ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Johan Rockström: Trump skapar en kapitalbomb

  • Klimatforskaren och Di-krönikören Johan Rockström.

Håller Donald Trump på att skapa den perfekta stormen? Mitt i den ytliga bataljen mellan hans lögner och omvärldens fakta, rör sig två oroväckande strömningar, likt ormen Basilisk i Hogwarts källare, i bestämt och oundvikligt mak mot undergången.

Med sitt förakt för kunskap vill Donald Trump släppa lös den liberala kapitalismens värsta avarter genom att avreglera finanssektorn. Och sedan göra sig av med en rad miljöregleringar. Dessa två hot mot balansen i finans- och naturkapital riskerar att skapa en kapitalbomb med återverkningar på hela världen.

På finanssidan har han varit svävande. Men i Vita huset har han omgett sig med Goldman Sachs-chefer vilket väcker djup oro. Under valkampanjen var budskapet att vägen till jobb och tillväxt är att kapa finansregleringar med 75 procent ”eller kanske mer”. Han lovade till och med att dra tillbaka finanslagen ”Dodd-Frank” som kongressen tog efter finanskrisen för att begränsa Wall Streets mest riskfyllda investeringar.

Släpp finansvalparna loss, det är dags för vårflod, verkar vara Donald Trumps mantra. Det tragiska är att han kan lyckas. På kort sikt. Han har en majoritet i kongressen och omger sig med forna valpar som konfigurerats i kortsiktigt vinsttänk.

Tänk om vi får en återgång till ”pre-2008” som släpper lös finansiella muskler och frigör en boom i ohållbart byggande och ohämmad konsumtion. Ja, då är vi tillbaka i den isländska sagan som inte blir mardröm förrän efter årtionden. Vi är visserligen på Titanic, men får åtminstone åka första klass.

På miljösidan är Donald Trump en dinosaurie från forntiden, med en retorik från industriella revolutionens värsta cowboytider när vi löste problemet med smog från koleldning genom att höja skorstenarna, så att grannarna fick ta skiten i stället. Han tror på allvar att vägen till välfärd är att ta bort alla restriktioner mot att exploatera och förstöra vatten, luft, mark, biologisk mångfald och klimat.

50 år av miljöregleringar visar att de tjänar oss väl. Ekonomin mår bättre, företag blir mer effektiva, och livskvaliteten höjs. Att tillsätta klimatförnekaren och regleringsdödaren Scott Pruitt till chef för den amerikanska miljömyndigheten EPA är som att gå tillbaka till 1950-talet. Långt innan Rachel Carsons bok ”Tyst vår” (1962) fick USA att inse att en god miljö är bra för välfärden.

Och, jag vill bara betona att det inte är jag, miljövetaren, som talar. Det är faktiskt världens mest framstående ekonomer.

I Davos för några veckor sedan satt jag i samtal med Nobelpristagaren Joseph Stiglitz, tidigare Harvardpresidenten Larry Summers och toppekonomen Kenneth Rogoff om hur ekonomin ska hantera växande globala miljörisker. De var eniga. Marknadsekonomin behöver regleringar. Skatter, lagar, förordningar, som sätter gränser för marknadens tryck på planeten, gagnar ekonomin och oss alla.

Tillsammans utgör Donald Trumps hot om avregleringar att det kan bli fritt fram att skapa virtuella pengar och förstöra planeten, ett recept på en katastrofernas cocktail som riskerar att explodera rakt i våra ansikten. Dessutom med långtgående konsekvenser.

Redan 2005 varnade Millennium Ecosystem Assessment, FN:s första globala utvärdering av ekosystemens hälsotillstånd på planeten, att ökad destabilisering av länders ekonomier, utarmning av ekosystem och klimatförändringar kan leda till en värld där länder bygger murar. En ”Fortress World” där alla grannar utgör hot, där tillit slagit i botten, där det gäller att stänga ute behövande.

Donald Trump kanske är på väg att ta oss i denna riktning. Kombinationen av att släppa tyglarna på finans och miljö är ett steg. Muren mot Mexiko en möjlig prototyp.

Jag säger inte att detta håller på att ske. Men jag tycker att vi ska ha ögonen öppna så att vi kan agera resolut. Lösningen för att stoppa denna bedrövelse är ganska enkel. Det gäller bara att följa Michelle Obamas devis: ”When they go low, we go high”. Sverige har ett större ansvar än på mycket länge.

Tyck till