ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Problemen hopar sig för Volvo IT:s köpare

  • Den indiska it-jätten HCL:s vd Roshni Nadar Malhotra. Foto: Dhiraj Singh/Bloomberg

Den indiska jätten HCL, som köpte stora delar av Volvos it-verksamhet, har stött på flera problem.

Förutom förlorade storkontrakt, brott mot bokföringslagen och konflikter med de anställda har flera fordringsägare gått till Kronofogden.

Aktieaktivisten Christer Gardell var en drivande kraft bakom försäljningen av verksamhet som ingick i Volvo IT, som tillhör den börsnoterade fordonskoncernen. 

”Vårt samarbete med HCL innebär signifikanta kostnadsbesparingar och en kapitalvinst när kontraktet har signerats”, sa Jan Gurander, tillförordnad vd, när affären presenterades i slutet av 2015.

Försäljningen gav Volvo en vinst på 900 miljoner kronor, och affären slutfördes i februari 2016. 

Något bokslut för det första verksamhetsåret är inte tillgängligt, men HCL tappade i vintras storkunden Stockholm stad. Förra året genomfördes två stora it-upphandlingar, varav den ena ska vara värd åtminstone en kvarts miljard om året. 

HCL, ett av Indiens största börsnoterade bolag, har också dragits med många administrativa problem. Anställda har fått för små pensionsavsättningar, och i Kronofogdens register finns ett fyrtiotal ärenden, bland annat för flera skatteskulder. 

Konsult- och revisionsbolaget Grant Thornton, rekryteraren Experis och hotellet Gothia Towers har delgivit skulder till myndigheten. 

Problemen återspeglas också i revisionsberättelsen.

”Vid flera tillfällen under räkenskapsåret har avdragen mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter inte betalats i tid”, skriver revisorn Per Hedström vid EY, som också påpekar att koncernen skapar juridiska problem när redovisningen har skötts av ett koncernbolag i Indien. 

”Detta har inneburit att dokument innehållande verifikationer inte endast tillfälligt förvarats utomlands. Förfarandet är i strid med bokföringslagen.” 

HCL har också mött hård kritik för sina anställningsavtal med klausuler om angiveri bland anställda, samt ett system för ekonomiska skadestånd för medarbetare som kan uppgå till miljonbelopp.  

”Jag blev förfärad”, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på fackföreningen Unionen, apropå de villkor som bolaget har ställt för anställda även i Sverige. 

Hon säger att utländska bolag ibland möter kulturkrockar, eller använder kontrakt som inte är förenliga med svensk lagstiftning. 

”Men det här gjorde mig förvånad. Det här var så totalt annorlunda.”

”Som anställd blir man väldigt ängslig. En massa text stod i direkt strid med gällande kollektivavtal.” 

Gunilla Krieg säger dock att situationen har förbättrats, en bild som delas av Susanne Westlund, klubbordförande vid bolagets anläggning i Göteborg. 

”Vi har fått till en förändring, det har blivit mycket bättre”, säger hon om den inledande bristen på förståelse för svenska spelregler. 

Att organisationen är stor, företaget styrs ifrån Indien, bidrar dock till trögrörlighet. 

”Det har tagit tid, och vi har fortfarande bekymmer”, säger Susanne Westlund som på det stora hela är nöjd.  

Volvo, som i dag är en av kunderna, säger sig också vara belåtet. 

”Samarbetet med HCL fungerar bra. Vi följer den plan som vi lade när vi sålde verksamheten”, säger Joakim Kenndal på bolagets pressavdelning. 

Håkan Björklund, Sverigechef för serverbolaget Sungard som försöker driva in skulder på cirka 500.000 kronor, är imponerad av HCL.

”Vår bild är att de har väldigt nöjda kunder”, säger han om HCL som erbjuder kontrakt utan bindningstid. 

”De har skapat en flexibilitet där kunder inte måste binda upp sig.”

Han säger dessutom att bolaget har lyckats ta uppdrag inom bortflyttning av it-tjänster till Indien från en rad tunga rivaler. 

”De pressar i alla led. Det är bra för kunderna och det gör svensk industri mer konkurrenskraftig.”

Att HCL inte betalar sina räkningar i tid tror han beror på kulturella och taktiska skillnader.​

Tyck till