ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Hernando de Soto: Därför kommer inte utvecklingsländerna ikapp

Hernando de Soto ler vänligt men talar allvarligt när han förklarar kapitalismens mysterium – varför den lyckas i utvecklade ekonomier men haltar i fattigare länder.
För Di berättar den världskände ekonomen om hur Bill Clinton och Vladimir Putin har lyssnat till hans råd och varför han själv lyssnar till hundskall.

Själv är Hernando de Soto övertygad om att huvudskälet till klyftan mellan rika och fattiga länder är att utvecklingsländerna brister i skyddet av äganderätten. För den slutsatsen och för det praktiska arbete som hans tankesmedja har gjort för att visa på betydelsen av institutioner, äganderätt och entreprenörskap fick han nyligen ta emot pris av finansminister Magdalena Andersson.

Di mötte honom i samband med Sverigebesöket.

Du beskriver "två civilisationer" i världen, kan du förklara?
”Den ena är västvärlden med cirka 2 miljarder människor. Deras ekonomiska kontrakt är väl registrerade och etablerade, där äganderätt är ett viktigt exempel. I den här delen av världen behöver ingen känna varandra för att göra affärer.”

”I den andra delen finns cirka 5 miljarder människor. Där är kontrakt inte registrerade eller skyddade i lag. De kan kontrolleras av stammar eller stora bolag och det har konsekvenser. Till exempel vill ingen låna ut till någon vars egendom inte är registrerad, ingen vill köpa något utan ett lagligt ägandebevis och hur jagar man brottslingar utan registrerad adress?”

”Äganderätt handlar inte om ett kontrakt mellan dig och en byggnad eller en bit land, utan om ett kontrakt mellan dig och mig om vem som kontrollerar vad."

"Om inte samhället håller ordning på detta finns risken att andra – det kan vara IS, Al Qaeda eller Farc – erbjuder sig att skydda människornas egendom från att stjälas eller dras in till staten. Och den som erbjuder det skyddet får en mycket viktig roll.”

Ledare från Vladimir Putin till Bill Clinton har lyssnat till dina råd. Vad gör ditt budskap så attraktivt?
"Skillnaden mellan mig och andra utvecklingsekonomer är att jag ser skyddet för äganderätten som fundamentalt. En väl definierad privat äganderätt ger alla samma förutsättningar att lyckas."

"Problemet för mig är att de som talar om jämlikhet sällan gillar ordet ägande. Äganderätt låter som högerpolitik, som Ronald Reagan eller Margaret Thatcher. I utvecklingsländerna bryr de sig inte lika mycket om vokabulär, de angriper problemet direkt. Men i de utvecklade ekonomierna – den mest inflytelserika delen av världen – har höger/vänsterretoriken varit ett problem.”

Nobelpristagare som Milton Friedman har lovordat ditt arbete, men du får också kritik av akademiker som anser att det behövs mer än skyddad äganderätt för att en ekonomi ska utvecklas. Hur svarar du?
"På ett sätt har de helt rätt. Visst behöver många utvecklingsländer också se över rättssystem, företagslagstiftning och finansmarknadsreglering. Men frågan är var du börjar. Först när det finns en överenskommelse om vem som äger vad och är skyldig vad går det att fortsätta med de andra sakerna.”

”En annan Nobelpristagare, Ronald Coase, blev tillfrågad om vart den ekonomiska forskningen var på väg. Då svarade han: fråga peruanerna. Han menade att det hade gått så långt att en ekonom som blev ombedd att undersöka en häst gick in i sitt rum och funderade på hur det kunde kännas att vara en häst. Men vi, sa han, gick direkt till hästen.”

”Det började i Peru, där vi lyckades stoppa det inbördeskrig som drevs av den kommunistiska gerillan Sendero Luminoso. Stödet för dem försvann när bönderna fick sina rättigheter fastställda, som äganderätten till den jord de hade brukat sedan länge.”

Grunden till Hernando de Sotos tankesmedja Institute of Liberty and Democracy, ILD, lades på 1980-talet när han och en grupp peruanska affärsmän ville undersöka hindren för företagande och storleken på landets informella sektor. I dag arbetar ILD på uppdrag av regeringar i utvecklingsländer över hela världen med att etablera privata äganderätter och reformera villkoren för företagande.

När ILD går in för att hjälpa ett land, hur brukar det gå till?
”Vi kan lägga ett år på att försöka kartlägga ett lands informella ekonomi bara för att se statschefen som anlitade oss förlora ett val eller till och med dödad – det har hänt. Och utan politiskt stöd kan vi inte fortsätta.”

”Anledningen till att jag ändå är optimistisk, till att jag tror att jag kan lämna efter mig mer än bara de böcker jag har skrivit, är den nya tekniken. Tidigare kunde vi samla 2.000 personer och dokumentera deras äganderätter vid ett möte. Med Facebook kan vi nå 2 miljoner. Med blockchain-teknik kan vi registrera tusentals direkt. Det kan förkorta tidsramen för vårt arbete dramatiskt.”

Du använder ofta slagkraftiga formuleringar, till exempel "replace rifles with titles" (byt gevär mot ägandebevis) eller "stäng era böcker och öppna era ögon" som en passning till akademikerna inom utvecklingsekonomi. Hur viktig är kommunikationen i ditt arbete?

”Kommunikation är mycket viktigt. Ordet ägande förklarar inte vad jag pratar om, det är bara det närmaste ordet som finns. Det tar tid att få betydelsen förstådd. Metaforer är viktiga eftersom de hjälper dig att nå fram till dess att lyssnaren är mogen att höra detaljerna.”

Jag har hört två historier om dig som båda är relaterade till hundar, kan du berätta?
"Jag var i Indonesien då vi bjöds in av president Mohamed Suharto och hans kabinett. De ville veta mer om kartläggning av äganderätter. Jag kunde förstås förklara vårt system i detalj, men trodde inte att de skulle förstå.”

”I stället berättade jag om en promenad jag nyss hade tagit på Bali. Jag fick höra att jag gick över gemensamt ägd mark men varje 300 meter skällde en ny hund. Så jag sa till presidenten och hans kabinett att det verkade som de hade mycket tydligt definierade äganderätter. De behöver bara fråga hundarna. Alla förstod metaforen.”

”Mina egna hundar hette Marx och Engels*, vilket var en annan metafor. Jag kallade dem så eftersom de var tyska, håriga och inte hyste någon respekt över huvud taget för privat egendom.”

Du arbetade tidigare på handelsorganisationen GATT – föregångaren till Världshandelsorganisationen, WTO. Hur ser du på det ökade motståndet mot frihandel som präglar politiken åtminstone i västvärlden just nu?
”Det finns några historiska tillfällen då världens länder bestämt sig för att försöka komma överens på global basis. Ett sådant var efter andra världskriget då en ny global världsordning växte fram. Ett annat var efter Sovjetunionen kollaps 1989. Nu närmar vi oss ytterligare en punkt där det tycks som särskilt västvärldens länder behöver ett nytt samhällskontrakt. Brexit är ett exempel på det.”

”Samtidigt står Europa, USA och Japan bara för en liten del av världen. Vad jag försöker förklara är att för 90 procent av jordens befolkning handlar behovet av ett nytt samhällskontrakt om att få till stånd ett skydd för äganderätten."

Du har skrivit att ett förbättrat skydd för äganderätten kan hjälpa till att stävja terrorism i utvecklingsländer, går det att applicera de tankarna även på västvärlden i dag?
”En nyckelidé här, tyvärr från Marx, är utanförskap. Utanförskap är vad som får människor att vända sig emot ett system. Det kan handla om palestinierna, om peruanska medborgare som flyttar från Anderna till städerna eller om de senaste invandrarna i Europa. Om de upplever ett för stort utanförskap betyder det problem.”

”Allt som krävs är att 1–2 procent av befolkningen bestämmer sig för att bryta upp ett land, vilket är vad gerillaorganisationen Sendero Luminoso gjorde i Peru.”

”Men där Marx gick fel var att inte betona lagstiftningens roll för att förbättra människors liv. Privilegier förmedlas genom lagstiftning och genom rätten till egendom. Och ytterligare en skillnad mellan mig och Marx är att jag också frågar mig om de fattiga och outbildade kan vara mer än bara arbetskraft – kan de även vara entreprenörer?”

I Sverige växer den informella ekonomin i segregerade områden, hur mycket av ett problem kan den informella ekonomin bli i redan avancerade ekonomier?
"I västvärlden har vi utvecklat en struktur där vi kan välja ett yrke och söka anställning, vi kan bli allt ifrån journalister till forskare. Men innan ett samhälle når den punkten drivs ekonomin framåt av att människor ser till att hitta ett sätt att försörja sig genom att göra affärer, sälja mat i ett gatukök eller köra en taxi.”

”Det finns eliter över hela världen som ser ned på dessa människor. Tanken att någon kan öppna en butik och leva av den ses som mindre värdefullt och den attityden främjar utanförskap. Det kommer att ta generationer innan de grupper som saknar utbildning verkligen blir riktigt utbildade. Men redan i dag kan de bli entreprenörer med egen verksamhet.”

”Problemet – åtminstone i mitt eget land – är att den politiska högerfalangen har rätt när det gäller betydelsen av entreprenörskap men de bryr sig inte om att jämna ut klyftor. Vänstern, å andra sidan, bryr sig om klyftor mellan rika och fattiga, men inte om entreprenörskap. Men du behöver båda. Entreprenörskap behövs och jämlikhet behövs.”

*Karl Marx, sociolog och nationalekonom, och Friedrich Engels, sociolog och politisk tänkare, lade grunden till marxismen.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/12887JxoFmHd/

Tyck till