ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Låt solen betala elräkningen

  • HEMBESÖK. Johan Öhnell, styrelseordförande för Solkompaniet och projektledaren Christian Åkerström gör ett hembesök i Di Lördags reporters 160 kvadratmeter stora tvåplansvilla. Här ska de berätta vad som krävs för att montera en solelanläggning och vilka eventuella hinder som finns. Foto: Amanda Lindgren

  • MODULER. En solcellsmodul är normalt 1 meter gånger 1,60 meter och kan monteras liggande eller stående, ju fler som får plats desto bättre. Foto: Amanda Lindgren

  • TOTALKOLL. Den egna energiproduktionen går att följa i realtid. Informationen kan även skickas till en app i mobilen för den som vill kunna skryta vid fikabordet på jobbet Foto: Amanda Lindgren

  • GRADSKILLNAD. Tak med 45 graders lutning är när nog optimalt. Lutningen är dock inte avgörande. Även på platta tak kan paneler monteras. Foto: Amanda Lindgren

Att installera solceller på taket har hittills bara lockat en promille av Sveriges villaägare. Men nu börjar marknaden vakna.
Di Lördag undersöker hur det går till att bli självförsörjande på el.

 

Solkraft är det nya modeordet bland teknikexperter. Deras mantra är att ett dygns solinstrålning till jorden motsvarar hela planetens energiförbrukning på ett år.

Potentialen är onekligen stor. Ändå är det relativt få hustak i Sverige som försetts med solceller – hittills bara 10.000 av totalt två miljoner villor.

Men enbart förra året tillkom 3 000 villor vilket ger en fingervisning om att intresset ökar. I fjol noterades samtidigt för första gången solens bidrag till den svenska elproduktionen, om än med blygsamma 0,1 TWh. Totalt producerades 158 TWh el i Sverige 2015, enligt en rapport från branschorganisationen Energiföretagen.

”Vi är fortfarande väldigt mycket i början av utvecklingen av solel. Som jämförelse har det köpts 1 miljon nya värmepumpar under de senaste 10–15 åren”, säger Johan Öhnell, styrelseordförande för Solkompaniet och flitig debattör för solel.

Tillsammans med projektledaren Christian Åkerström gör han hembesök i Di Lördags reporters 160 kvadratmeter stora tvåplansvilla (samt källare) i Stockholm.

Vi vill veta vad som krävs för att montera en solelanläggning och vilka eventuella hinder som finns.

Hur viktig är takets lutning?
”Lutningen spelar inte så stor roll, så länge det är över 10–15 grader är det okej. Fördelen med flacka tak är att det är enklare att installera solpanelerna. Är det stor lutning tar det några timmar extra”, säger Christian Åkerström.

I vårt fall är lutningen något mer än vad husets ritning visar, 45 grader.

Fastighetens placering där halva taket vetter mot syd/sydöst visar sig vara optimal.

”Du har ett väldigt bra tak, solinstrålningsmässigt. Det skulle förmodligen göra många avundsjuka på de solcellsforum på nätet där man diskuterar sådana saker”, säger Johan Öhnell.

Det solcellsteknikerna först tittar efter är om den aktuella takdelen har takfönster, fastmonterade takstegar, ventilationsrör eller snörasskydd som påverkar hur stor yta som kan utnyttjas för solcellsmoduler. Tv-antenner, paraboldiskar och skorstenens placering kan också påverka om de skuggar anläggningen.

Större problem brukar i allmänhet vara träd. Den skyhöga gran som står i ena hörnet av tomten har jag lekmannamässigt bedömt som ett stort problem. Men den visar sig ha marginell inverkan eftersom den står tillräckligt långt österut. Skuggan är inget hinder.

Ett betydligt större problem står på grannens tomt när Christian Åkerström inspekterar utsikten från takluckan.

”Tallen där är ett dilemma eftersom den står i syd, nära ditt hus och har en topp som sträcker sig över takstolarna.”

Om det faller en skugga på en enda solcellsmodul påverkas hela systemet eftersom solcellsmodulerna är seriekopplade. Men det finns motmedel, en så kallad optimerare, som gör att den modul som skuggas tillfälligt kopplas ur.

”En optimerare, beroende på vilken man väljer, kräver ytterligare 5.000 till 10.000 kronor i investering, men den ger samtidigt ett mer högpresterande system.”

En solcellsmodul är normalt 1 meter gånger 1,60 meter och kan monteras liggande eller stående, ju fler som får plats desto bättre. Men modulerna är också den enskilt största kostnaden i en solelanläggning.

”Priset på moduler har sjunkit de senaste åren i takt med att marknaden har växt, men den prispressen har planat ut nu.”

Snörasskyddet på vårt hus gör att den fria takytan är drygt 38 kvadratmeter, vilket räcker för två rader solcellsmoduler och en samlad solcellsyta på 26 kvadratmeter.

Utöver solcellerna på taket krävs en växelriktare, en låda stor som ett proppskåp, som omvandlar likström till växelström.

”Allra helst ska den monteras så nära solcellssystemet som möjligt, till exempel på vinden, men den går också att sätta upp nära husets elcentral. Den kan också monteras utomhus, så länge det görs på norrsidan av huset, inte i söderläge eftersom den avger lite värme.”

Installationen av en anläggning tar normalt en dag. Modulerna fästs i takstolarna. På tegeltak, som är vanligast, lyfter man upp takpannorna, monterar fästena och lägger tillbaka pannorna. Om ett takbyte planeras är det alltså bäst att göra det innan solceller installeras.

En solcellsanläggning har en beräknad livslängd på 30 år.

”Ingen service krävs eftersom det inte finns några rörliga delar. Det som behöver bytas under livslängden är växelriktaren, grovt räknat 10 procent av den totala installationskostnaden för systemet”, säger Johan Öhnell.

Hur snabbt en solelinvestering kan räknas hem beror förstås på elpriset. En enkel kalkyl i vårt fall, med minskade elkostnader på 3.000–4.000 kronor per år, skulle ge 3–4 procent i avkastning på investerat kapital (100.000 kronor).

”Ingen vet hur elpriset kommer att utvecklas. Elpriset på elbörsen låg på 20 öre i fjol. År 2010 var det 54 öre. Det finns prognoser som säger att priset kommer vara 20 öre per kilowattimme 2020 medan andra spår att det kommer att vara 50 öre”, säger Johan Öhnell.

Han har dock själv inte solpaneler på taket på sin villa i Södertälje.

”Jag ska installera till våren, det har bara inte blivit av ännu. För min del har haken varit att man varit tvungen att söka bygglov. Det skiljer sig från kommun till kommun om bygglov krävs.”

Hur många villor i Sverige har solceller på taket 2020?
”Om vi passerar 100.000 villor på fyra år vore det fantastiskt. Mer realistiskt är nog 50 000. Men år 2030 tror jag att de 500.000 villor som har bra tak, sett till solinstrålningen, kommer att ha solceller.”

En solelanläggning kan förse villan med hushållsel. Den räcker dock inte till uppvärmning. Fördelen är att eventuellt överskott kan användas av andra.

”Sverige har stort behov av el dagtid och som villaägare kan man hjälpa till att bidra med energi”, säger Johan Öhnell.

Reglerna för försäljning av överskottsel har på senare år blivit enklare. Ett stort antal elbolag köper numera överskottselen och en skattereduktion på 60 öre per kilowatt infördes förra året.

Även om privatpersoner är tveksamma har solel blivit allt vanligare i kommersiella sammanhang. För en månad sedan invigdes till exempel Sveriges största solelpark i Varberg, som producerar el till 1.500 lägenheter.

I stor skala är Ikea en föregångare med närmare 700.000 solpaneler installerade på sina byggnader, som genererade 109 GWh i fjol. Ytterligare 800.000 solpaneler är på väg att installeras på Ikeas fastigheter runt om i världen.

I somras infördes, trots massiv kritik, en skatt på solel, vilket över en natt gjorde stora solcellsanläggningar olönsamma. Koncerner som Axfood och matgrossisten Martin & Servera var några som drabbades.

”Det är en ren idiotskatt. Om man producerar solel på sin egen fastighet och gör av med den på den egna byggnaden, varför ska man betala skatt för det”, dundrade Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood i en intervju i SVT.

Regeringen hävdade att skatten är ett krav för att följa EU-regler om konkurrens och statsstöd, något som dock tillbakavisades av EU-kommissionens representanter i Sverige.

Skattepliktsgränsen går vid en effekt på 255 kilowatt, vilket gör att normalstora villaanläggningar inte berörs, oavsett om all el förbrukas eller säljs på elnätet. Den anläggning som skulle kunna vara aktuell i vårt exempel skulle få en så kallad installerad effekt på 4,56 kilowatt och i bästa fall kunna producera 5 000 kWh om året, vid skuggfria förhållanden.

Det finns bidrag att söka för installation av solel, men det tar i dagsläget två år att få de pengarna, enligt Johan Öhnell. De flesta väljer i stället att använda rot-avdraget. På en normal villainstallation kan det handla om en rabatt på cirka 10 000 kronor.

Hittills har det varit trögt för solel på privatmarknaden, sannolikt på grund av att den förknippats med byråkrati och relativt krångliga regler.

En stor tröskel försvinner från och med januari nästa år: momsregler. I dag måste man registrera sig för moms för den el som levereras till elnätet.

Nästa steg är att skattereduktionen för den el som villan producerar ska synas direkt på elräkningen, vilket utreds av Finansdepartementet. I dag görs avdraget i deklarationen ett år efteråt.

De flesta nya solelsanläggningar har en inbyggd så kallad logger som visar hur mycket el som produceras. Datan skickas via wifi till en mobilapp.

”Det är väldigt uppskattat. Vi har upptäckt att folk vill kunna sitta vid fikabordet på jobbet och visa hur mycket el de producerar hemma i just det ögonblicket”, säger Christian Åkerström.

Tyck till