ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Mikael Vilenius: Börstoppen idag - förvillande likt 2007

  • Foto: Colourbox

Börsen 2017 har stora likheter med när den toppade för tio år sedan 16 juli 2007. Men den här gången är det inte en ny finanskris som hotar, utan stigande räntor och högre aktievärdering. Det skrämmer mindre.

16 juli. Atlas Copco inleder rapportsäsongen med rekordresultat, lagertillverkaren SKF har bråttom att bygga ut i Kina och det spekuleras om ägandet av Volvo personvagnar.
Stockholmsbörsen är het, OMXSPI-indexet har ett färskt alla tiders rekord från april i bagaget och det senaste året har kursuppgången tagit ytterligare fart.
Placerarnas riskaptit är god och prisar in historiskt små kursfluktuationer enligt det amerikanska Vix-indexet.

De svenska fondspararna lägger inte fingrarna emellan och har under andra kvartalet petat in 8 miljarder kronor mer än de tagit ut ur sina aktiefonder.

Det kunde ha varit i år. Men det här är 2007, dagen då Stockholmsbörsen når zenit och är på väg in i en global kreditkris, ett finansiellt system som korkar igen, banker som går i konkurs och andra som räddas för att de är för stora för att göra det.

Det kommer att fortplanta sig till den reala ekonomin och industrin åka på sitt värsta volymfall sedan 1930-talets depressionsår. Stockholmsbörsen kommer från denna dag att rasa med 59 procent och 3.700 miljarder kronor att gå upp i rök innan det vänder upp igen den 21 november 2008.

Betyder de stora likheterna mellan 2007 och det aktuella börsläget 2017 att vi står inför en ny börskatastrof?

Vi startar med att studera samma indikatorer som borde ha varnat oss senast:

Amerikanska huspriser. Hade fallit under ett års tid innan börsen toppade och då lyssnade vi inte. Nu behöver vi inte. Huspriserna är fortfarande på väg uppåt.

Kredittillväxt. Studier visar att en tredjedel av tillfällena med snabb kredittillväxt följs av en finanskris och två femtedelar av perioder då BNP-tillväxten underpresterar mot trend.
Enligt Bis, centralbankernas centralbank, och deras favoritvarningssignal, krediter i förhållande till BNP-gapet, är USA inte något problem nu. Däremot är kreditexplosionen i Kina alarmerande hög.

Skenande kreditspreadar. Bankernas lånekostnader hoppade upp i augusti 2007 efter att BNP Paribas nekat placerarna uttag från tre av sina fonder med motiveringen att likviditeten torkat upp. Några tecken på att bankerna skulle vara rädda att låna ut till varandra finns inte nu.

Finanskristecknen saknas. Men även om mycket har hänt med utvecklingen av varningsklockor, statusen för bankernas riskhanterare, buffertar, incitament, regelverk och kreditvärderingsinstituten så finns alltid risken för att nya produkter och giriga bankirer kommer att runda alla nya säkerhetsanordningar. Den är så klart mindre än tidigare, så liten att Fedchefen sagt att det inte kommer någon ny finanskris under en livstid. Studerar vi de svenska bankernas skuldsättning är den lägre i dag än då. Däremot har övriga storbolag på börsen en högre skuldsättning, utan att vara skrämmande.

Men det är inte bara finanskriser som fäller börser. Aktiemarknaden brukar föregå konjunkturen. Sommaren 2007 levde den på lånad tid. Många förväntade sig slutet för supercykeln och de höga råvarupriserna och räknade med fallande BNP-tillväxt. IMF gjorde det. Det är en skillnad mot dagsläget.

Nu är konjunkturen och företagens vinster på väg uppåt från en låg nivå och företagen har gott om kapacitet att utan flaskhalsar lönsamt växa vidare.

En annan differens är dagens konstgjort låga räntor. Fixar marknaden och tillgångarna som gynnats av dem en normalisering utan att få spel? Å andra sidan förväntas räntorna klättra mindre och i långsammare takt än i tidigare uppgångar.
Aktiers värderingar var höga då och är snäppet värre nu. Men det är också den förväntade vinsttillväxten och så länge den är positiv brukar det räcka för att hålla aktieplacerarna på gott humör.

Ett sundhetstecken är att de normalt överoptimistiska analytikerna är mer neutralt inställda till aktier den här gången. Skillnaden mellan andelen köp- och säljråd är bara 14 procentenheter mot 32 procentenheter då.

Vissa händelser ska inte firas utan påminnas om. Börstoppen för tio år sedan och det dramatiska fallet är en sådan episod. Det erinrar oss om att aktier är en högriskplacering och att de som inte är beredda på möjligheten att förlora halva kapitalet gör bäst i att avstå.
Den visar också att de som har valt bra bolag och varit långsiktiga har fått bra betalt.
Bolagen som har bidragit mest till börsen är välskötta bolagen Atlas Copco, Investor, Assa Abloy och Hexagon men också de fyra storbankerna som efter statsstöd och nyemissioner har gjort det bäst i Europa.

Tyck till