ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Mikael Vilenius: Hon har gjort nästan allt sämre

Annika Falkengren, Stockholmsbörsens mest seglivade storbanks-vd, kastar in handduken. Hon har kämpat väl och tagit banken till nya höjder.

Men jämfört med de tre andra storbankerna har hon gjort nästan allt sämre.

Efter ett knappt år som vd-trainee under Lars Thunell 2005 höll sedan Annika Falkengren ut i drygt elva år som vd för SEB. All heder åt hennes uthållighet och prestationen.
Mycket har rört sig åt rätt håll på hennes långa pass. Banken har vuxit, sparat, tjänat mer pengar än någonsin och har delat ut som aldrig förr. Men det har även de tre övriga storbankerna Handelsbanken, Nordea och Swedbank gjort.

Och jämför vi SEB under Annika Falkengrens regim med trion sedan beskedet att hon skulle ta över banken 5 december 2004 så ser det inte lika bra ut. Hon har till och med varit sämst på det mesta.

Värdeskapande. Annika Falkengren fick en flygande start. Den mest cykliska, företagsberoende och börsberoende banken gick bäst av bankaktierna i medvinden från stark konjunktur, uppåtgående aktiemarknad och bra affärslust fram till och med att börsen toppade i mitten av juli 2007. Sedan kom finanskris, baltiska problemlån och en nyemission på 15 miljarder kronor. Än i dag har aktieägarna trots den starka utvecklingen och utdelningar på totalt 60 miljarder kronor 2005–2016 bara fått tillbaka kapitalet de hade vid toppen för knappt tio år sedan. Totalt under Annika Falkengrens regim stannar därför den årliga totalavkastning, kurstillväxt plus återinvesterade utdelningar på knappt 7 procent. Det är lägst av alla.

Växa. Annika Falkengren verkar har följt regeln att ju riskablare verksamheten är desto försiktigare bör man vara. För SEB har varit den försiktigaste banken. Utlåning, balansräkning, intäkter och ännu viktigare det egna kapitalet har vuxit långsammast av alla under hennes regim 2005–2016. Att öka rörelseresultatet har hon däremot varit bäst på och det beror mest på nästa punkt.

Spara. När hon tog vid var SEB både den överlägset dyraste och minst kostnadseffektiva banken. När de tre övriga hade kvoter mellan kostnader och intäkter på 0,41 till 0,56 så var SEB:s hela 0,65. SEB är fortfarande den minst kostnadseffektiva. Men ingen har gjort mer med kostnaderna. Trots att banken växt tros de i år bli exakt lika stora som de var 2005 eller 22 miljarder kronor. Det har dragit ned K/I-talet med 0,13 enheter till 0,52. Det är den största förbättringen av alla. Annika Falkengren är också den som sparat bort flest anställda 4 000 stycken.

Tjäna pengar. Att förränta aktieägarnas pengar är den absolut viktigaste grenen att lyckas för alla bank-vd:ar. Och här har Annika Falkengren lyckats sämst. Den genomsnittliga avkastningen på eget kapital 2005–2016 har varit 11,5 procent. Det är en godkänd lönsamhet. Men det är dryga procentenheten sämre än Swedbank och Nordea och mer än två under Sveriges mest lönsamma bank Handelsbanken.
Risk. Använder vi det grova soliditetsmåttet, eget kapital i förhållande till totala tillgångar så hade SEB lägst soliditet när hon tillträdde och har även stärkt den mindre än de tre övriga.

Att Annika Falkengren underpresterat mot de tre övriga storbankerna behöver inte betyda att Annika Falkengren förtjänar ett underkänt betyg. Men för att undvika det krävs att SEB står inför en skördetid. SEB brukar var banken som går bäst när börsen gör det. Och vid förra bokslutet satte hon själv upp ribban högt med de ambitiösa målsättningarna, att 2018 öka rörelseresultatet från 22,5 till 27 miljarder kronor och höja avkastningen på eget kapital från 12,9 till 14 procent.

Men 2016 blev inte som hon räknat med och hon har flaggat för att målen kan komma att revideras. Analytikerna misstror henne och räknade inför måndagens avgångsbesked inte med några större resultatökningar alls till 2018 och att avkastningen på eget kapital stannar vid 14 procent. Och nu väljer hon att inte försöka hoppa över dem och rider med sitt pick och pack till Genève.

Hennes sorti väcker många frågor. Är det ett tecken på att hon inte längre tror att automatisering, digitalisering och att sälja fler tjänster till den större basen av alltmer köpmogna kunder är de lätt plockade frukterna hon en gång trodde de var? För aktieägarna brukar även tiden efter att maraton-vd:ar sprungit klart vara omtumlande.
Marcus Wallenberg har varit bankens ordförande under hela hennes vd-period. Nu står han där utan en given kronprins eller kronprinsessa som kan ta över.

Tyck till