ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Hårdare tag kyler norsk bomarknad

  • Kari Due-Andresen - Chefsekonom på handelsbanken Norge. Foto: Amanda Lingren

OSLO. Den norska bostadsmarknaden har svalnat betänkligt efter nya bolåneregler som begränsar hur mycket hushållen får låna.
Både mäklarna och centralbanken Norges Bank har tagits på sängen av den snabba nedgången.

Den norska bostadsmarknaden har saktat in rejält det senaste året. I augusti sjönk priserna 0,4 procent i månadstakt rensat för säsongseffekter, enligt de senaste siffrorna från branschorganisationen Eiendom Norge.

Nedgången, som har varit stadig hela året, kommer efter att den norska bostadsmarknaden kokat de senaste åren. Förra året nåddes en kulmen då priserna steg 12,8 procent nationellt och hela 23,3 procent i huvudstaden Oslo.

”Det har blivit en markant annorlunda marknad än den vi hade för ett år sedan”, säger Christian Vammervold Dreyer, vd för Eiendom Norge.

Bakom nedgången finns flera strukturella faktorer. Bostadsbyggandet har varit högt under flera års tid och befolkningstillväxten saktar nu in.

”Behovet av nya bostäder har gått ned, samtidigt som vi bygger långt fler bostäder än förr”, säger Christian Vammervold Dreyer.

Droppen som fick bägaren att rinna över var de nya bolåneregler som infördes vid årsskiftet. Norge har liksom Sverige ett bolånetak om 85 procent och amorteringskrav, men har tagit ett steg längre i försöken att stävja hushållens skuldsättning.

Från och med januari i år gäller ett skuldkvotstak om fem gånger bruttoinkomsten. Det innebär att en bolånetagare med en årsinkomst på exempelvis 500 000 norska kronor får låna max 2,5 miljoner norska kronor.

Svenska Finansinspektionen utreder för närvarande just ett skuldkvotstak.

Effekterna tycks ha kommit snabbare än väntat. I den senaste penningpolitiska rapporten från Norges Bank beskrivs nedgången som kraftigare och snabbare än väntat.

Även Christian Vammervold Dreyer säger att han blivit överraskad av hur fort det har gått. Men han tror att marknaden kommer att stabilisera sig när osäkerheten hos hushållen minskar.

”Vi tror att vi står framför flera månader med en negativ utveckling på bostadsmarknaden, framför allt i Oslo. Prisutvecklingen lär stabilisera sig och vara försiktigt positiv till slutet av 2018”, säger han.

Frågan är om nedgången på bostadsmarknaden kommer att ställa till det för den norska ekonomin.

Precis som svenska Riksbanken ägnar Norges Bank uppgången av bostadspriserna och hushållens stigande skulder uppmärksamhet i sina penningpolitiska rapporter. Att ta hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden är inget som ingår i Norges Banks mandat. Men den norska centralbanken väger ändå in bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning i sina beslut, enligt Kari Due-Andresen, chefsekonom för Norge på Handelsbanken.

”Strategin är kontroversiell internationellt och vi tycker ju att det är en dålig idé att använda räntan för att kämpa mot finansiell instabilitet”, säger hon.

I Norge tycks kritiken mot att centralbanken tar sig friheter däremot mild. Kari Due-Andresen säger att diskussionen snarare kretsar kring det låga ränteläget.

”Man tycker att det är ganska okej att centralbanken tar hänsyn till bostadsmarknaden”, säger hon.

Tyck till