ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Trög start för ny exportstrategi

  • Svensk export

Exporten sätter rekord, men på Sveriges prioriterade marknader backar den.
”Det är vi absolut inte nöjda med”, säger statssekreterare Oscar Stenström.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Sverige en ny exportstrategi som ska öka exporten och bidra till att regeringen når sitt avlägsna jobbmål om Europas lägsta arbetslöshet till 2020.

Hårdast arbetar regeringen på 26 prioriterade marknader där företagen behöver extra hjälp. Men i fjol sjönk exporten till de utpekade länderna plus Iran med 2,5 procent, enligt en sammanställning som Business Sweden har gjort på uppdrag av Di. Samtidigt växte den totala varuexporten med 1,1 procent.

Detta trots att försäljningen till den i särklass tyngst vägande marknaden i gruppen, Tyskland, gick starkt med en uppgång på mer än 5 procent.

”Det är vi absolut inte nöjda med”, säger statssekreterare Oscar Stenström.

Lösningen är att inte vika från den inslagna vägen, anser han.

”Det visar att vi måste satsa ännu mer på det som är exportstrategins viktigaste prioritering: Nämligen att så frön där det kommer att växa väldigt mycket under de kommande åren”, säger han vidare och pekar på att regeringen arbetar med en tidshorisont fram till 2030.

Handelsminister Ann Linde är bekymrad över att Holland och Tyskland historiskt har lyckats betydligt bättre på Sveriges prioriterade marknader.

”Vi är inte lika vassa som dem”, säger hon, men pekar samtidigt på att det är ett argument för regeringens politikomläggning.

En hemligstämplad lista med affärer som just nu innehåller elva globala upphandlingar över hela världen, så kallade ”high potential opportunities” spelar en central roll i exportfrämjandet. Alla affärer är i miljardklassen och väntas nå ett avslut inom tolv månader. Indiens upphandling av stridsflygplan är högst troligt en av dem.

Listan styr resplanen när Stefan Löfven och övriga ministrar tar regeringsplanet på nya främjanderesor.

”Det finns absolut besök kring alla de affärerna”, säger Oscar Stenström.

Samtidigt krattar statliga Swedfund manegen för de här affärerna genom konsultinsatser som ska göra det svenska alternativet mer attraktivt.

Att få utländska investeringar till Sverige är en annan viktig del av strategin. På den punkten är Oscar Stenström mest självkritisk, även om det finns glädjeämnen som Amazons etablering av serverhallar och Facebooks expansion.

”Jag hade gärna sett att vi hade gjort ännu mer”, säger han.

Andreas Hatzigeorgiou som är chefsekonom på Stockholms handelskammare tycker det är bra att regeringen har satt upp tydliga mål för att öka anslagen till exportfrämjandet – och att man försöker hjälpa företag utanför storstadsregionerna ut på världsmarknaden.

Sedan är det slut på berömmet.

”På minuskontot finns det en hel del. På flera sätt har man försämrat näringslivsklimatet. Det är oroväckande”, säger han och pekar på ett antal skattehöjningar – genomförda och planerade.

”Företag har direkt sagt till mig att vårt välfärdssamhälle, som gör att partner och barn kan följa med och få sjukvård och föräldraförsäkring, bidrar otroligt mycket för att locka toppkrafter till Sverige”, säger Ann Linde.

Valutarörelser och världskonjunktur är svårstyrt för en regering, men den kunde ändå ha gjort mer för att bromsa exportfallet till Storbritannien, anser Andreas Hatzigeorgiou.

”Regeringen måste vara mer proaktiv och jobba hårdare för att den här skilsmässan inte ska slå för mycket på exporten”, säger han.

”Jag tror att vi kan locka en hel del investeringar från London om vi spelar våra kort rätt.”

Tyck till