ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Varningar kantar Kinas sidenväg

  • Kinas president Xi Jinping, på bilden syns även byggnationen 'Golden Bridge of Silk Road' utanför National Convention Center i Peking Foto: AP

Presidenterna Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan, finns bland de över 100 toppar som anländer till Peking i helgen för att diskutera Kinas gigantiska globaliseringsprojekt, den nya Sidenvägen.
Bedömare varnar att projektet är en ormgrop av korruption, och ett sätt för Kina att stärka maktpositionen.

 

När tåget East Wind tuffade in på perrongen i London tidigare i år hade det gått 16 dagar sedan det lämnat stationen i staden Yiwu i östra Kina, 1.200 mil bort. Det var lastat med strumpor, väskor och plånböcker tillverkade i Kina som ska säljas i souvenirbutiker i Storbritannien. Tåget återvände senare i motsatt riktning med whisky, mjölkpulver och maskinutrustning. East Wind, som under sin färd passerar åtta länder inklusive Tyskland, Vitryssland och Kazakstan, är ett av de tydligaste tecken på att Pekings massiva plan ”Belt and Road Initiative” – som ska koppla samman Asien med Afrika och Europa – förvandlats till verklighet.

Överallt längst den nya Sidenvägen genomförs nu massiva projekt, från utbyggnad av kraftanläggningar i Vietnam till motorvägar i Pakistan. I den burmesiska hamnstaden Kyaukphyu lastas olja från tankfartyg som transporteras via pipelines direkt till Kunming i sydöstra Kina. President Xi Jinping har sagt att Kina ska plöja ner över 14.000 miljarder kronor i infrastruktur- och transportsatsningar i Asien, Afrika och Mellanöstern under det kommande decenniet. Även om projektet i sig fortfarande är högst diffust och odefinierat, så framhåller konsultfirman McKinsey i en rapport att hela Asiens framtid just nu formas kring Pekings investeringar.

Inför helgens möte – där delegater strömmar in från länder som Nordkorea, Indonesien och Sverige – har kommunistpartiet låtit producera en mängd propagandafilmer, en i form av en godnattsaga där en amerikansk pappa förklarar alla fördelar med den nya Sidenvägen för sin lilla dotter.

”Det är Kinas idé. Men det tillhör hela världen”, säger pappan med ett betryggande leende.

Men många bedömare menar att den nya Sidenvägen främst tillhör Kina och är Pekings sätt att ta en mer dominerande roll på världsscenen, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt, och på sikt trycka ner USA från tronen som världens mäktigaste nation. Den beskrivs också som ett sätt för Kina att lägga vantarna på naturtillgångar och energikällor.

”Den nya Sidenvägen är absolut ett sätt att stärka Kinas ekonomiska och politiska inflytande”, säger Andrew Wedeman, professor i statsvetenskap vid Georgia State University. ”Om man ska kalla det nykolonialism så går Kina helt enkelt i samma spår som utvecklade länder tidigare gått.”

Sidenvägen är bara en del av Kinas gigantiska globaliseringsvåg, som vissa liknar med ett imperiebygge. År 2000 hade bara fem länder Kina som största handelspartner. Det har i dag ökat till över 100 länder, från Australien till USA. Kina bygger just nu sin första utländska militärbas i Djibouti i östra Afrika, bara ett stenkast från amerikanska basen Camp Lemonnier, samtidigt som konflikten i Sydkinesiska sjön eskalerar.

Fler länder, inklusive Indien, har uttryckt oro kring Kinas framfart i regionen. En av Sidenvägens korridorer löper rätt genom konflikthärjade Kashmir, ett område som Indien, Pakistan och Kina gör anspråk på.

”Kina har redan tagit kontroll över Sydkinesiska sjön. Vad hindrar dem nu från att ta över alla våra strategiska tillgångar, som flygplatser, hamnar och järnvägar?” sa nyligen den malaysiska politikern Zaid Ibrahim under ett tal i staden Johor Bahru som översvämmats av kinesiska investeringar.

Kinas massiva investeringar får också stora konsekvenser i mindre och fattiga länder i Asien och Afrika, inte minst med tanke på att infrastrukturprojekten är finansierade med lån av kinesiska statskontrollerade banker. Vissa projekt har redan gått i stöp, som ett oljeraffinaderi i Kirgizistan och ett dammbygge i Myanmar.

”I bästa fall kan investeringarna hjälpa länder som har eftersatt infrastruktur. I värsta fall kommer den kinesiska infrastrukturmodellen undergräva mänskliga rättigheter, hota miljön och leda till finansiell katastrof för värdländerna”, säger Hugo Brennan, Asienanalytiker på riskanalyshuset Verisk Maplecroft.

Det föreligger också risk att kinesiska banker drabbas av dåliga lån från länder som inte kan betala tillbaka för de kostsamma projekten, varnar Rajiv Biswas, chefsekonom på IHS Markit i Asien.

Den nya Sidenvägen beskrivs också som en ormgrop för korruption och illegal verksamhet.

”Med tanke på den mängd kontrakt och stora summor pengar som projekten omfattar, så råder det inga tvivel om att det kommer generera möjligheter för mutor, korruption och förskingring, inte bara på grund av kinesiska företag utan lokala företag och statstjänstemän”, säger Andrew Wedeman.

”Korruption är knappast något ovanligt i många av de länder där ’One road one belt’ ska gå”.

Tyck till