ANNONS:
Till Di.se
Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Magdalena Andersson: "Jag kan inte recensera Skatteverket"

  • Vittnesmålen är många om att myndigheten tillämpar en hård praxis när man ska bedöma vad som är ”grov oaktsamhet”, men finansminister Magdalena Andersson biter tillbaka.

Reglerna för att skydda statens fordringar på företag kostar i form av personliga tragedier och onödiga konkurser. 
”Det är en drakonisk lagstiftning”, säger en näringslivsröst. 
Men Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson och finansminister Magdalena Andersson biter tillbaka. 

Varje år startar Skatteverket cirka 2.000 ärenden om skatterättsligt företrädaransvar. En knapp fjärdedel går till domstol och Skatteverket får rätt i majoriteten av rättsfallen som sysselsätter ett 50-tal anställda på Skatteverket. Totalt har de senaste åren privatpersoner utdömts betala mellan 300 och 400 miljoner kronor om året (se grafik). 

Vittnesmålen är många om att myndigheten tillämpar en hård praxis när man ska bedöma vad som är ”grov oaktsamhet” vilket är nyckelordet för att kunna kräva tillbaka pengarna. Johan Ottosson (se artikel till höger) är långt ifrån ensam. 

”Det är en drakonisk lagstiftning som har rullat i väg och har börjat tillämpas på ett sätt som inte ens lagstiftaren såg framför sig”, säger Recipharmgrundaren Lars Backsell. 

”Det är många människor som har försökt att göra rätt och som har tvingas i personlig konkurs och från hus och hem”, säger Carl Göransson, vd för stiftelsen Rättvis Skatteprocess som finansierar skattejuridisk hjälp för småföretagare som kommit i kläm. 

En genomgång som Svenskt Näringsliv har gjort av de 20 senaste avgörandena i kammarrätterna, som Di har tagit del av, visar att ”grovt oaktsamt” många gånger är synonymt med att vara försenad med skatten. 

Är det ”grovt oaktsamt” att vara sen med en skatteskuld?
”Om man enbart är något sen med en skatteskuld och det inte finns några andra försvårande omständigheter, går vi normalt inte till domstol”, säger Skatteverkets avgående generaldirektör Ingemar Hansson. 

För snart två år sedan gav riksdagen i ett tillkännagivande regeringen uppdraget att tillsätta en utredning för att se över om lagen tillämpas för hårt. Bakom tillkännagivandet stod alliansen med stöd av SD. I höstas kom entreprenörskapsutredningen till samma slutsats. Advokatsamfundet, Svenskt Näringsliv, Bankföreningen, Svenska Riskkapitalföreningen SVCA och Inkubatorsföreningen SISP är några av de remissinstanser som ställer sig bakom kravet. Men hittills har ingenting har hänt. 

”Självklart kommer vi att följa riksdagens tillkännagivande”, säger finansminister Magdalena Andersson nu till Di men utan att kunna säga när en utredning kommer att starta. 

Kritiken för en hård tillämpning riktar sig inte minst mot Skatteverket, men den vill Magdalena Andersson inte kommentera. 

”Jag kan inte recensera Skatteverket på det sättet, då hamnar jag i konstitutionsutskottet för ministerstyre”, säger hon. 

Pontus Braunerhjelm, som ledde entreprenörskapsutredningen, pekar på att det nyligen föreslagna stramare 3:12-regelverket gör situationen mer skev än tidigare.  

”Företrädaransvaret tillsammans med ett nytt stramare 3:12-regelverk balanserar inte risk och förväntad avkastning på ett bra sätt”, säger han.

Roger Persson Österman, som är professor vid juridiska institutionen på Stockholms Universitet, föreslår ett straffrättsligt ansvar för de grövsta överträdelserna i kombination med ett allmänt skadeståndsansvar för skatter. 

”Det system vi har i dag silar mygg och sväljer kameler. Det drabbar människor som inte försökt göra fel”, fortsätter han. 

Inte heller ur ett statsfinansiellt perspektiv går dagens system att försvara, anser Pontus Braunerhjelm.  

”Det är bättre att låta människor komma tillbaka än att låta dem hamna i en i livslång skuldfälla och kanske i den svarta sektorn i stället”, säger han. 

Men Ingemar Hansson pekar på reglernas avskräckande effekt. 

”Syftet är inte att få in pengar utan att det inte ska vara fritt fram att lura staten”, säger han. 

Finansminister Magdalena Andersson stämmer in.  

”Innan man hade företrädaransvar såg man att en del företag drevs på ett sätt som inte var seriöst. Det är naturligtvis inte heller bra för näringslivet och det är viktigt att man hittar en bra balans”, säger hon. 

I fjol gick drygt 6.000 företag i konkurs. Det finns ”välgrundad anledning” att anta att de skulle ha varit färre om regelverket hade varit ett annat, enligt Roger Persson Österman. 

”Om du sätter bolaget i konkurs den dag du ska betala skatter slipper du det här ansvaret." 

Skatteexperten Krister Andersson, tidigare på Svenskt Näringsliv, håller med. 

”I USA finns Chapter 11 som gör att man har tid att reda ut sina bekymmer men i Sverige får man sälja huset och flytta”, säger Krister Andersson. 

”Det är förfärliga regler. Det är ett jättestort hinder för företagande”, säger han vidare. ​

Tyck till