ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Skatteverket nobbar regeringens finansskatt

  • Foto: TT

Skatteverket säger nej till förslaget från regeringens utredare om skatt på finansiella tjänster, eller bankskatt som finansministern brukar kalla den.

"Vi avstyrker förslaget, om man ändå går vidare så måste man göra stora förändringar i det", säger Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning, till TT.

Finansminister Magdalena Andersson har flera gånger sagt att skatten på finansiell verksamhet, som hon benämner bankskatt, är ett vallöfte som regeringen vill genomföra före valet 2018.

Redan när utredningen presenterade sitt förslag i höstas framgick det att Skatteverket inte stödde förslaget. I ett särskilt yttrade skrev verkets expert i utredningen att förslaget hade så stora brister att verket inte kunde stödja det.

Skatten, som enligt förslaget skulle bestå i en extra löneavgift om 15 procent på anställda i företag som arbetar med finansiella tjänster, var enligt Skatteverket mycket komplicerad, tidsödande och betungande för både de som ska betala skatten och Skatteverket. På grund av bristerna kan den bli oproportionerlig och riskerar därmed att "undergräva skattens legitimitet", skrev verkets expert.

I det remissvar till utredningen som idag lämnas till finansdepartementet upprepas denna kritik.

Skatteverket noterar att över 300.000 företag skulle kunna omfattas av skatten, inte bara de cirka 10.700 som finns i finansiell sektor.

Bankföreningen och storbankerna driver sedan länge på för att stoppa skatten.

Om förslaget ändå blir föremål för fortsatt beredning anser Skatteverket att förslaget måste arbetas om, särskilt med följande utgångspunkter:

  • Skatten bör inte tas ut på grundval av omsättningar som redan är överbeskattade genom att de undantagits från mervärdesskatt. Bara tillhandahållanden av finansiella tjänster och försäkringstjänster till slutkonsumenter bör ligga till grund för skattskyldighet.
  • Skatten bör utformas så att antalet företag som berörs av den begränsas. Detta kan enligt Skatteverket göras genom att ett grundavdrag införs. Skatteverket föreslår att grundavdraget sätts högt på 5 miljoner kronor per år så att de företag som har en liten omsättning av finansiella tjänster enkelt kan konstatera om det över huvud taget uppkommer någon skattskyldighet. "Samtidigt medför ett högt grundavdrag att skatten med större träffsäkerhet skulle komma att belasta de företag som är verksamma inom den finansiella sektorn och som har en stor omsättning av finansiella tjänster", resonerar myndigheten.
  • Uppdelning av lönekostnaderna bör inte göras efter "skälig grund". I stället bör uppdelningen göras på ett mer schabloniserat sätt som utgår från värdet på omsättningarna i verksamheten.
  • Endast ett företags egen omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster bör ligga till grund för skattskyldighet. Inköp av sådana tjänster bör inte ligga till grund för skattskyldighet.

Om det kan befaras att någon del av förslaget skulle kunna innebära att skatten inte är förenlig med EU:s statsstödsregler bör regeringen som ett led i en fortsatt beredning inleda en dialog med EU-kommissionen, anser Skatteverket.

Förslagen i betänkandet skulle enligt Skatteverket medföra initiala merkostnader för myndigheten på sammanlagt 12,8 miljoner kronor. Av dessa avser 8,6 miljoner kostnader för information och utbildning och 4,2 miljoner avser engångskostnader för systemanpassningar och blankettförändringar.

Förslaget skulle även medföra löpande kostnader för Skatteverket, främst för kontroll, utredningar och efterföljande processer. Skatteverket beräknar de löpande kostnaderna till 30,9 miljoner/år de första fem åren och därefter till 28,3 miljoner/år.

Tyck till