ANNONS:
Till Di.se
3:12-reglerna

Andersson och Bolund: Vi ändrar på 3:12-förslaget

  • Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Marc Femenia

DEBATT. Regeringen sänker inte schablonbeloppet i 3:12-reglerna. Inte heller går regeringen vidare med förslaget att höja löneuttagskravet. Beräkningen av det lönebaserade utrymmet justeras också. Dessa besked ger Magdalena Andersson och Per Bolund inför att ändringar i 3:12-förslaget på onsdagen sänds ut på remiss.

Sverige är världens näst mest innovativa ekonomi enligt Bloombergs index och Forbes rankar vårt företagsklimat som världens bästa. Vi har många företag som driver utvecklingen i sina branscher och en startup-miljö som väcker avund i omvärlden.

Två tredjedelar av de 150.000 nya jobb som skapats sedan valet finns i privat sektor. Det är avgörande för vårt framtida välstånd att denna utveckling fortsätter och att nya små företag växer, anställer och exporterar.

I Sverige beskattas inkomst av kapital lägre än inkomst av tjänst. Det finns goda skäl till det. Särskilt viktigt är det att entreprenörer har bra, långsiktiga och tydliga villkor. De tar risker och skapar samhällsnytta, och skattesystemet uppmuntrar detta.

3:12-reglerna styr hur stor del av inkomsterna delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansföretag kan ta ut som lägre beskattad kapitalinkomst.

Finansdepartementet skickar i dag, onsdag, ett förslag på remiss om förändringar av dessa regler. Förslaget syftar till att underlätta generationsskiften i fåmansföretag och göra vissa förändringar i beskattningen av utdelning och kapitalvinst.

De förslag som Utredningen om översyn av 3:12-reglerna tog fram skulle slå hårt mot de allra minsta företagens förutsättningar och regeringen har därför på flera punkter justerat förslagen för att säkerställa att det även i fortsättningen finns goda förutsättningar att starta och driva företag i Sverige.

Förslagen ingår i en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Regelverket har setts över ett antal gånger de senaste åren, bland annat under den förra regeringen. Avsikterna har varit goda, men utrymmet för att räkna inkomst som lägre beskattad kapitalavkastning har vuxit kraftigt.

År 2014 hade svenska småföretagare kunnat spara ett sammanlagt sådant utdelningsutrymme på nästan 750 miljarder kronor för kommande år. Spänningarna mellan beskattning av kapitalinkomster och förvärvinkomster har samtidigt i stort sett fördubblats.

Bolagsskatten har också successivt sänkts från 28 till 22 procent. Incitamenten för inkomstomvandling har därigenom ökat.

Men alla som använder sig av reglerna tar inte samma risk. Den som fakturerar en eller ett fåtal uppdragsgivare i stället för att ta anställning är inte nödvändigtvis jämförbar med den som med egna eller lånade pengar bygger upp ett litet företag.

En läkare som är anställd i ett landsting kan få ut över 100.000 kronor netto mindre per år än en kollega som från eget bolag fakturerar motsvarande bruttolönen.

När riksdagen senast ändrade 3:12-reglerna tillkännagav den för regeringen att utvecklingen bör följas noga och reglerna vid behov justeras skyndsamt.

Mot denna bakgrund utvidgade regeringen i januari 2015 det uppdrag en särskild utredare hade fått att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Utredningen överlämnade i november sitt betänkande.

I den promemoria som nu remitteras föreslås att ägarskiften mellan närstående underlättas, att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, att kapitalandelskravet utformas som ett nytt tak för det lönebaserade utrymmet, att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas, att ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs, samt att skattesatsen inom gränsbeloppet höjs till 25 procent – samma som gäller för onoterade andelar.

Dessa förändringar minskar möjligheterna till inkomstomvandling, minskar spänningarna mellan olika typer av inkomst och ökar neutraliteten i skattesystemet. Regeringen har eftersträvat bästa möjliga balans mellan att motverka konstlade bolag och säkra fortsatt goda skattevillkor för företagande och entreprenörskap.

Förändringarna innebär större skatteintäkter, vilket utifrån de justeringar som har gjorts sedan 2006, inte minst av bolagsskatten, är en rimlig riktning. Skatteintäkterna blir dock lägre än med utredningens förslag.

Utredningen hade även föreslagit en sänkning av schablonbeloppet i förenklingsregeln. Förenklingsregeln används av omkring 70 procent av delägarna och framför allt av de minsta företagen och nystartade företag. Regeringen har därför valt att inte sänka schablonbeloppet.

Delägarna i de minsta företagen kommer även i framtiden ha möjlighet att tillsammans ta ut 2,75 inkomstbasbelopp, cirka 170.000 kronor, som inkomst av kapital. Av samma skäl har vi valt att inte gå vidare med utredningens förslag om att höja löneuttagskravet.

Även utredningens förslag om beräkningen av det lönebaserade utrymmet har justerats med hänsyn till små företags och nystartade företags förutsättningar.

Sedan tidigare har regeringen presenterat ett förslag om skattelättnad för vissa personaloptioner. Vi remitterade i förra veckan förslag om att fler företag ska kunna få nedsatta arbetsgivaravgifter när de anställer sin första medarbetare.

Regeringen tar ansvar för politiken som helhet och Finansdepartementet remitterar nu ett förslag där generationsväxlingar underlättas, skattenivån justeras och de minsta företagens förutsättningar prioriteras, så att Sverige fortsätter vara ett land där människors drivkraft leder till innovation och nya företag.

Magdalena Andersson, finansminister
Per Bolund, biträdande finansminister

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till