Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Larmet: Tiotusentals jobb på väg bort

  • BEKYMRAD. Karin Johansson, vd för Svensk Handel. Foto: Björn Mattisson

Nästan 42.000 svenska butiksjobb riskerar att försvinna inom mindre än tio år. Den dystra profetian kommer från Svensk Handel, som också varnar för lägre lönsamhet och färre aktörer.

”Tre handelsföretag om dagen går i konkurs”, säger vd:n Karin Johansson. 

En iskall förändringsvind blåser allt hårdare över den svenska shoppingnäringen när förändrade kundbeteenden ritar om spelplanen fortare än många handlare hinner ställa om sig.

Digitaliseringen gör att vi köper telefoner, böcker och skor på ett annat sätt, och från andra aktörer, än tidigare.

I dag omsätter e-handeln cirka 60 miljarder kronor, enligt Svensk Handel, cirka 8 procent av detaljhandelns totala försäljning.

Den siffran väntas växa till någonstans mellan 20 och 30 procent redan 2025, alltså inom mindre än tio år.

Varje anställd inom e-handel står för mer försäljning än inom fysisk handel – det krävs färre lagerarbetare än butikssäljare för att få ut ett parti jeans. I dag har sällanköpsvaruhandeln nästan 178.000 anställda.

I en prognos som Svensk Handel presenterar på fredagen målas två scenarion upp, det ena dystrare än det andra. I ”bästa” fall försvinner 21.800 butiksjobb, i värsta fall så många som 41.800.

”Vi går mot en arbetsmarknad där det är väldigt tufft”, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel.

Ett problem är att e-handelspengarna inte stannar i Sverige i samma omfattning som vid butiksköp.

Prisjämförelsesajter lockar köparna till lågkostnadsländer som Kina. Andelen köp från utländska e-handelsaktörer väntas öka stadigt, och svenska handlare sitter som i ett skruvstäd.

”Du behöver jobba med effektivisering och tjänsteutbud runt dina produkter. Men det är tre handelsföretag om dagen som går i konkurs nu”, säger Karin Johansson.

Som Di tidigare har skrivit spår Svensk Handel att en stor del av dagens mindre handlare försvinner.

Det är de stora kedjorna som överlever. De kan pressa marginalerna genom större volymer, de har också tillgång till investeringskapital för att ställa om distributionssystem till e-handelns krav på snabba leveranser.

Kan svenska företag expandera utomlands?
”Jag tror absolut vi har förutsättningar att ta marknadsandelar. Vi har stora, tunga svenska handelsföretag som inte dominerar på e-handel ännu, men i allra högsta grad har förmåga och kapacitet att ta för sig. Då tänker jag i första hand på H&M och Ikea.”

Just nu är de stora handlarnas lönsamhet relativt god. Men privatkonsumtionen eldas på av en stark konjunktur. Frågan är vad som händer när den viker.

”Vi kommer att se en större förändring av handel de kommande 5–10 åren än vi har sett de senaste 50”, säger Karin Johansson.

Många ungdomar har fått sitt första jobb i butik, utan krav på formell kompetens.

”Vi kräver inte akademisk utbildning på många av tjänsterna, men jobbet i butiken kommer bara att bli mer och mer komplext. I dag är det närmast omöjligt att ha en butiksanställd som inte är språkkunnig.”

Om de anställda har anledning att vara nervösa finns det många konsumenter som gnuggar händerna. Hemelektronikbranschen var, tillsammans med bokhandeln, en av de första som digitaliserades. Priskriget som har setts där syns nu inom exempelvis klädbranschen på nätet.

Och ännu har en av de största handelsnäringarna i Sverige långt kvar till full digital penetration.

”I England är e-handeln med matvaror oerhört mycket större än i Sverige, och det har också inneburit ett mycket tuffare priskrig på matsidan”, säger Karin Johansson.

Tyck till