ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Anna Johansson: Missriktad kritik mot snabbtåget

  • Anna Johansson. Foto: Henrik Montgomery

REPLIK, I Di den 1 mars oroar sig Åsa Hansson och Andreas Bergström, Tankesmedjan Fores, över hur investeringar görs i offentlig infrastruktur. Tyvärr bygger debattörernas slutsatser på flera missförstånd. Regeringen har tydliga ambitioner på infrastrukturområdet.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö knyts samman. Utbyggnaden ska ske i den takt som ekonomin tillåter och behovet av att bygga nya höghastighetsbanor ska vägas samman med de samlade behoven i hela transportsystemet Det stämmer alltså inte att höghastighetsjärnväg prioriteras före alla andra tänkbara åtgärder.

Skattebetalarnas pengar ska alltid användas på bästa sätt. I det arbetet är samhällsekonomiska beräkningar ett viktigt verktyg. Det finns dock alltid ett mått av osäkerheter i långsiktiga prognoser och allt kan inte fångas i en beräkningsmodell. Att som debattörerna lyfta ut en ensam parameter, diskonteringsräntan, blir därför väl snävt.

Det går självklart att föra en debatt om alla ingående parametrar, men ett helhetsperspektiv behövs för att kunna fatta väl avvägda beslut.

I valet mellan olika investeringar måste vi också väga in akuta samhällsfrågor såsom bostadsbristen och klimathotet. Där är utveckling av statens infrastruktur en viktig del för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande såväl som att möjliggöra hållbara resmönster.

Debattörerna lyfter tidigare erfarenheter av fördyrningar och optimistiska budgetkalkyler. Det är en viktig fråga. Kostnadsberäkningar för infrastrukturprojekt har avsevärt förbättras. De senaste stora infrastrukturprojekten såsom Norra länken, Citytunneln och Citybanan håller både tidsplan och budget.

Sverigeförhandlingen har som uppgift att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar. Det är positivt att ökade markvärden som en statlig investering medför kan bidra till finansieringen. Alla som följt arbetet vet dock att detta utgör en blygsam del.

Att storleken på kommunal medfinansiering skulle styra Sverigeförhandlingens arbete är vidare felaktigt. Sverigeförhandlingen väljer sträckning och stationer utifrån kriterier såsom antal invånare, stationens betydelse som bytespunkt, prognostiserade reseströmmar och tillkommande bostäder.

Regeringens infrastrukturpolitik innebär ökade resurser som möjliggör både utbyggnader och en kraftfull förstärkning av järnvägsunderhållet. Statens infrastrukturinvesteringar ska bidra till att bygga Sverige starkt och hållbart för framtiden.

 

Anna Johansson, infrastrukturminister (S)

 

Läs Åsa Hanssons och Andreas Bergströms artikel här.

Läs också svar från tre miljöpartister här.

Läs replik från Åsa Hansson och Andreas Bergström här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till