’íerna lyftes. I dagens riksdagsseminarium, som arrangeras av riksdagsledamöterna Carin Jämtin (S) och Anders Österberg (S) tillsammans med Svenska Bahá’ísamfundet, blir en central fråga vilken roll Sverige vill spela för mänskliga rättigheter i Iran. 

Hur kan svenska entreprenörer gå tillväga för att bedriva handel med Iran och samtidigt garantera att deras iranska motparter uppvisar transparens och goda arbetsvillkor? Hur kan näringslivet utöka sitt samarbete med ett land, vars regim bedriver ekonomiskt förtryck mot sin största religiösa minoritet, utan att göra avkall på de värderingar som utmärker Sverige internationellt? Det är i detta skede av yttersta vikt att svenska företag som ämnar etablera sig i Iran försäkrar sig om att deras samarbeten inte bidrar till den statligt sanktionerade ekonomiska apartheiden av landets bahá’íer.

Nogol Rahbin
Alexander Nilsson
Nadi Tofighian
Samin Rahbin
Informationskontoret för Svenska Bahá'í-samfundet

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till