ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

”Marknadens mardröm är en frexit”

  • FÖLJER UTVECKLINGEN I FRANKRIKE. Annika Winsth, Nordea, Henrik von Sydow, Carnegie, och Björn Fägersten, Utrikespolitiska institutet. Foto: Hampus Andersson

Läget har skruvats upp inför det mest hårdbevakade franska valåret på länge. Di:s expertpanel är överens om att en seger för Marine Le Pen skulle vara en mardröm för marknaden, men hittar också skäl till optimism om Europa och europeiska börser.

Kandidaterna för de traditionellt stora franska partierna är nästintill uträknade inför presidentvalet, och den slutliga kampen ser ut att stå mellan den liberala uppstickaren Emmanuel Macron och högerextrema Marine Le Pen som vill ta Frankrike ur eurosamarbetet.

Samtidigt är ingenting säkert efter politiska skrällar som brexit och valet av Donald Trump i USA. Med ett stort antal väljare som fortfarande tvekar, och med ökat stöd för vänsterrebellen Jean-Luc Mélenchon har marknaden reagerat med ökad nervositet.

Den 23 april hålls den första omgången i presidentvalet Eftersom inget av de fyra toppnamnen ser ut att få mer än 50 procent av rösterna lär det bli en andra runda den 7 maj. Därefter sker parlamentsval i två omgångar i juni.

Vad väntar ni er av presidentvalet?
”Det blir en andra omgång – det vågar jag lova. Det är troligt att Marine Le Pen går vidare till den. Det är ganska troligt att Emmanuel Macron också går vidare, och gör han det är det mycket troligt att han vinner”, säger Björn Fägersten (BF), chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet.

”Men det går inte att utesluta värre alternativ; att Le Pen ställs mot Melénchon. Det är inte särskilt stor skillnad i stödet för kandidaterna och fransmännen brukar inte ha problem med att proteströsta. Det obehagliga har krupit närmare”, säger Annika Winsth (AW), chefsekonom på Nordea.

”Möjligheten för Marine Le Pen att bli president beror på vem som ställs emot henne och dennes förmåga att mobilisera väljare. Macron är en exceptionell kandidat utan parti och hans framgångar i opinionen kan beskrivas som att de vilar på lös sand. Samtidigt är sannolikheten ungefär två på tre att presidenten blir någon annan än Le Pen”, säger Henrik von Sydow (HS), omvärldsstrateg på Carnegie.

Efter två omgångar presidentval väntar parlamentsval, vad ser ni framför er där?
BF: ”Kandidaterna står för olika sorters ovisshet. Vi vet vad Le Pen och Mélenchon vill och på det följer en rad osäkerhetsmoment – att dra Frankrike ur Nato eller euron skulle vara mycket disruptivt. Med Macron är det en annan typ av osäkerhet. Hans apparat är riggad för att säkra presidentposten men inte för parlamentsvalet och det är osäkert vad han kommer att kunna driva för typ av frågor.”

HS: ”Marknadens mardröm är frexit. Men en sådan är inte så lätt att få till som Le Pen vill få det att låta. För att ta beslut om att folkomrösta om euron behöver hon ha med sig både regering, nationalförsamling och senat. Och en omröstning kan sedan landa på två sätt. Risken att det faktiskt materialiseras en fransk exit ur euroområdet är rätt begränsad.”

AW: ”Från ett marknadsperspektiv skulle Macron ändå ge en suck av lättnad. Skulle det bli Le Pen vet alla att hon kommer försöka driva eurofrågan. Då flyttas fokus till nästa osäkerhetsmoment som är Italien. Riskerna där – med flera eurokritiska partier – kommer att eskalera om Frankrike väljer en euroskeptisk president.”

Vad kan nästa franska president egentligen åstadkomma?
BF: ”Presidentvalet ger den politiska riktningen, parlamentsvalet ger reformutrymmet.”

AW: ”Vårt huvudscenario är att det blir Macron och att han åtminstone kommer att försöka genomföra de reformer som vi vet behövs i Frankrike.”

HS: ”Investerares primära intresse är att det inte blir Le Pen. Tar vi oss förbi de fyra valhändelserna (två omgångar i president- och parlamentsvalet, Di:s anm.) finns det fortsatta skäl att tro på europeiska börser.”

”Ekonomin ser ut att förbättras och vi har fortfarande centralbanksstimulanser i Europa. Det var också en erfarenhet efter brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet – att det finns kapital vid sidlinjen som väntar på att placeras.”

Vad betyder valresultatet i Frankrike på EU-nivå?
BF: ”I Frankrikes fall är det osäkert vilken politik presidenten kan driva och det gör reformer mindre troliga. Frankrike har heller inga större möjligheter att påverka EU innan de har sett om sitt eget hus.”

HS: ”Utsikterna för stora strukturreformer är mycket små oavsett var du tittar i Europa. I den här fragmentiserade politiska miljön är det svårt att fatta beslut. Politiken blir reaktiv, händelsestyrd och fokuserar på krishantering.”

BF: Men ni som ekonomer – är det inte ganska goda förutsättningar för strukturreformer i dag med låga räntor, ett lågt oljepris en svag euro?

AW: ”Jag tror inte att de finansiella variablerna; oljepris, räntor och valuta, spelar så stor roll, men om det är någon gång som vi har chans att förbättra strukturen inom EU så är det ju om valen går åt rätt håll.”

”Om man ska vara optimistisk finns chansen att det franska valet resulterar i något bra.”

Är det skillnad mellan strömningarna inför brexit- eller USA-valet och dem i Europa nu?
BF: ”Makten är svårfångad i dag. Den finns på olika nivåer och innehas av olika aktörer – inte bara stater. För att göra något politiskt krävs samarbete, vilket de flesta etablerade partier är medvetna om. Populistiska partier bryter ut enskilda frågor och ger sken av att det ska vara lätt att bygga murar eller ta länder ur euron – men när det väl ska genomföras är det inte så.”

”Den stora frågan är om vi har passerat någon form av peak-populism – det holländska valet kan vara tecken på det. Populism är extremt svårt för etablerade politiker att hantera. Om den faller på eget grepp vore det en enkel väg ut.”

AW: ”I Frankrike är ju Melénchon ett motargument mot att vi skulle stå inför en vändning mot populismen. Hans förslag är ju helt orealistiska.”

HS: ”Det görs ofta jämförelser med 2016, med brexit och Trump. Det finns skillnader. Den första är signaler om starkare tillväxt i Europa, den andra är att migrationsflödena ser ut att vara någorlunda under kontroll, den tredje är att brexit håller på att materialiseras och att vi nu börjar se kostnaderna vid ett utträde. Det bör motverka populister något.”

AW: ”Det skulle vara önskvärt om det är så att vi har passerat peak-populism. Men som marknadsaktör vore det ett riskfyllt önsketänkande – det går inte att helt lägga det här åt sidan.”

Märker ni av att företagen ser att de politiska riskerna har ökat?
BF: ”På Utrikespolitiska Institutet möter vi helt klart ett större intresse från näringslivet för omvärlds- och geopolitiska frågor jämfört med för några år sedan.”

AW: ”Efter valet av Trump blev det så direkt. Skulle företag flytta produktion till eller från USA?”

HS: ”Brexitprocessen är informativ på flera sätt. Det ser ut som att större, multinationella företag har relativt bra beredskap för olika scenarier och förbereder sig för möjliga konsekvenser. Små och medelstora företag väntar och ser vad som händer.”

AW: ”Det vi ser är att fler vill korta sina avtal och fler vill ha flexibilitet. Man vill hålla alla dörrar öppna eftersom man inte vet vad som händer i morgon. Det är ju en form av ökad risk som är svår att beräkna. Det riskerar att ge en period med en våt filt över ekonomin.”

Osäkerheten ökade även inför brexitomröstningen och USA-valet, men trots överraskande utfall reagerade marknaden lugnt därefter. Överdriver vi de väntade effekterna av den ökade politiska osäkerheten?

BF: ”Den politiska världen fortsätter överraska oss – ändå fortsätter vi att räkna med det mest rimliga framöver. Ja, på ett sätt verkar det finnas en viss ovillighet att ta in det.”

AW: ”Det går aldrig att utesluta händelser som brexit, en Trumpvinst eller att Marine Le Pen går hela vägen. Men det går heller inte att som stor pensionsförvaltare ta bet på det. Det går inte att gå ’all in’ på en katastrof.”

HS: ”Samtidigt tenderar världsekonomin att växa. Företag och marknader brukar klara att hantera och absorbera politiska risker. Det kommer att ske till ett pris, men det finns alltid tillväxt- och affärsmöjligheter framåt.”

Tyck till