ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Henrik Mitelman: Europas nya problembarn

  • Foto: Colourbox

DUBROVNIK. Kroatien är den senaste EU-medlemmen. Landet lockar miljontals turister, men ekonomin går sämre.
Frågan är om Kroatien blir ett nytt Grekland.

Kroatien är ett av Europas vackraste länder. På få ställen i världen blir man trevligare bemött. De ljumma vindarna, det kristallklara vattnet, maten, vinet, öarna – vilket land!
Ekonomiskt går det betydligt sämre.

Kroatien är EU:s senaste medlemsland, välkomnad år 2013 efter att ha varit ett kandidatland i ett decennium.

BNP per person är mindre än hälften av den svenska och en vanlig lön ligger närmare en tredjedel av våra. Ändå är konsumentpriserna höga i de större städerna och på de mer turistfyllda platserna.

Ofta är priserna högre än i Sverige. Hur är det möjligt? En delförklaring är så klart den svenska Riksbankens devalveringspolitik som sänkt kronan mot Kroatiens kuna med 10 procent under de senaste åren, men det förklarar inte allt.

Enligt den officiella statistiken är inflationen 0,7 procent och priserna har i princip inte ökat alls under de senaste åren.

Turisterna är uppenbarligen villiga att betala de höga priserna, men många Di-läsare kommer säkert ihåg anekdoterna före Greklands akuta kris då en kaffe i Aten kostade mer än i Frankfurt. Är Kroatien ett nytt Grekland?

Det enkla svaret är nej eftersom Kroatien, till skillnad från Grekland, än så länge står utanför eurosamarbetet. Med en egen valuta fungerar valutamarknaden som en tryckutjämnare.

Går det åt helsike faller valutan och till slut blir landet attraktivt igen och då kommer köpstarka utlänningar och shoppar loss. Det var på det viset Grekland överlevde i alla år, innan landet gick med i EMU och lät andra länder betala för excesserna.

Därför kommer Kroatien knappast att vålla samma problem som Grekland har gjort, åtminstone inte så länge som landet står utanför EMU.

Problemet för EMU och för Kroatien är att landet egentligen är förpliktigat att införa euron. Tanken var att Kroatien nu formellt skulle gå med i den europeiska växelkursmekanismen, ERM. Det är ett finare ord för att under ett par år uppfylla kriterierna med låg inflation och begränsade underskott, för att sedan införa euron. Men europeiska politiker har tvekat och detta med rätta.

Dels har de haft fullt upp med den egna eurokrisen, dels har sannolikt insikten nått Bryssel att Kroatien är för riskabelt, att det räcker med ett grekiskt drama i taget.

Problemet är bara att EMU knappast kan ducka i all evighet. Förr eller senare ska Kroatien gå med i euron och då har vi fått ännu ett bekymmer eftersom ett land som lever på turism knappast kan antas ha samma produktivitetsutveckling som ett högpresterande Tyskland. Parallellerna till Grekland är slående.

I väntan på besked från EU har Kroatiens centralbank valt att som mål hålla valutan stabil mot euron, vilket den lyckas med. I en nästan räntebefriad värld är det inte svårt att göra sig attraktiv genom att erbjuda ett par procent avkastning på kapitalet.

Turismen står, enligt den officiella statistiken, för 25 procent av ekonomin i Kroatien, men sannolikt är näringen mycket viktigare än så med alla kringtjänster. 66 miljoner hotellövernattningar på ett år är imponerande och slås bara i EU av Spanien, Frankrike, Grekland och Tyskland enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Allt är inte turism. Industrin utgör en femtedel av ekonomin, men namnkunniga varumärken är svåra att finna.

I relation till omkringliggande länder har Kroatien underpresterat ganska ordentligt. Tillväxten har varit sämre, arbetslösheten är högre och statsskulden har ökat mer än i de andra länderna.

Och inte är utsikterna framöver så värst bra. Tre dystra indikationer:

ºI Världsbankens "Ease of doing business index" har Kroatien 42 andra länder före sig, bland annat Rumänien. Och i kategorin som mäter hur lätt det är att få byggnadstillstånd landar Kroatien på plats 128 av världens länder, slagen av både Kongo och Gambia.

Administrativ effektivitet är inget som kännetecknar Kroatien, något som många svenska turister säkert lagt märke till.

ºEn annan utmaning är korruptionen. I Transparency Internationals rankning återfinns landet på plats 55 över de minst korrupta länderna. Det är ett uselt resultat och placerar Kroatien i samma kategori som Rwanda (plats 50), Rumänien (57) och Italien (60).

ºInte blir man gladare av att studera Pisa-rapporten över 15-åringarnas förmåga att läsa, räkna och förstå naturvetenskap. Kroatien ligger under snittet i allt.

För EU är Kroatien ett potentiellt problem när landet till slut ska tryckas in i euron. För oss andra är det ett fantastiskt land att visats i. Och med lite tur kan valutan falla även mot den ständigt försvagade svenska kronan.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/18115EgHXjjb/

Tyck till