Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Carl B Hamilton: Räkna med handelskrig

  • MENAR VAD HAN SÄGER. Om Donald Trump blir president bör man utgå från att han kommer att genomföra den starkt handelsfientliga politik som han har gett uttryck för. Foto: Robert F Bukaty

DEBATT. Handelspolitiken har aldrig haft ett så stort utrymme i en amerikansk valrörelse som nu. I praktiken gäller det frågan om för eller emot handelskrig med resten av världen. Om Donald Trump vinner kommer han att kunna genomföra sin protektionistiska politik utan att fråga kongressen, bedömer Carl B Hamilton.

Hillary Clinton har en tillräckligt protektionistisk hållning för att klara hem nödvändigt stöd från de stora fackföreningarna. Möjligen gjorde Bernie Sanders att Hillary Clinton drevs något längre i protektionistisk riktning än som varit normalt i en valrörelse. Det är dock en gigantisk skillnad mot Donald Trumps hållning.

Trump avvisar både utländska varor och människor. De är oönskade och bör inte komma in i USA. Trumps yttranden om att dra (”pull out”) USA ur världshandelsorganisationen WTO, höja tullar, riva upp många av USA:s 20 frihandelsavtal (”job-killing deals”) skulle medföra kaos och ett förlamat WTO.

Trumps attacker mot immigration har gällt mexikaner och muslimer, men omfattar antagligen invandrare från alla länder, inklusive Europa. Protektionism och främlingsfientlighet är i hans fall två sidor av samma mynt. Sin dubbla utlandsfientlighet har Trump gemensam med populistpartier i Europa, som är emot både EU:s inre marknad och immigranter.

Trump vill riva upp frihandelsavtalet Nafta med Mexiko och Kanada. Han vill skrota det färdiga TPP-avtalet med tolv länder i Stillahavsasien. TTIP med EU blir inte av om han väljs. Skillnaden mot förr är att då var protektionistiska presidentkandidaters budskap sällan riktade generellt mot utlandet. Protektionismen var begränsad till för USA-fackens medlemmar viktiga varugrupper som stål, teko, skor, och konkurrensutsatta bönders produkter.

Omvärlden kommer inte att finna sig i Trumps handelspolitiska krigsförklaringar. Att bygga en mur mot Mexiko och införa 35 procent högre tullar på produkter därifrån kommer att driva samman de latinamerikanska länderna bakom Mexikos protester mot grannen i norr. USA:s såriga historiska relationer med Mexiko och Latinamerika väcks till liv.

Att riva upp det 22 år gamla Nafta kommer att tvinga många USA-företag att slå igen i Mexiko när det tullfria tillträdet till den amerikanska exportmarknaden försvinner. Detta orsakar ökad arbetslöshet i Mexiko. Särskilt gäller det bil-, elektronik- och tekoproduktion med produktions- och försäljningskedjor som löper fram och tillbaka över gränsen.

Arbetslösa mexikaner kommer inte att kunna hejdas av en mur mot Mexiko om det inte blir en mur av den mördande brutala DDR-typen. Mexikaner och andra kommer därför att fortsätta försöka ta sig till USA för att jobba där. En del kommer dessvärre att försörja sig på ökad knark- och människosmuggling när Trumps handelspolitik berövar dem försörjningsmöjligheter hemma i Mexiko.

Kinas export till USA ska beläggas med 45 procents högre tull, enligt Trump, och USA:s bindande åtaganden i WTO om låga tullar kan komma att överges. Det skulle leda till handelspolitiska repressalier från Kina och övriga omvärlden.

Men stopp! Kan verkligen president Trump på egen hand starta ett handelskrig mot omvärlden? Det finns väl ändå en maktdelning i USA med kongressen och domstolarna som kan stoppa honom?

Dessvärre är det korta svaret att kongressen och domstolarna knappast kan stoppa Trump. De kan knappast ens fördröja införandet av nya protektionistiska åtgärder.

Den rättsliga regleringen har ända sedan första världskriget, med start i ”Trading with the Enemy Act”, successivt kommit att se utrikeshandeln som en del av säkerhetspolitiken. Den trenden accelererade under kalla kriget och åtgärder mot import kan utlösas snabbt.

Handelspolitiken har alltmer kunnat styras av presidentens bedömning av ”det nationella säkerhetsintresset”. Det har visat sig vara en mycket anpassningsbar formulering. Kongressen är närmast maktlös om presidenten med hänvisning till nationell säkerhet exempelvis vill riva upp handelsavtal, höja tullar eller införa kvoter. Detta framgår av en omsorgsfull rättslig analys från tankesmedjan Peterson Institute i Washington DC.

Kina är ett särskilt hatobjekt för Donald Trump. Varken Kina eller andra länder kommer antagligen att acceptera Trumps nya handelsrestriktioner, desavouering av bindande WTO-regler och uppsägning av ingångna ”job-killing” handelsavtal. Det utlöser handelspolitiska motåtgärder: Varor och tjänster från USA beläggs med höjda tullar och importkvoter. Export till USA av vitala varor och tjänster kan komma att stoppas av omvärlden. Globala produktions- och försäljningskedjor slås isär. Varor och tjänster som köps av vanliga människor (som livsmedel, kläder och bilar) blir dyrare och urvalet mer begränsat. Många människor blir arbetslösa – inte minst i USA!

Trumps ekonomiskt inåtvända och politiskt nationalistiska politik går på tvärs med hans slogan ”Make America Great Again”. Med hans politik skulle USA:s handels- och säkerhetspolitik kunna driva bland annat övriga Asien i armarna på Kina.

Här hemma bör man, naturligtvis, fråga sig hur Sverige skulle klara sig i en Trump-värld av protektionism och inåtvändhet? Illa, är det korta svaret.

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (enligt färsk OECD-statistik och Kommerskollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra EU-länder är väsentligt lägre. Svenska jobb och företag skulle därför drabbas hårt om Trumps handelspolitiska vision förverkligas.

”Det här är bara skrämselpropaganda”, säger kanske någon, ”Trump menar inte vad han säger”. Men Donald Trump har upprepat sina handelspolitiska ståndpunkter sedan 1980-talet. Det talar för att han faktiskt tycker det han säger.

 

Carl B Hamilton
Professor i internationell ekonomi, rådgivare till kommissionär Cecilia Malmström vid EU:s handelsdirektorat, knuten till Entreprenörskapsforum och fd Liberal politiker.

Tyck till